En sak jag har velat skriva av mig under flera år nu men aldrig riktigt fått till det med är hur öl är så mycket mer än öl. Till att börja med är det, oavsett om man gillar det eller ej (eller har det som mål) ett berusningsmedel. Vidare är det en dryck, en knytpunkt och det är liksom övriga livsnjuterier en del av en livsstil. När du sitter på en pub i England med en pint bitter, en fish & chips och hör lite annonym pubmusik i bakgrunden är det så mycket mer än att “ta en bärs”. Att sitta på en veranda på amerikanska landsbygden och dricka en Coors Lite medan countrymusiken gör rökoset från smokern sällskap – är det att bara njuta skitöl? Eller som på vissa events här i Sverige, främst då tänker jag på Akkurat – när du kan sitta och lyssna in dig på nya sköna band, äta lite äkta kreolgrubb och dricka en Abita IPA. Det var i alla fall vad jag gjorde för första gången häromåret och från söder i Stockholm flyttades jag flera hundra mil västerut.

Jag vill inte vinkla in detta enbart på Akkurat, men i Sverige finns det rätt få ställen som frammanar en viss “känsla utav en livsstil”. Babajan (även detta på Söder i Stockholm) har också en grym mix av Västindien och Jamaica sett till musik, mat och dryck – men det finns få, för få liknande ställen.

Vad är det jag vill få fram? Jo, att för mig är öl en del av en livsstil. Måhända en varierad sådan men likväl som en av ingredienserna i “det goda livet”. Du ska kunna äta bra, dricka bra och lyssna på bra musik. Ibland kan jag tycka att det i sig blir för nördigt – och missförstå mig rätt, jag är på många sätt en ölnörd. Samtidigt är mitt ultimata “ölhäng” med vänner, en god bit mat och med något skönt band som spelar i bakgrunden. Jag vill åt känslan mer än en viss del, ölen, som del av den.

En anledning till att det är svårt att finna detta i Sverige är att jämfört med USA är vi så små att små krogar inte har råd att ha sina små lokala bryggerier representerade, få krogar har också uteplatser, scener eller liknande och med landet och ölscenens storlek så känner alla, alla. I USA har alla små byar och städer sina egna bryggerier och att det är deras öl som serveras på krogarna är en självklarhet. Där kostar ett stort glas tokbra IPA 3$, lika mycket som en Miller gör. Där slipper du nördighet, hype eller ölfrossa – du bryr dig om det du gillar, du lever och ölet, maten och musiken är en del av det som utgör just dig.

Just därför är det skönt att ha små oaser att ibland besöka för att kunna koppla bort och slippa känslan av att man är på en av världens mest ansedda krogar, som en ölnörd, med vetskapen om att man köper lite dyrare öl som skeppats över halva jordklotet. Istället är man i USA, ölet råkar bara ha sin naturliga plats i glaset i din hand och bandet som spelar gör det lika självklart som att hettan i maten fortfarande sitter kvar i din mun.

Förlåt mig om ni tycker att jag svammlat på länge nog eller att ni inte alls kan relatera till det jag skriver, men jag hoppas och tror att många kan och vill.

Ni som bor i Stockholm kan idag åter se The Mercy Brothers (spelar även imorgon) på Akkurat och till det få en äkta gumbo från Louisiana, tillredd med bandmedlemmarna själva (var där i tid, det finns vara ett par handfull med portioner). Jag kommer att vara där, drömma mig bort till mina drömmars land och känna “laissez les bons temps rouler ” (let the good times roll).

The Mercy Brothers – All the People Who Died

Rekommenderar också Deadman – If I Lay Down in the River, som var min väckarklockelåt i ett år.

Kernel, Toccalmato, All in Brewing, Poppels och Croocked Moon – vad har de gemensamt? Jo, de är alla grymma bryggerier som alla kommer att mötas upp på Restaurang Runegård & Hvit i Göteborg den 1-2 november. Det är All in Brewing, det lilla bryggeriet som snabbt seglade in på den svenska ölscenen tidigare i år som har använt sina kontakter och sin passion för hantverksbrygd öl som ligger bakom eventet. Pelle Frost, en av grundarna av både All in Brewing och Ölrepubliken förklarar att tanken med festivalen är;

“[…]att göra en mässa med mycket smaker. Det är inte främst de alldagliga produkterna från de besökande utställarna som kommer att finnas representerade på denna mässa utan det är snarare specialbrygder som kommer att visas upp”

Det finns redan ölmässor och festivaler av olika storlek och nördighetsgrad men i Sverige har det aldrig riktigt funnits något liknande Copenhagen Beer Celebration i Köpenhamn, eller som Pelle Frost beskriver det “Ingen har riktigt vågat att gå ALL IN när det gäller en sådan här sak…”. Victor Dahlberg, grundare och bryggare, menar att det här kan bli en koll på hur stort intresse det egentligen finns för den här typen av nördigare events. Ett event som helt klartvågar ta det extra klivet och som vågar ta för sig vad gäller utställare och öl.

Förutom nationella och internationella bryggare som häller upp sina brygder finns möjligheten att delta i en workshop för hembryggare. Andreas Görts, även han en av grundarna men också bryggare på All in Brewing ser ett växande intresse i att brygga öl hemma och önskar visa upp vad som faktiskt kan göras i det egna hemmet.

200 platser finns per dag och varje biljett kostar 450 riksdaler vilket ger dig entre, 4 ölprover, 1 ölglas och en himla massa kul. De rykten jag “har hört” säger också att det kan komma lite mer skojigheter, så helt klart är att ni inte vill missa detta.

Biljett till fredagen 1 november bokas här
Biljett till lördagen 2 november bokas här
All in Brewing på Facebook

När jag var i Malmö tidigar i år fick jag tillfället att prova på lite nya tyska öl tillsammans med hjärnorna bakom Constant Companion (Hampus Olofsson & Marcus Stridhammar) – Sveriges senaste tillskott på importörshimlen. Ölen vi då provade var ibland annorlunda (en tequilafatlagrad gose) och ibland väldigt bra, det de hade tillsammans var att de ska vara med och bygga grunden i dne ölportfölj “CC” önskar ha. Gose i sig är en lite annorlunda ölstil, saltad sur veteöl med ursprunget ifrån Leipzig.

Med bryggerier som De Cam (som har några av världens bästa suröl!), Hanssens Artisanaal (som har världens trevligaste syra i sina surisar) och The Monarchy (med webbutiken Bierkompass.de‘s ägare Sebastian Sauer bakom bryggandet) så är det nytt, fräscht och härligt vågat.

Jag frågade Hampus vad det hela handlar om, varför starta eget liksom? Han berättar att deras vision har varit att få ölsverige framåt, att bredda oss. Detta gör de genom att arbeta med bryggerier som har en genuin passion mer än vinstsyfte och som de känner bidrar med något till ölvärlden. Visst kanske man likt liknande projekt (tänker då främst på Brekeriet) måste ta in vissa bulkvaror men det menar han är en förutsättning för att kunna skapa

Mycket av deras tänk kan nog sammanfattas i följande citat;

Let the beer speak, är vårt motto. Med det menar vi att öl är för oss ett allkonstverk, rör alla sinnen och bär en respektfull status.

Vi tror att detta kommer att bli hur grymt som helst, så följ dem på deras Facebooksida eller kika in deras websida för mer nyheter framöver.

Det är alltid lika trevig med nya bekantskaper, kommer de dessutom i ett format om 33 cl flaskor så gör det sällan saken sämre. Jag blev tillfrågad om jag ville prova Kristianstadbryggeriet Klackabackens Bryggeris två första öl – India Pale Ale och Originalet, vilket jag såklart tackade ja till. Båda ölen finns i Systembolagets beställningssortiment (IPA för 24.50 kr styck och Originalet för 22.70 kr styck) och kan enkelt beställas hem genom länkarna för er som vill prova.

Som med så många andra bryggarsagor började projektet med att tre vänner var ute på roadtrip. 2011 lades grunden för det som under 2013 har blivit ett tydligare koncept med produerad öl. Bryggeriet är idag beläget i ett renoverat gammalt stall, i samma lokal finns också den pub där de medlemmar och/eller intressenter som vill stödja bryggeriet kan delta på olika events. Tillsammans med Kristianstads Bryggeri och Charlis Brygghus utgör de en trio skånska bryggerier som inte ligger i eller kring Malmö. men det är svårt att påstå att det inte är Skåne som ligger i framkant vad gäller nya bryggerier (tillsammans med Göteborg..).

De två ölen då? Den 6.2% starka IPA’n har en grund på vete- och karamellmalt och humlen är amerikansk och rekommenderas till vällagrade ostar, grillat och kryddstark mat. Originalet är lite alkoholsvagare, 5% alkoholstyrka och är en modern pilsner baserad på pilsner- och munchnermalt med en extra dos humle på sidan.

Klackabacken India Pale Ale

Utseende: Rätt mörkt orange, mahognyfärgad vätska med till en början krämigt cremefärgat skum som faller ihop till ett lock.
Doft: Anar både karamell och humlekåda med friskare och fruktigare kyssar av ananas, persika och citrus. Kommer spontant att tänka på fruktiga godisar eller fruktiga karamellkolor – med lite humlekottar på. Doftar på något sätt en typisk (icke amerikansk) IPA.
Smak: Medelstor munkänsla med bra kolsyra. Lagom gräsig, blommig och kraftig smak där maltbasen låter de tropiska inslagen av passionsfrukt och grape komma fram utan en stram eller för söt maltighet. Rätt fina, något stickiga citrustoner med en beska och efterbeska som gör sig till känna utan att göra sig till. Den friska frukten från aromen finns även i smaken, dock inte lika friskt.

Betyg? – Bra(+). En bra vardags-IPA som inte når hela vägen med fruktigheten vilket jag kan förlåta med att det känns som en bra mat- eller sällskapsöl som inte heller försöker vara något den inte är. Balansen och att den håller sig fokuserad igenom hela flaskan är stora plus. Jämförelsevis en prisvärd produkt att rekommendera.

Klackabacken Originalet

Utseende: Aningen disig persikofärgad vätska med lätt, vit skumkrona som sjunker ihop rätt fort.
Doft: En ren arom med doft av karamell, stå, fruktighet och citron med en liten släng mogen lime. Svårt att placera den som en pilsner. Drar man till glaset så träder det fram lite fizzig syrlig frukt.
Smak: Lätt till medelstor munkänsla med bra kolsyra. Även smakmässigt är den rätt otypisk för en pilsner, åtminstone till en början. Då faller persika, citrus och syrliga frukter in med en torr behaglig munkänsla. När den passerat så stramar det åt lite i munnen och kvar är smaker av hö, kryddig humle och en flyktig, nästan salt finish.

Betyg? – Bra+. Det här är något speciellt, det drar mellan en modern lager och en humlad ale och jämfört med många moderna lagers får fruktigheten nästan ta för sig som i en american pale ale medan finishen mer visar dess sanna ursprung som en pilsner. Även detta är en öl jag lätt kan rekommendera till middagsbordet och som sällskapsöl. Priset är överkomligt, smakmässigt lär den tilltala rätt många och det saknas direkta fel.

Finally. The waiting for today’s ticket release seems to be beaten only by the time it has taken Nickelback to produce an okay album (still waiting..) – but the day is finally here, the tickets for Great American Beer Festival is to be released. The tickets are to go on public sale 10:00 AM (MT), Swedish time that is 18:00 if I do my math correct. You can reach the ticket vendor through the GABF link or directly through Ticketmaster.

Full ticket info below (taken from GABF’s official page)

	2013 Session Date	2013 Session Times	Prices
*Includes festival program, special gift, unlimited sodas and hospitalities in the Designated Driver lounge.
	Thursday, October 10	5:30 pm – 10:00 pm	$75
	Friday, October 11	5:30 pm – 10:00 pm	$75
	Saturday, October 12 Members Only Session	12:00 pm – 4:00 pm	$65 Two tickets per member.
	Saturday, October 12	5:30 pm – 10:00 pm	$75
	Designated Driver*	Available for all sessions.	$25

If you still aren’t too impressed, GABF staff released the list of all breweries which are to attend GABF 2013. The list was released yesterday and is subject to change. The waiting list has been larger than ever and the increased interest in craft beer is evident in the pressure on the “few” spots at the festival.

Då var det äntligen dags igen. Semestrarna börjar gå mot sitt slut och Systembolaget bjuder åter in för ett nyhetssläpp, nu på torsdag den 1a augusti. Vad vi kommer att finna är tre respektive 6 stycken öl i de mer exklusiva T7 och T6-modulerna men med elva stycken i T5-modulen där nästan alla håller en oerhört hög kvalitet och borde få en stor rekommenderat-bricka efter sig. Vi ser återkommande klassiker som Sierra Nevada Southern Hemisphere, Stone Old Guardian (nu i en rökigare trälagrad version), North Coast Old Stock Ale och BrewDogs senaste Abstrakt-öl AB:13 bredvid spännande nyheter som Omnipollo Agamemnon, Sierra Nevad Hoptimum och Rodenbach Caractére Rouge.

Styrkan i det här släppet ligger i att en bra balans av ölen har funnits flera gånger förut så man behöver inte chansköpa ölen likt annars kan vara fallet – vilket både utrymmet i ölförrådet och plånboken uppskattar. De flesta nya ölen bör provas men flera av de återkommande är självklara köp för att kunna ha vertikalprovningar mellan årgångar eller för att de är väldigt bra öl. Så botanisera utifrån den typen av öldrickare du är och glöm inte att även nästa månads släpp är rätt fullmatat.

Om vi börjar kika på ölen då så har vi först de ölen som finns i T5-modulen och runt trettiotalet butiker runtom i landet. Här finner vi allt från humliga veteales till klassiska lagringsobjekt och humlebomber. Utan att överdriva finns det verkligen något för alla. Gillar du spännande och eleganta öl ska du köra på 4-packet med inspirerande öl från S:t Eriks och den fenomenala Rodenbach Caractére Rouge, stoutjunkie? I så fall satsar du på Omnipollo Agamemnon och Ugly Duck Vanilla Coffee Porter. Vill du ha humle kör du all in på Sierra Nevada Hoptimum och Southern Hemisphere, där den första ligger i ledarsitsen. Detta får sällskap med BrewDogs imponerande Jack Hammer och den maltigare Anderson Valley Hop Ottin IPA som med sin karamelligare framtoning gör sig bra till matbordet och som vardagsöl.  Kvar finns en handfull öl som alla tål att provas och som levererar, så ni ser vad jag menar – detta är ett riktigt bra släpp!

I det mer exklusiva sortimentet finner vi grymma öl som Harviestoun Ola Dubh 1991, Det Lille Bryggeri Elixir 200, Lost Abbey Deliverance – alla tre givna köp, oavsett alkoholstyrkor eller pris. Glöm inte heller BrewDog Abstrakt AB:13 som är ett tecken på att bryggeriet börjar få ordning på sina saker och Nøgne Ø Dark Horizon Fourth Edition som föll mig helt i smaken med sin pondus. Botanisera och klura på vad ni gillar så kommer ni komma hem med ett par bra kassar.

T5

Peak Organic Weiss Principal
Detta är en hybrid av en tysk hefe-weisse och en amerikansk dubbel IPA så tänk syrliga fruktkarameller, med andra ord både lite syrligt och framträdande estrar i doften med tydliga inslag av frukt, tropik och en mild kryddning. Jämfört med doften saknar smaken lite av det uppfriskande, men det blir aldrig tungt. Inte så stiltypiskt men å andra sidan är det bättre än många andra amerikanska försök på veteöl. Gillar du amerikanska veteöl eller friska vete-ales så är detta ett bra köp. (Bra+).

S:t Eriks Mathias Dahlgren 4p Svenska Smaker

1. Enbär
Doftmässigt en ren och rätt vanlig ale där aromer av enbärsbuske svallar fram ju mer du låter ölet blomma upp. Smaken är jordig med allt från smak av rot till råa liksom torkade enbär. Smakar som en svensk skog och även om vissa kanske kan ha invändningar så tycker jag att det är en oerhört stabil öl som gör sig toppen till vällagad mat. (Bra(+)).

2. Pors
En mer vågad kryddning med porsens rätt utmanande och vilda krydda som lätt kan ta över. Trots det är den smakmässigt välbalanserad med varm hetta i kryddningen. Lär fungera bra med hetare maträtter som suddar ut porsens annars lite väl potenta karaktär. (Bra(+)).

3. Fjällkvanne
En för mig ny kryddning som för tankarna åt nypressad apelsinjuice från solmogna frukter – som man sedan hällt multivitamindryck i vilket tunnat ut juicen. Drar även åt söt melon. I smaken är det också mer av multivitamin och melon, guanbana och andra ovanliga och spännande tropiska frukter. (Bra(+))

4. Havtorn
Milt utav friska havtorn där det är mer i smaken som havtornens fizziga syrlighet och nästan uttorkande karaktär dyker fram. Lite spår av gröna äpplen med frisk frukjuice och syra.  (Bra(+)).

Rodenbach Caractére Rouge
Elegant arom med helt rätt syra i förhållande till inslag från trä. Alla bären samsas i en kompott som doftar likt ett magnifikt bärvin med en lite bitter och stram lockelse. Smaken har en mullig syra som både drar runt i munnen och ger syra och stramhet men som också baddar kinderna med mjuk bärighet. Hundralappen för en storflaska är ett väldigt bra pris på en öl som är bättre än vad många kanske anar. (Bäst).

BrewDog Jack Hammer
Bryggeriets nya humlebest är i mitt tycke den mest balanserade. Doften är av karamell, grape och humlejuice men jämfört med t.ex. Hardcore IPA är den inte lika kladdig eller stänger sig. Smaken kör vidare på samma tema med ren humlekotte, gröna frukter och kryddig grape med lite kraftigare slut. Beskan kör på utan att vara blyg och för priset så är det en öl som levererar trots en femma extra mot liknande, och snällare öl. (Bättre).

Anderson Valley Hop Ottin IPA
Doftmässigt en maltigare IPA som fräsch har en skön kryddighet från ljust trä – något man ser även i Lagunitas öl som kommer hit bra mycket fräschare än vad de får cred för (särskilt om man jämför hur de är om man köper dem i Danmark). Även smaken är mer åt det maltiga hållet med citrus, lite krydda och en lagom beska. Prismässigt en bra öl att variera bland andra bra burkar i kylen hemma. (Bra(+)).

Sierra Nevada Harvest Southern Hemisphere
En öl som jag tycker blivit fräschare med varje år som går. Ljus fruktighet med en stabil maltkropp som ger ett djup i doft och smak, men utan det bitvis kladdigt maltiga. Smak av barr, grape och persika. Beskan gör sig bra som en “mellanklass”-öl där nedan öl får representera den högre nivån av beska. (Bättre)

Sierra Nevada 2013 Hoptimum Whole-Cone Imperial IPA
Från början ett “Beer Camp”-öl som man humlat sk*ten ur innan den landat på 100 IBU och fått doser av humle i varje möjligt steg i bryggprocessen. Eldiga humlekottar i en arom som hintar om att det här är en öl som fått ett boende av humelfamiljer att tryckas ner i flaskan. En viss sötma tonar ner alkoholen och de allra råaste humleexplosionerna. Både doft och smak är förvånansvärt färskt i denna humlefest. På småflarror är den mer än prisvärd! (Bättre+).

Lagunitas Undercover Investigation Shut-Down
En fräschare american strong ale med ljusare fruktighet, bra beska och med mindre kladdighet än vad jag brukar finna i liknande öl. Citrus och lite blomster i doft och smak med mörkare inslag från mörkt socker och mörk råglimpa. Bra pris. (Bättre-).

Great Divide 2013 19th Anniversary Ale
Bryggeriet gör även i år en american strong ale som har fått ligga på fat, ölet släpps i Juli i USA så med andra ord har det skeppats direkt hit till Sverige – imponerande jobb av GreatBrands. Här doftar det nötknäckdessert med mandelkross, knäck och ljusa lätteldade träfat. Mysig sötma som i smaken vandrar vidare och sprider omkring sig allt från mer nötter till aningen vanilj- och bourbonliknande piffar. se int. (Bättre).

Stone 2013 Old Guardian Oaked-smoked Barley Wine
Köttigt rökig arom med en sälta som får mig att tänka på Smoked & Oaked från Epic som kom tidigare i år. Smaken är dock mer balanserad vilket är lite motsägelsefullt då den är kraftigare. Jag vet inte om jag tycker att den annars så finfina Old Guardian behöver den här sältan och köttiga rökigheten vilket tar över lite för mycket, det är trots det rätt gott och jag hoppas att smakerna kan stillas med lite tid i källaren. Vidare finns söt vanilj, toffee, grape och svett trä i smaken – lite av allt. En öl ni bör köpa och prova för att bättre bilda er en egen uppfattning. (Bra+/Bättre-).

Omnipollo Agamemnon
Bland det bästa jag provat från Omnipollo, så hänvisar bara till vår tidigare recension. Ett givet köp! Prisvärd, smakrik och helt grym! (Bättre+).

Ugly Duck Imperial Vanilla Coffee Porter
Det mesta som släpps från Ugly Duck håller Martin Jensens (tidigare Raasted) höga klass och detta är såhär långt hans bästa öl under nya labeln. Mogna kaffebönor möter en fin touch av vanilj och en avvägd chilihetta. Bra pris för en lättdrucken och smakrik porter som går väldigt bra att dricka fler i rad av utan att tröttna. (Bättre).

T6

Harviestoun Ola Dubh 1991
En specialupplaga som ska vara snäppet sötare och elegantare än de övriga ölen som kom tidigare i år. Rökig, tjära, torv, choklad och starkt kaffe i doften. Smaken är rund och fin med klar rökighet som inte blir drar för mycket åt faten ölet legat på. Lite för dyr för att jag skulle köpa på mig fler än 1-2, vilket är synd då det här har en elegans som gör den som en utmärkt kvällspartner till en dessertbit. Elegant och lätt det bästa jag druckit från bryggeriet. (Bättre).

Lost Abbey 2013 Saints Devotion
Doftar typiskt av sursyrliga stalligheten i många av Lost Abbeys ljusare öl – vilket är bra, och inte helt otippat i en belgisk ale med brettanomyces. Smaken har allt det man finner längst in i ett stall och som stått och surnat till sig en aning, likväl är det rätt friskt och likt allt som kommer från bryggeriet håller det en hög klass. Lätt fruktigt av avrunnen ananas, citrus och citron. Gillar du funky öl är det givet, Lost Abbey levererar alltid. (Bättre).

BrewDog 10 Heads High
Mer balanserad än Hops Kill Nazis (vilket den baseras på) med en friskare humlefruktighet som inte är lika kraftig eller kladdig. Snarare är det mer åt en american strong ale eller imperial red ale som vattnats ur en anning. Smaken blir av vattnad choklad och ett friskt, lite djupt slut med persika och humlekåda. (Bra+).

Det Lille Bryggeri Elixir 200
En lättare kropp med massa bärig mörk choklad, aromatiska och smakrika espressoshots och annat gott. Som en mörk chokladdessert utan att vara lika tung och krävande som många andra. Det här är toppklass och ett givet köp! (Bäst-).

BrewDog Abstrakt AB:13
Körsbärsbittert och viss hetta som passar ihop med mörk choklad, rostat kaffe. Doften kan man inte klaga på alls. Smaken är till stor del lika välkomponerad med mycket körsbärs, fruktkött och kärnornas bitterhet. Mörka kraftiga bär. lite spritig hetta skär in och ger djup. Kan vara min favorit bland abstrakterna, mest för att den känns färdig och är bra mer balanserad än många andra. (Bättre+).

Nøgne Ø Dark Horizon Fourth Edition
Norsk hantkraft på hög nivå. Inte lika söt som senaste året men fullmatad med malt – iaf doftmässigt. Elegant fruktighet med hetta från alkoholstyrkan som i smaken visar varför en tydlig sötma behövs – för att skapa en helhet jag tycker att man fått till. Vuxengodis. Mycket tack vare att sötman inte blir sockrig och tråkig utan faktiskt bygger upp ölet. (Bäst-).

T7

Lost Abbey Deliverance
Detta är dyr lycka. En del av den fantastiska bourbanlagrade The Serpent’s Stout, och en del av den lika fina brandylagrade The Angel’s Share möts i ett vuxenlandskap där det går åt imperial stout och american strong ale med vass spritighet som mildras av en fin rökighet, mörk blåbärschoklad och lika mycket karamell som vaniljchoklad. Går att sitta med hur länge som helst och bara mysa fram nya referenser. Dyr men värd att köpa, ett måste för en sensommarkväll ensam vid strandkanten. (Bättre+).

North Coast 2013 Old Stock Ale
Karamell och kola med sedvanlig antydan till att ölet vill lagras några år – vilket den gör med bra förtjänst. Äpple och päron, liksom i fjol inte heller lika “het” och ibland spritig. Smaken är mogen och kraftig, kanske lite lätt (vilket kan bero på att det var i ett litet glas från en flaska som stått framme ett tag). Redan nu har ölet mycket att erbjuda men vill man gifta ihop smakerna så låter man flaskan stå något år. Köp en 3-4 stycken och prova en om året. (Bättre).

Uerige Doppel Sticke
Var inte med på provningen och tidigar har jag bara provat tyskarnas altbier och den “vanliga” Sticken. Brukar kunna lägga sig lite åt en barley wine utan att malt eller humle är i centrum. Mörkt socker, russin, karamell och torkade fikon, med en touch av alkohol är vad andra verkar ha funnit i den. 46 kronor är lite dyrt, men får bli en för att prova.

2013-08-01, små partier

(modul, artikelnummer, namn, land, volym, pris, antal)

T5 11004 Rodenbach Caractére Rouge Belgien 750 99,00 3000
T5 11065 Peak Organic Weiss Principal USA 650 72.3 4320
T5 11113 S:t Eriks Mathias Dahlgrens 4p Svenska smaker Sverige 1320 109.6 8000
T5 11199 Omnipollo Agamemnon USA 650 99 5000
T5 11647 Stone Old Guardian Oaked Barley Wine 2013 USA 650 82.9 2100
T5 11747 Great Divide 19th Anniversary Ale 2013 USA 650 94.5 3180
T5 11868 BrewDog Jack Hammer Storbritannien 330 27.9 30000
T5 11883 Lagunitas Undercover Shut-Down USA 355 28.9 21600
T5 11884 Hop Ottin IPA Anderson Valley Brewing USA 355 26.9 24000
T5 11885 Imperial Vanilla Coffe Porter Danmark 330 34.8 12960
T5 11886 Sierra Nevada Hoptimum Whole-Cone Imperial IPA USA 355 39.9 5184
T5 11887 Sierra Nevada Harvest Southern Hemisphere USA 710 89 5000

T6 11888 Ola Dubh Harviestoun Brewery 2011 Storbritannien 330 69.6 2400
T6 11889 Det Lille Bryggeri Black Elixir 200 Danmark 330 59.9 1600
T6 11875 Abstrakt 13 Storbritannien 375 129 1500
T6 11876 BrewDog 10 Heads High Storbritannien 330 29.9 3400
T6 11877 Nøgne Ø Dark Horizon 4 Edition Norge 250 89 1440
T6 11878 Lost Abbey Saints Devotion USA 375 84 840

T7 11879 Lost Abbey Deliverance USA 375 149 900
T7 11032 Uerige Doppelsticke Tyskland 330 46 1920
T7 11066 2013 Old Stock Ale USA 43.9 6912

Vad betyder T-indelningarna

B = Beställningssortiment
BAS = Alla butiker
T1 = Tilläggsmodul (butiken hyllför BAS samt T1)
T2 = Tilläggsmodul (butiken hyllför BAS, T1 samt T2)
T3 = Tilläggsmodul (butiken hyllför BAS, T1, T2 samt T3)
T5 = 30-tal butiker (egentligen 40 butiker inklusive vinkällarbutikerna)
T6 = Mer eller mindre samma som T7, men med mer information på Systembolagets hemsida
T7 = Vinkällarbutiker (Göteborg, Malmö och Stockholm)
T9 = Valfritt för butik att hyllföra. Kan av kund beställas styckvis i samtliga butiker