Förra året provade jag mest igenom de julöl som släpptes i Systembolagets julölssläpp, tyvärr blev det inte så mycket av de julöl som du måste beställa hem genom Systembolaget. Nu när systembolagets webbeställning och logistiklösning fungerar så mycket bättre händer det desto oftare att jag hittar några enstaka flaskor som jag önskar prova och beställer hem.

En sådan flaska är årets upplaga över Poppels Bryggeris Vintervärmare Tvåtusentretton. Efter att ha hört nästan bara gott om fjolårets version som jag nu i somras lyckades få fatt på ett exemplar av så ville jag nu jämföra de båda mot varandra. Förutom att årets är 0.4% svagare så har man skippat muskoten i kryddmixen. Kvar är kanel, ingefära och kryddpeppar.

Vintervärmare är inte ett helt lika etablerat uttryck i Sverige men desto mer i USA och England där man under vintern serverar lite starkare öl för att värma frusna kroppar under vintern. Till skillnad från vår svenska tradition med julkryddor och lite härligt rostade porters så kan en vintervärmare vara lite hur som, dock skall den vara mörk och ha en lite högre alkoholstyrka. Poppels Vintervärmare Tvåtusentretton kan beställas här och kostar 27,90 SEK för en flaska om 33 cl varm vinteröl. Ölet finns också på de tre lokala Systembolagen Gårda, Mölndal och Mölnlycke i Göteborg.

Om någon timme ger vi er även recensionen av fjolårets vintervärmare och passar då på att jämföra dem för att se hur mycket muskoten spelar in och vilken som egentligen har varit bäst.

Poppels Vintervärmare Tvåtusentretton

Utseende: Klar gyllene rödbrun vätska med litet beigefärgat skum som snabbt faller ihop och dör ut till en klar yta.
Doft: Juligheten är påtaglig med mixen av kanel och ingefära som så många andra julöl också har men som här, lyckligtvis, saknar lite av sötman och trycket vissa julöl kan ha. Jag tycker att det ibland kan ta över för mycket och göra ölen “kryddiga” mer än juliga. Lite bitter rostad malt och karamell och kola dyker också upp och helheten blir som en mörk ale med lite julkrydda.
Smak: Lätt till medelstor munkänsla med okey kolsyra. Lätt till kroppen men med den mjuka och här lite mer sötkryddiga munkänslan så fungerar det bra, lite som jag tycker att en vintervärmare ska vara. Mjukt, värmande utan att bli för alkoholstarkt och även kryddorna virvlar omkring i munnen och hettar till. Det kanske saknas något, någon nätt örtig humle eller liknande som kan ge variation till kryddorna och den mjuka rostade maltsötman men jag lyckas inte övertyga mig att den vare sig hade vunnit på det eller nu har förlorat på det. Julkaka, citronskal, snäll kanelgodis och lite sötma, där har ni smakerna ni kan tänka på när ni parar ölen till julmaten.

Betyg? – Bra+. Pepprig kanel och ingefära balanserar väl, sötman sitter där den skall och maltigheten kan man inte klaga på. Samtidigt är det något jag känner kunde ha stuckit ut. Jag berömmer oftast Poppels för deras mjuka och rena smaker, vilket även årets Vintervärmare har och kanske är det att ölet nästan är lite lättdrucket som är vad jag reagerar på? Oavsett vilket, en bra värmande och mysig öl att ha före, under eller efter julmaten. Jag provade flaskan till en lite hetare äggröra och det var en perfekt kombination.

Ni kanske minns att det för ett tag sedan postades, delades och skrevs lite om Karlshamnsbryggeriet Brygghus 19, trots att de dök upp på Facebook häromåret och att jag och många andra har följt deras resa från ölintresserade till ett producerande bryggeri så var det först nu de tog plats. Anledningen var deras nya härligt provocerande Russian Imperial Stout, Putin, You Cant Have This Beer. Ölet är deras vinteröl på 10,1% alkoholstyrka och inte helt otippat hade Systembolaget lite invändningar på namnet som inte “var inom måttlighetens gräns” varpå det efter ett par turer numera kallas My Balalaika. Kolla gärna på länken så får ni ett par exemplen på vad som anses måttligt eller ej.

Jag hade tidigare aldrig provat något från bryggeriet och efter all uppståndelse med “Putinölet” var det på tiden att ändra det. My Balalaika släpptes nu den 1 december på Systembolaget och kan beställas styckvis för 38,90 kr flaskan. 3000 liter bryggdes och förutom att den kan beställas genom Systembolaget kommer den att finnas på fat lite här och var på fat.

Inann jag kikar närmre på ölet så bad jag en av bryggeriets engagerade medarbetare Dan-Magnus Svensson att berätta mer om bryggeriet och hur det har gått för dem. Följer ni också deras Facebooksida så får ni löpande inblick i hur det är att gå från idestatiet till bryggeri på knappt 2 år.

Vi startade bryggeriplanerna på en hembryggarträff på min gräsmatta i juni 2011. Vi provade våra ölar och av utomstående bedömare fick vi otroligt bra kritik. Detta var att sätta fröet till Brygghus 19. Kommande månader gjordes affärsplaner letades lokal och funderades på bryggerinamn. En annan aktivitet som tog fart var produktutveckling – minst 50 numrerade och testade prototyper hade gjorts innan vi den 23 feb 2012 hade ett nytt bryggverk under testbryggning på Västra Kajen 8 i Karlshamn. Just denna första bryggning gick inte så bra. Ångkondensatorn var undermålig (eller inte inkopplad) och kokaren var desto mer effektiv (eller inte injusterad). Resultatet blev att vi fyllde hela lokalen med ånga och när jag öppnade stora porten gick brandlarmet. Brandkåren var på plats inom 5 miuter och sen var det bryggerivisning för 8 nyfikna brandmän. De hjälpte till med humlingen när de stod i vägen på bryggplatformen. Humlen fick mycket lång kontakttid med vörten och vi trodde första detta blir nog inte njutbart. Men efter jästen gjort sitt hade vi en trevlig ale på fat och flaska. Vi döpte den helt enkelt till Räddningstjänstens IPA.

Sedan dess har vi lärt oss mycket – att starta ett bryggeri som hembryggare innebär otroligt många steg av lärande. Allt från vilka maskine som behövs till hur man hanterar dem. Nu har vi ett bryggverk på 20hl och 6 jästankar på vardera 40hl. Det ger en bra baskapacitet. Till detta har vi möjlighet att fylla fat, där använder vi KeyKeg. Vi kan även fylla flaskor, Där ligger vi på ca 1200 flaskor i timmen och vi räknar med att kunna öka hastigheten efter hand. Sommaren var varm och i slutet av den hade vi byggt ett kyllager för ca 50 pall. Kommande planer är bl a att utöka jästlabbet.

Vi säljer just nu mest inom Belkinge och distribuerar i egen bil och i planerna kommer vi även söka oss till en distributör så att vår öl kan nå ölnjutare i storstäderna. Malmö/Köpenhamn ligger ju nära rent geografiskt. Tittar vi på var vi har våra gillare på Facebook så ligger även Stockholm bra till. Vi kommer ha några om man får säga så enklare ölar dvs ljus lager, ljus ale som tilltalar en bredare publik. Detta behövs så klart för att hålla en basomsättning i företaget. Sen vill vi exprimentera lite och ta fram hembryggarlusten i storskala och då kommer ölar med andra stilar som nu IPA och RIS. Men vi har ett batteri av ölidéer som vi hoppas ska lock en (om utrycket tillåts) ölnördspublik.

Brygghus 19 My Balalaika

Utseende: Mörk brun öl med mörkare inslag, lätt mörkt beigefärgat kompakt skum som lägger sig som ett litet lock.
Doft: Fruktig start som övergår i potent mörk maltlikör med vuxnare inslag av dessertlikör, massa choklad och viss bitterhet.Viss aning av mandel. Mer av likörfruktighet än spritig hetta i doften, om än att det doftar av alkoholstyrka. Chokladlikör, blötlagda mörka bär och en viss syra är mest markerat.
Smak: Lätt munkänsla med okey till bra kolsyra. Oväntat lätt i munnen och kanske lite väl tunn för att vara så stark. Lite mörk mjölkchoklad med viss bitterhet och “likörbär”. Fungerar nog bättre till kraftiga varmrätter än till söta desserter om man ser till hur smakerna kommer fram och till kroppen. Tyvärr känns det inte helt färdig, även om det är inslag i den jag gillar.

Betyg? – OK+/Bra-. Det är inte toppen, än, men det är mycket som är på väg åt rätt håll i en ölstil som jag kan tycka ofta behöver balans och väldigt noggrann finstämdhet. Jag gillar det bärfruktiga och att den inte är på tok för kraftig eller spritig, samtidigt hade den fått ha lite mer kropp. Smakerna är inte spretiga men de samlas inte riktigt, än. Tror att mer kolsyra, lite mer tid på lagring och kanske en lite större maltighet hade gjort den väl.

Det är åter dags att blicka västerut för att minnas tillbaka till våra veckor i USA. När vi besökte Funkwerks i Fort Collins så tog vi upp det att Crooked Stave till en början huserade i samma små lokaler. Till slut kom Chad Yakobson att få sådan efterfrågan på sin öl att han blev tvungen att flytta bryggeriet varpå han började leta lokaler. Utanför Denvers citykärna ligger vad jag tror var ett gammalt stålverk, utifrån en rätt dyster lokal i ett rätt så dystert område. Tar man väl steget in genom den lite tråkiga entren så möts man av en otroligt hipp och väldigt häftig öppen lokal – The Source. Gallergrindar fälls ner för de olika butikerna likt gamla riddarborgar och den helt nyrenoverade och nyöppnade byggnaden huserar ett bageri, charkuteri, tacos-krog, cafe, blomsterbutik – och ett bryggeri. Längst in i den tegelstensklädda hangaren finner vi stora stålpelare som skyddar ett helt nybyggt och väldigt kompakt litet bryggeri, med koelschip och allt. Bryggeripuben som tar upp ungefär halva ytan ser ut som vilken bryggpub som helst, dock med en flux capacitor (läs, det är framtiden!).

Vid vårat besök skulle de just släppa L’Brett d’Or, en gyllene sour med 100% Brettanomyces där 5 Brettanomycesstammar har valts ut från bryggeriets arkiv för att ge en speciell touch till ölet med betoning på citruskaraktären. Kön ringlade lång redan en timme innan de skulle öppna upp bryggeriet men folk stod och snackade om ölfestivaler, öl i allmänhet och drack cappucinos och åt mackor så tiden gick fort. Ett par öl inhandlades och målmedvetna som vi var så stegade vi fram till bästa hörnet av baren, ockuperade lite mer yta än vi borde (freedom!) och beställde in ett glas av samtliga 15 öl de hade påkopplade.

Intressant är hur Crooked Stave gärna experimenterar med olika kombinationer av jäststammar och framförallt med torrhumlingen av ölen och att man också låter konsumenterna prova de olika varianterna av ölen mot varandra. Det fanns till exempel 3-4 sorter var av dera saisoner Vieille Artisanal och Surette Provision Saison samt deras suris Hop Savant (100% Brettanomyces Pale Ale). Det blev nu tydligare än någonsin att olika jäststammar och olika torrhumling ger såpass olika karaktär till ölet att det är larvigt att bunta ihop dem till samma öl. Tre batcher av Hop Savant, all med olika humlesorter (varav 2 experimentella och ej namngivna sorter) smakade verkligen helt olika och vår lilla provpanel om 4 personer var nog rätt överens om att det hade varit svårt att tro att vissa av dem var “samma” öl. Bryggeriet gör också en belgisk witiber, St. Bretta som kryddas med apelsinsorter som valts efter säsong. Nu under hösten har man saftiga apelsiner från Valencia medan man i somras hade lite mer läskande och bittra blodapelsiner. Även här var det väldigt kul att se hur något man kan tro är rätt liknande ändå kan ge så stort skillnad på smak och doft.

Crooked Stave gör bra mycket mer än de här ölen och med flera specialöl på fat och med flera serier av öl som bara släpps för speciella medlemmar eller vid särskilda tillfällen så är det ett bryggeri som vi verkligen håller högt. Chad är också otroligt kunnig inom sitt område och har skrivit flera vetenskapliga papper på väldigt hög nivå om “Brett”, vilka han låter andra läsa för att lära sig mer. Värt att kika in.

Den nyfikne och uppmärksamme har också sett at vi under 2014 kommer att kunna se bryggeriet i Sverige, håll utkik på CraftBeer.se för mer information.

Det kan hända mycket på bara ett år och för Poppelmans Bryggeri var det inte bara namnändringen till Poppels Bryggeri, expansioner och utökad produktionskapacitet som kommit att utmärka 2013, utan man lanserade också flertalet nya öl samt den experimentella “Projekt-serien”. Ölen i denna serie kommer att bli mer limiterade släpp, vissa kan kanske dyka upp i framtiden medan andra är one off-öl. Deras första öl i denna serie vart en Dubbel IPA som i god Poppelsanda fick namnet Dubbel IPA och som första ölet i projektserien så fick den även tillägget Projekt 001. Bryggmästare Daniel ville att ölet skulle få en bra balans mellan sötma och beska och drog på med både mer malt och mer humle för att finna den rätta maltkroppen. Ölet är nu slutsålt men vi kommer att få se fler spännande projektöl framöver.

Just Dubbel IPA’n var väldigt intressant då den delade dryckesskaran i två – de som tyckte att den var lite klen och lätt och de som uppskattade lite mer sötma och en maltigare bas. När jag drack ölet för första gången för några veckor sedan så förstod jag direkt vad som diskuterades. Ölet är sötare och mer fylligt än de flesta DIPAs du kan finna just nu på den svenska marknaden. Samtidigt tyckte jag att det gav den ett djup och variation i smakerna, om än att humlesmakerna begränsades lite. När jag nu för andra gången provar ölet, som nu har ett par månader på nacken så är det med fokus på just balansen, för jag vet redan att jag tycker väldigt mycket om ölet.

Poppels Projekt 001 Dubbel IPA

Utseende: Ljus, kanske lite mer gulaktig kopparfärgad vätska med smutsvitt poröst skum som lägger sig som ett lock.
Doft: Söta karamelldoppade frukter, mild humlekåda, tallbar och kryddighet.
Smak: Medelstor munkänsla med bra kolsyra. Redan när ölen slår an på smaklökarna i munnen känner jag att jag vill leka runt med ölet innan jag försöker plocka ut smaker. Det är oerhört sötfruktigt och ändå örtigt, lite rivigt och beskt men just sötman och beskan går ihop på ett sätt som jag verkligen gillar, det blir inte antingen eller samtidigt som de inte tar ut varanda. Lite tvåligt. Smakerna är av citrus, söt melon, söta fruktjuice och beskan som sticker fram känns av men kommer också tillsammans med herbal humle.

Betyg? – Bättre. Lätt den bästa svenskproducrade dubbel IPAn, i sällskap med Beerbliotek får man väl säga. Det är fina och varierade smaker, det är grym balans och det är riktigt lättdrucket. Jag är trött på att det ska vara “beskt”, “fruktigt” eller “enkelt” – kan inte en öl få vara lite egen eller för den delen att gå åt olika håll samtidigt? Det jag också imponeras över är hur bra ölet har hållit över tid. Sötman kan bli lite smörig men jag får sålla mig till de som verkligen gillar hur sötman balanserar ölet.

Förutom att vi på måndag får se exklusiva nyheter på Systembolagets hyllor så kommer vi även att märka att det har dykt upp lite nya öl bland de fasta nyheterna. Alltså öl som vi kommer att kunna få se på alla Systembolagets hyllor. Om vi försöker att göra en liten analys av dessa och välja ut ett par favoriter så ser vi att vi redan direkt har funnit ett par favoriter, några stabila pjäser och sedan några strööl som jag tror få som läser detta kommer att köpa.

Mohawk American Barley Wine kommer in till hyllorna för rimliga 30 kronor flaskan, äntligen får jag nog säga. Vi har behövt representanter från lite ölstilar som det har varit stiltje med i det fasta sortimentet och Mohawk och Stefans American Barley Wine känns som en perfekt representant för en barley wine att kunna ha hemma och dricka, lagra eller hantera hur man vill. 11,9% stark och full med malt och humle vilket ger den fruktiga, klibbiga känslan jag gillar hos en barley wine av jänkarstuk.

Tillsammans med barley wine’et så är Lagunitas Maximus IPA en annan favorit jag gläds åt att den kommer att dyka upp som fast nyhet. Denna 8,2% starka Dubbel IPA är bryggeriets vanliga IPA upphöjd i två och under året har jag glatt mig åt att se hur de båda tillsammans med min favorit, New Dogtown Pale Ale har dykt upp på fler och fler krogar i landet. Jag brukar variera med de tre och börja med New Dogtown för att sedan gå uppåt till IPA’n, nu får vi ett tredje steg där. Citrus, gräs, småtorr humle och en balanserad beska i smaken och på bolaget lär den här placera sig tillsammans med Sierra Nevada Torpedo, SKA Modus Hoperandi och Brooklyn EIPA bland mina hus-IPA’s. Priset på 23,90 är också löjligt lågt.

BrewDog Dead Pony Club dyker upp på två olika sätt, dels som styckburk för 17,90 per burk och dels som en del i ett mixpack där den då får sällskap av Cocoa Psycho, Jack Hammer och Libertine Black Ale (kostar 99,60 för en av varje). Samtliga är bland mina absoluta favoriter från BrewDogs portfölj och mixpacket kommer med alla säkerhet att sälja som smör då man får lite av allt; en grym Russian Imperial Stout med kaffe, en väldigt smakrik Dubbel IPA, en förrädiskt lättdrucken Black Ale och så då Dead Pony Club. Bara 3,8% stark men med riktigt fräscha smaker av frukt och citrus. Sessionöl om något! Den här kommer numera att få ansluta till min “fredagskasse” med Modus och Anderson Valley Barney Flats Oatmeal Stout, tre grymma burköl och lite för alla.

S:t Eriks Rauchbier är en rököl där rökmalten har tagits från Mackmyra Whisky, whiskyfat, tjära, rök och salt skinka i smak och doft. Även fast alla kanske inte kommer att uppskatta ölen som en “festöl” man dricker en 5-6 stycken av så är det en öl jag tror vissa kommer att uppskatta att ha hemma till och i maten eller som en skön öl som bryter av mot alla IPA och Imperial Stouts. Priset på 23,90 är inte för högt och även här har vi en ölstil som det är uppfriskande att få se mer av på Systembolaget.

Sigtuna Organic Ale smakar och är lite som det låter, en American Pale Ale med frisk smak av gräs, citrus och ljus, lätt fruktighet, med andra ord rätt mycket som deras mildare APA och IPA brukar vara. Ingenting fel med det och för priset på 14,90 per flaska så är det ett kap för festen eller bara att ha hemma.

Sinebrychoff är kanske inget vi svenskar brukar se så ofta eller känna till, men våra finska grannar i väst är desto mer familjära med namnet. Bryggeriet är finska Carlsberg och har gjort flera kvalitativa öl där jag bland annat verkligen tyckte om deras samarbete med Garrett Oliver från Brooklyn Brewery. Koff Porter, 19,90 per flaska för vad medlemmarna på Ratebeer.com anser vara den 10e bästa inom stilen Baltic Porter. Så även om det kanske kändes nytt och lite okänt så är det en öl som levererar med lite kaffe, choklad, mörk malt och tunn fruktighet av mörka frukter och bär. Våga prova den, vem vet det kanske blir en av era nya standardöl från det mörkare segmentet?

Går vi sedan igenom övriga öl lite snabbt, mest för att det är öl jag kanske inte gör på mig av spänning för så ser vi Celt Experience Celt Dark Age, en Mild Ale på 4% som kommer att gå väl hem hos alla anglofiler.  Lite nötter, malt och kola gör ölet okey men inte superspännande. Little Valley Stoodley Stout, nytt bryggeri för min del och här kommer deras 4,8% starka Stout som ger dig det du förväntar dig från en brittisk stout med havre och vete, mild och mysig med smak av choklad och viss fruktighet, men inget du jublar över. Pistonhead Flat Tire är deras version av en humlad lager (här Centennial och hippa humlesorten Mosaic). Ja, en humlad lager, inte mer och inte mindre. För 7,90 kan man inte förvänta sig mer och jag hoppas att ölet kan ge mersmak för de som kommer köpa det enbart för alkoholen per spenderad krona. Falcon Koppar är bryggeriets senaste öl och jämfört med tidigare låter man hälsa har man nu dragit i lite mer malt för att ge de mer färg. Sist ut har vi Staropramen Unfilterad, och ja. Det är en ofiltrerad Staropramen, bra öl för de som gillar sina tjeckiska öl ofiltrerade.

Nyheter

11910 Mohawk American Barley Wine Sverige 330 29,90
11911 Lagunitas Maximus IPA USA 355 23,90
11912 S:t Eriks Rauchbier Sverige 330 23,90
11913 BrewDog Dead Pony Club Storbritannien 330 17,90
11914 BrewDog Mix (Cocoa Psycho, Dead Pony Club, Jack Hammer, Libertine Black Ale) Storbritannien 4×330 99,60
11915 Little Valley Stoodley Stout Storbritannien 330 16,90
11916 Sinebrychoff Koff Porter Finland 330 19,90
1450 Falcon Koppar Sverige 330 11,90
1491 Pistonhead Flat Tire Sverige 330 7,90
1500 Celt Dark Age Storbritannien 500 23,90
1547 Sigtuna Organic Ale Sverige 330 14,90
1617 Staropramen Unfiltered Tjeckien 330 15,90

Då är vi bara dagar ifrån årets sista släpp på Systembolaget. Nästa måndag den 2’a februari slår Systembolagets portar upp och tjogvis med tjutande ölfantaster kommer att belägra sina lokala bolag för att komma över gottigheterna som släpps. Vi har varit lite dåliga den senaste tiden på att genomföra ordentliga analyser av släppen men tyvärr är det inte alltid man kan sammanföra sitt privata liv och det som ölens Batman, Mankerman även kallad. När törstiga själar behöver hjälp så tar han dock på sig ölcape’en och ger sig ut i hylldjungeln.

Som om Monopolet inte har snott nog med pengar från oss ölfantaster i år kan man tycka och inte blir det bättre av att även decembersläppet är matat med godsaker. Precis som förr börjar vi med T5-modulen (mer info om moduler finns ni längst ned) för att sedan kika på de mer exklusiva ölen.

I “tefemmans” värld är det vintern och julens vana trogna släpp med mörka öl och lite mer exklusiva och/eller dyra julöl. St Bernardus gör ett par riktigt bra belgiska ales och deras Christmas Ale är inte bara prisvärd med sina 69 kronor utan den fungerade utmärkt i somras och lär inte ha blivit sämre nu. Lite nötig bitterhet paras med sötma av torkad frukt och aningar av kryddor. En riktigt bra Belgian Strong Ale som inte drunkar i kryddor eller alkoholstyrka. Klart köpvärd! En annan förhandsfavorit är Samichlaus Bier, visserligen älskar jag österrikiska Brauerei Schloss Eggenbergs Samichlaus Helles än mer (ett underbart lagringsobjekt) men även dera dubbelbock blir fantastisk med något års lagring. 10 månaders lagring ger den 14% alkoholstarka ölen en lagom komplex smak av plommon, russin och äpplen med en väldigt värmande finish. Väldigt prisvärd och god! Även Corsendonk Christmas Ale är prisvärd, kommer på lätthanterlig 25 cl flaska och fungerar lika bra nu som med något år i källaren. Med lagring rundas den av riktigt förtjänstfullt men redan nu är den en värmande Belgian Strong Ale med lite kryddig touch. Tyvärr har jag inte provat Nils Oscar Vinter Edition 2013 och kan inte riktigt uttala mig om den, men Nils Oscar brukar leverera bra öl och 49 kronor för 50 cl är ett pris ni kan lägga ut för att skapa er en egen bedömning.

Förutom julölen i T5 så kommer ett par riktigt köpvärda mörka öl; Great Divide Yeti Oatmeal Imperial Stout, Left Hand Fade to Black Volume V (en mörk rye ale) och Sierra Nevada Narwhal är alla riktigt goda och plockar du en av varje får du en trio öl som har något för alla som gillar mörkare ölstilar. En len och njutbar imperial stout (Great Divide), en utmärkt imperial stout utan krusiduller (Narwhal) och så den mer lättdruckna och inte fullt lika mörka och kraftiga Fade to Black. En var av dem går loss på totalt lite mindre än 170 kronor och det är det värt. Om inte annat kan du spara dem till den kalla vintern. Nynäshamns Valsviken Vinterporter tycker jag är en väldigt god öl, det är den. Men så har den också varierat något de senaste åren och jag tycker tyvärr att den är lite för högt prissatt. Det tar inte bort att den när den är som bäst är en riktigt bra porter.
EDIT: Great Divide Yeti Oatmeal Imperial Stout skjuts tydligen upp till februarisläppet då det saknar EAN-kod, tack Tommi.

Skippar vi sedan några öl jag inte provat, som Anchors fylliga och lite spännande BigLeaf Maple och lite brittiska saker så kan vi ögna mot T6-utbudet. Här är det lite mer uppblandat vad gäller färger. Till exempel hittar vi mer från Left Hand i form av Warrior Fresh Hop India Pale Ale, en öl där namnet avslöjar lite om hur den kommer vara. I USA är man oerhört noga med att skicka ut de helt färskhumlade ölen fort som attan då det är elegansen i framförallt doften du vill åt. Efter lite transporter, skillnader i värme etc tappar de tyvärr rätt lätt och ölet har nu mer krydda, gräs och citrus än de svårfångade topparna från humlen. Det är fortfarande en god IPA och saknar du ett par bra IPAs över jul så är det en bra öl att ta hem. Eller så kan du satsa dina slantar på Smuttynose Big A IPA som nu med ny censurerad etikett till slut landat på bolaget. En på många sätt klassisk DIPA som många har som sin favorit bland vardagsöl i USA. Mycket grape, citrus och kraft i smaken men ändå med en bra balans från malten. Rekommenderas.

Därefter kommer en trip galenskap. Först ut är Mikkeller Ris a la M’ale som ska efterlikna en ris a la malta. Ska jag vara ärlig totalsågade jag ölet första gången jag drack det. Ris, mjölksyra, körsbär och mandelextrakt… Prova och avgör själva, den är trots allt inte alltför dyr. Troligen har mitt smaksinne ändrats sedan jag först drack den för närmare 3-4 år sedan men det är en typisk öl man gillar eller ogillar. Två heltokiga och extra-allt öl som åtminstone jag verkligen gillar är Stronzo Coffee och Honey Badger. Den 16% starka Honey Badger är en imperial stout fullsmockad med honung men alkoholstyrkan till trots så är den len och på tok för lättdrucken. Som en len njutning med pondus och stor smak, den har varit en favorit på många mässor i år och är ett bra köp om ni inte redan provat den, men dela den gärna med några vänner. Likaså är Coffee Bader på 17.5% ett snällt monster, här tog man honungsbrodern och fyllde den med galna mängder kaffe, resultatet påminner om en kopp öl du fyllt med malda kaffebönor och ett par deciliter honung. Stor smak av “bränt”, hårdrostat kaffe och honung. Sött och lättdrucket, men även detta en öl att dela.

Sist ut i T6 är två belgare jag tycker att ni bara ska plocka på er, inget snack om det. Brasserie Artisanale de Rulles  är världsklass och deras juliga Belgian Strong Ale är inget undantag. Jästkryddig, lite söt och maltmysig på 7.3% alkoholstyrka. Bra pris och tål att lagras, bara att plocka på er några. Detsamma gäller Brasserie Dupont och deras Avec les Bons Voeux. Välbalanserat kryddig, skön sötma som delar en dammig julgran med lite humle. Bra pris på en bra belgare som ni lätt kan spara på er för vintern.

Tar vi då sista stegt till T7 så är det bara tre öl där, men inte vilka som helst. Nystartade ölimportören Constant Companion gör premiär på Systembolaget ( gudagoda De Cam Oude Kriek Lambic 2009 släpps som weblansering den 5/12, 75 cl 162,60 kr 176 flarror) med Monarchy Methusalem. Dortmunder Altbier (Adambier) är en bortglömd ölstil och Sebastian Sauer har gjort ett spännande och häftigt jobb med att föra tillbaka många av dessa och även om Methusalem inte är min favorit bland hans öl så är det ett stycke historia. Lite lättare i kroppen med karamellig malt och båda söt mörk frukt och en syrlighet som penetrerar hela ölet. Spännande. Därefter har vi Harviestoun Ola Dubh 30 Special Reserve. Visst kostar den 94 kronor för en flaska på 33 cl men den är sprängfylld med mörk kakao och fina inslag av whisky och trätunna. “Bara” 8% stark men levererar ändå. En mysöl till julafton jag tycker att ni kan unna er. Sist ut är BrewDog Abstrakt AB:14. Denna gång är skottarnas galna Abstraktöl en Imperial Weizenbock som fått ligga på franska ekspån. Förvänta er mycket banan, syrligt kryddiga inslag från jästen, ekig vanilj och kryddig citrus som jag ändå kan tycka är lite söt. Dock passar den in i deras AB-serie så är väl inget man egentligen kan tycka om den mer än att ölen fortfarande är lite roligt urflippade.

Det var det. Börja putsa era renar, sy era kängor och ladda kassan, winter is coming!

2013-12-02

T5 11419 Fuller’s Past Masters Storbritannien 500 34,60
T5 11909 St Bernardus Christmas Ale Belgien 750 69
T5 11941 Samichlaus Bier Österrike 330 39,70
T5 11942 Innis & Gunn Karlsson’s Choice Storbritannien 330 26,90
T5 11953 Great Divide Yeti Oatmeal Imperial Stout USA 640 96,40 (släpps i februari)
T5 11954 Nils Oscar Vinter Edition Sverige 500 49
T5 11922 Nynäshamns Ångbryggeri Valsviken Vinterporter 2013 Sverige 250 42,30
T5 11923 Left Hand Fade to Black Volume V USA 355 29,90
T5 11949 Sierra Nevada Narwhal USA 350 38,90
T5 11955 Corsendonk Christmas Ale Belgien 250 21,90
T5 11309 Anchor BigLeaf Maple Red Ale USA 355 24,90

T6 11005 Left Hand Warrior Fresh Hop India Pale Ale USA 650 84.3 129.69 3.180
T6 11924 Smuttynose Big A IPA USA 650 78.9 3.480
T6 11925 Mikkeller Ris a la M’ale Danmark 375 57.9 4.000
T6 11926 Stronzo Coffee Badger Danmark 330 94.9 1.500
T6 11927 Stronzo Honey Badger Danmark 330 89.9 1.500
T6 11943 La Rulles Cuvée Meilleurs Voeux Belgien 750 65 1.980
T6 11944 Brasserie Dupont Avec les Bons Voeux Belgien 375 50 3.060

T7 11067 Monarchy Methusalem Tyskland 500 64.4 800
T7 11236 Ola Dubh 30 Special Reserve Storbritannien 330 93.7 1.200
T7 11804 BrewDog Abstrakt 14 Storbritannien 375 129 1.500