Posted on 07 February 2013. Tags: belgofilerna, De röda djävlarna, Jens Skrubbe, MankerBeer, Skrubbe.com, veckans belgotips
Då var det över, då var det gjort. Så haussat och så uppmärksammat har inget ölsläpp på Systembolaget någonsin varit. Den kön och så länge. Det var en imponerade mängd öl som folk och fä i dessa ‘bistra’ tider kånkade, släpade eller rullade ut. Makalöst, tokigt och vansinnigt roligt.
Under tiden jag stod där i kön så var Systempersonalen ute minst fyra gånger och hämtade vin och spritnördar (och den där stackars killen som bara skulle ha ‘vanlig’ öl). Vi vann, med hästlängder och råge. Efter en timme ringlande fortfarande kön lång…
Det finns en viss skön känsla att stå i denna kö och dela alla andras stress, uthållighet och tålamod som sedermera byts ut i glädje och förnöjsamhet. Tidigare köerfarenheter byter ägare och mer eller mindre roliga kö alternativt ölrelaterade skämt får vädra februariluft.
Köandet påverkar också själva inköpet. Trots att jag bara siktat in mig på det belgiska och blandlandsbelgiska sortimentet så åkte det ner några utländska rackare i korgen. Hemisfäröl, ekfatade gåsöar och pimpat Grimstadvann. Snacka om att dras med av stämningen och tillfället.
Två saker kring det här släppet som får mig att både le och inse magnituden av det. I kön står, förutom alla ölnördar, även den person som levererat Goose Island till Systembolaget. Varför, undrar man? Jo, de vill ha allt och då menar jag ALLT, så han fick göra som alla andra och åka dit och ställa sig i kön för att handla tillbaka den öl han sålt. Knasigt.
En liknande incident hände de som plockat in De Rankes Hop Harvest. På fredagseftermiddagen när du skulle in och handla var det soprent på hyllorna. Nästan allt var borta. Väl hemma ringde de lagret och frågade om deras egen import, eftersom de inte hade testat den, men fick då höra att allt var skeppat ut till butik. Ett trevligt problem för dem och vill man så kan man få tag i det mesta fortfarande…
Denna vecka väljer jag en öl ur det digra utbudet som släpptes eftersom det gäller att passa på. Förutom lite gott och blandat bestod min korg av maxantalet Gouden Carolus Cuvée van de Keizer Blauw 2012. I kön och så länge den varade fick man nämligen bara ta sex flaskor av ovanstående öl så det gjorde jag. Eventuellt kommer jag att stödköpa några mer flaskor nu när hysterin har lagt sig men det återstår att se.
Denna brygd är en hyllningsöl till kejsare Karl V (1500-1558). Bryggeriet (Het Anker) har nämligen räknat ut att Karl måste varit på bryggeriet och druckit öl. Kejsaren fick sin skolning i Mechelen där bryggeriet ligger och de har i sin tur papper på att de har bryggt sedan 1369. Den bryggs bara en gång per år, den 24:e februari, för då föddes Karl V. Ölen är en mörk, mäktig, stark, värmande och sensorisk öl. Den spelar på många smaksträngar och har fått en gedigen skara fans i Sverige. Den passar utmärkt att lagra men eftersom den redan är ett år när vi får den till oss kan man med nöje dricka den nu!
Posted in MankerBeer Talk, Surisarna
Posted on 06 February 2013. Tags: Brewery International, MankerBeer, Ugly Duck Amarillo & Citra IPA, Ugly Duck IPA Simcoe & Chinook, ölrecension
Danska Indslev Bryggeri grundades egentligen 1897 av Anders Busse Rasmussen men har sedan den moderna starten 2006 satsat enbart på veteöl; vete IPA, vete stout, vete bock osv. Satsningen har väl varit relativt lyckat men jag tycker kanske att den aldrig riktigt kickade igång och i det stora hela har vissa av ölen varit lite tråkiga medan andra desto bättre. Därför var det rätt roligt att se hur de i fjol tog tag i saken och breddade sitt sortiment genom att ta fram ett nytt märke – Ugly Duck Brewing Company. Ett märke där man ville experimentera fritt med andra ölstilar och göra lite vad man ville utan att det skulle påverka Indslev Bryggeris ursprungliga inriktning.
Till sin hjälp tog man Martin Jensen som sedan 2005 hade varit bryggmästare på flerfaldigt prisvinnande Raasted Bryghus. Ett bryggeri som tyvärr gick i konkurs 2009 men startades igång i juni samma år men då under namnet Raasted Bryghus A/S. Martins huvudsakliga uppgift har varit att få ordning på märket och ta fram konceptet och sjösätta de olika ölen som ska bryggas.
Tidigare har jag provat deras Imperial Vanilla Coffee Porter som jag tyckte mycket om, en öl som hade lite extra av allt men som ändå var vardaglig och bra. Den ska inte vara extrem eller “för mycket” och känner man igen Martins öl sedan tidigare så är det något som man nog kan säga går igen i det mesta han släpper. Det är bra men enkelt, utan att för den sakens skull sakna twist eller någon galenskap då och då.
Ugly Duck ingår numera i Brewery Internationals sortiment där man på sistone har lagt sig till med bland annat Lervig, Kona och Widmer Brothers och tanken är att få ut Ugly Duck’s öl på både fat och flaska runtom i landet. De börjar dyka upp lite här och var och nedan har jag provat två stycken av de IPA’s som just nu finns i Sverige (Nelson Pale Ale ska jag också prova på framöver). Både ölen är ingår i en serie där basölet är detsamma, 5,9% och en bas på pilsner- och Caramel-malt.
Ugly Duck Amarillo & Citra IPA
Utseende: Persikofärgad, något halvmörk vätska med fint vitt skum.
Doft: En bit persika men annars mer av herbala örter, blomster och en stor tydlig citrakaraktär full med grapefrukt, humlekottar och citrus. Amarillon bjuder på persikan och den i mitt tycke aningen mögelostliknande karaktären den kan ha när den är rätt färsk.
Smak: Medelstor munkänsla med bra kolsyra. Örtig, bra tryck från amarillon med just de där ostiga tonerna (ni som inte finner den tonen i Amarillohumlen behöver inte oroa er för att den “smakar ost”). Mild fruktpurée med en släng melon, tropiska frukter medan malten ger inslag av ljusa kakor. Den har en blandning av sötma och beska jag kanske tycker gör att den tappar tydlig riktning.
Betyg? – Bra. Inte så otippat var den rätt enkel i smaken, något jag tyvärr tycker att många liknande humleserieöl brukar vara. Humlen blir helt enkelt för mycket i fokus på bekostnad av helgeten. Bitvis lite obalanserad fruktighet. lite obalanserad. enkel. ok. ok beska. helt oky, men tappar
Ugly Duck IPA Simcoe & Chinook
Utseende: Rödare orangegyllene vätska, något disigt. Vitt fint skum även här.
Doft: Syrligare grapefrukt men även här tydlig doft av humlekotte. Trots samma maltbas så tycker jag att det är en tydligare och lite mörkare karamellmaltston i doften. Humlen blir lite rå och ölet bör vara något varmare vid servering för att inte få den kallt bittra doften. Bärigare tropisk frukt och mandarin.
Smak: Medelstor munkänsla med bra kolsyra. Fruktigheten är mörkare och malten ger precis som doften antydde mer karaktär på det här ölet än det ovan. Kanske saknar lite djup i smaken som rör sig kring jaktmarkerna för humlekåde, gräs, röda frukter och bär och en liten släng tropik.
Betyg? – Bra. Även den här är en bra vardagsöl, en IPA som inte sträcker ut sig eller tar plats utan den är ren, enkel men väldigt lättdrucken. Bra men kanske medvetet återhållen smak och doft, vilket känns igen från Martins tidigare öl och även de båda andra fula ankorna jag druckit.
Så utifrån de här två kan man väl sammanfatta att Martin fortsättera göra sina välgjorda öl, som nu kanske är lite mer för en bredare publik och aningen snällare. Portern var riktigt bra och hade mer tryck än vad de iporna hade men jag har viss förståelse för det också då det är en återkommande problematik för många single-hop eller humleserieöl där vi har Mikkellers Single Hop och BrewDog Single Hop Series som liknande exemplen. Förutom “portern” så har man såhär långt också släppt ut en Rye Porter och Belgo vilka är den triplett som hittils utgör de “icke-humlade” ölen. Men sett till hur nyligen man startade så ska det bli kul att se hur Martin får styr på det.
Posted in MankerBeer Talk, Ölrecensioner
Posted on 31 January 2013. Tags: belgofilerna, belgotips, De röda djävlarna, MankerBeer, Skrubbe.com, Trappistes Rochefort 10
Vad går man och köper dagen före ett av alla tiders grövsta, största, dyraste och mest tuffa släpp på Systembolaget? Den kan man suga på ett tag…
I dagarna håller ölnördssajten Ratebeer på att släppa allsköns årsbästalistor om vilka öl som är bäst, olika kategoriers bästalistor, bästa butiken, bästa krogen och så vidare i all evinnerlighet. Bäst, bäst, bäst…
Jag måste erkänna att när jag klev ut i stora världen, det vill säga när jag passerade 50-skyltarna utanför Tranås så kände jag en frihetskänsla. Jag, uppstyrda människa, tog ett steg ut i ett flummigt kaos. Bort från vikta strumpor och ordnade rader. Härligt att flyta in i en ostrukturerad folkhögskolevärld där man sitter på golvet och målar på väggarna. Visst, ett tag…
…men nu är jag åter ett mönster, en struktur och en fast rutin. Det är bara att inse att färgkordinerad bokhylla och alla sedlar åt samma håll, är jag. Samt att jag gillar listor. Ja, jag gillar att lista saker, rakt, prydligt, uppifrån och ner. Därför kan jag inte låta bli att studera Ratebeers listor fram och tillbaka. Hur, vad och varför? Slutligen kan jag konstatera att av Top 50 är 10 belgare. 1/5, 20%, inte så pjåkigt för ett ölland som många dömt ut eller glömt bort och återigen innehar vi plats nummer 1! Tufft. Nu finns inte just den ölen i Systembolagets sortimentkatalog (kolla webblanseringarna inom kort) men däremot hittar man ölen som kom på sjunde plats. Plats sju av miljoner öl, det måste anses som hyfsat, eller?
Av alla grymgrymma öl som släpps på fredag är det ingen som ens är i närheten av plats sju på listan. På plats sju finner man den belgiska munkölen Trappistes Rochefort 10. En gudabenådad, kraftig smakbomb i det mörka registret och med en lagringspotential utav sällan skådat slag.
Ölen är bryggd av munkar, fortfarande i ganska små kvantiteter även om det upprustades i bryggparken bara för några år sedan vilket gjorde att produktionen nästan dubblades. Ibland när jag har belgiska gäster förundras de över att vi med lätthet kan köpa en öl de drömmer om. Är det inte magiskt?
Posted in MankerBeer Talk, Surisarna
Posted on 29 January 2013. Tags: IPA, MankerBeer, Poppelmans Bryggeri, Poppelmans Bryggeri Nya Världens IPA
Sedan mitten av 2012 började det poppa upp små notiser om en Facebookgrupp som kallade sig “vi som startar ett mikrobryggeri tillsammans”, ett gäng göteborgare som hade som mål att öppna ett fullstort bryggeri i Göteborg under året. Under slutet av året kom så också Poppelmans Bryggeris två första öl; en brown ale och en vintervärmare.
Ölen får man säga blev positivt mottagna och både dessa samt de provbrygder vi fick prova under 2012 höll en bra kvalitet och var framförallt väldigt rena i smaken. Ofta kan en ren och tydlig öl men med något mindre smak vara en “bättre” öl än lite mer smakrika men lätt defekta ditos då man lättare kan bygga vidare på de fungerande ölen och modifiera recepten för att få de mer dit man vill ha dem. Bryggeriets tredje öl släpps nu på fredag i de lokala butikerna i Göteborg och i beställningssortimentet och är en IPA de valt att kalla Nya Världens IPA.
På 1700-talet låg Poppelmans bryggeri vid Stigberget för att effektivt kunna lasta Ostindienfararna med öl. Idag är rollerna ombytta! Fartyg anländer lastade med härlig humle till Göteborg.
Till den nya världens IPA har man utöver fem maltsorter använt sig av Galaxy från Nya Zeeland och Summerhumle från Australien för att ge smak och doft av grape och ananas. Ölet finns utöver Systembolaget på vissa platser runtom i Göteborg (läs mer på deras Faceboksida). Summerhumle från Australien. Det ger ölen spännande inslag av grape och ananas.
Poppelmans Bryggeri Nya Världens IPA
Utseendet: Disigt persikofärgad vätska med fint vitt, lite kladdigt skum.
Doft: Här blommar det runt med en extra färsk skörd av grapefrukt och färska humlekottar. Fruktigheten är något dov och i trädgården så är det snarare den bastanta karaktären av lime, grape och herbal nyskördad humlekotte som anas. Örtigt och kryddigt mer än fruktigt – men inget fel med det.
Smak: Medelstor med växande munkänsla med bra kolsyra. Vid första touchen på tungan anas stilen av en välgjord men likväl hembrygd IPA – varför vet jag inte, men kanske är den lite för färsk och bör stillas något. Humlen blir oavsett rätt pang på även om beskan är behaglig och just lagom för oss som gillar ett markerad beskt sting i munnen. Vi fortsätter att vara i humlefältet även kring smaken och grape, humlekottar, lime och nyplockade kryddor sprallar runt.
Betyg? – Bra+. Om vi börjar med det jag gillar så är det hur lättdrucken och snäll den är trots att det är en rätt potent öl. Balansen kan förbättras och likaså humleprofilen som kanske skulle kunna mildras något och släppa fram aningen mer fruktighet men IPA är inte likställt med fruktiga humledate’ar och här har man också lite råare humlesorter, vilket märks i smaken. Jag personligen tycker att den är riktigt god och snuddar på ett lite högre betyg om man bara får ordning på balansen av smaker kontra beska.
Posted in Ölrecensioner
Posted on 28 January 2013. Tags: 101 Öl du måste dricka innan du dör, MankerBeer, tävling, Örjan Westerlund
Det här är sista veckan jag och M2 trots vår skillnad i ålder är unga, nyfikna och ser livets alla möjligheter som spännande utflykter – efter fredagen så kommer allt ändras och vi blir baskerbärande, skepparkransprydda pilsnergubbar som hytter med näven åt “unga ligister” som härjar och har sig.
Sista veckan som gentlemen är också sista veckan ni kan rösta på MankerBeer som årets öljournalister och/eller på mig och M2 (ja, vi är galet nog nominerade båda två) som årets ölperson. Sen glömmer ni ju inte att det också är sista veckan, eller snarare dagarna innan ölsläppet denna magnifika dag – 1 februari.
Eftersom det är en vecka som till mycket kommer att bestå av planerandet av en hejdundrades ölfest så kommer kanske antalet inlägg att vara ett eller två färre än vanligt. Det betyder däremot inte att vi ligger på latsidan utan det är mycket möten som ska genomföras i ölets tecken och öl som ska provas och andra framtida spännandeheter som ska planeras vidare.
Som bot och gottgörande så tar vi igen och lottar ut en bok om öl. Kunskap föder intresse och medvetande, vilket tål att upprepas om och om igen. Så för att dra vårt strå till stacken så sprider vi indirekt ut lite extra kunskap – denna gång genom boken 101 Öl du måste dricka innan du dör skriven av Örjan Westerlund (Stevali förlag).
Örjan har en bakgrund som författare till ett gäng böcker om både öl och whisky, han har suttit i domarpanelen på Stockholm Beer and Whisky Festival och hans böcker har erhållit flertalet aktade titlar. I just den här boken har han gett tips och betyg på 101 olika öl från ett brett spann av ölsorter – som alla finns (eller tills nyligen har funnits) tillgängliga via Systembolaget. Det blir grundläggande information om tillverkning, ingredienser och möjligheten för dig själv att kunna sätta ut betyg på ölet. Ett bra och pedagogiskt sätt att både få lite distans och se vad man tycker om de vanligaste ölen på Systembolaget, samt ett bra sätt att prova dessa – säkerligen med flera öl man annars inte hade provat.
Hur blir boken min?
Skicka oss, anting här nedan som kommentar, på info@mankerbeer.com eller som kommentar på det här Facebookinlägget, dina tips på den bästa lagern, alen och portern/stouten (en för vardera) som finns tillgänglig just nu på Systembolaget sant ditt bästa förslag på ost till öl. Den 1 februari, dagen då vi fyller år drar vi en vinnare av de förslag vi tycker låter intressantast, bäst eller bara mest otippat.
Ex:
Lager – Dugges Lager No.1
Ale – SKA Modus Hopperandi
Porter/Stout – Great Divide Yeti
Ost – Prästost
Lycka till!
Posted in MankerBeer Talk
Posted on 25 January 2013. Tags: Beer Talk, Manker Beer News, MankerBeer
2012 får jag fräckt sticka ut och säga var mycket MankerBeers år, i den lilla ölvärld som vi ölskribenter utgör åtminstone. M2 hade anslutit, nya hemsidan låg uppe och fullt fokus var nu att nå ut till fler, hänga med fler nya vänner på fler mässor och ha ännu roligare. För det sociala och roliga är det jag vill att den här sidan ska stå för och det tycker jag också att vi har gjort, vilket även ni som läser det här verkar göra då vi för andra året i rad blev nominerade som årets bästa ölskribenter på BSF Awards – en tävling vi i år ser ut att vinna (2’a i fjol). I samma tävling är dessutom både jag och M2 nominerade (tillsammans med vår favorit Henok Fentie på Omnipollo) som årets svenska ölperson – extremt hedrande och lite förvånande. Men ser vi över 2012 så kan jag ändå med viss kaxighet stå för att mitt namn är med där. Inför fjolårets Stockholm Beer and Whisky rapporterade vi dagligen med genomfattande intervjuer med bryggare från hela världen och på vårens Copenhagen Beer Celebration hängde vi och snackade öl med bryggare vi något år tidigare bara drömt om att ens få småprata med. M2 kom att börja vad som i år lanseras som BrewDog Bar Stockholm och 2012 fick också se premiären av Magnus Hopus, vår egen öl bryggd med vår vän och ölguru Tomas Danko. Enda anledningen till att jag tar upp allt det här är för att visa hur extremt liten och tight ölvärlden är – vill man bara vara delaktig och inte bara dricka ölen så är det inte så svårt. Lite “street-anda” och social förmåga kommer man långt med och det ger oerhört mycket tillbaka. Sverige är ett ölland att räkna med och om 5-10 år kommer vi att se tillbaka på de här åren och säga wow, vi var med när det verkligen kickade av.
Men varför se bakåt och vad man drack eller gjorde då? Istället ska vi se framåt och klura på vad MankerBeer kommer att göra i år.
- M2 kommer som sagt att öppna BrewDog Bar Stockholm, som redan innan öppningen är en av de mest följda av BrewDogs barer på Facebook och med all sannolikhet kommer baren generera än mer bra pr för Sverige som ölland. Likaså är det med öppnandet av Nya Carnegiebryggeriet som är ett samarbete mellan Carlsberg Sverige, Brooklyn Brewery och Carnegie – vilket även det sätter en stor flagga på Sverige som ett viktigt och väletablerat land för öl. Ölvärlden är liten och folk är tighta med varandra så för MankerBeers del innebär detta förhoppningsvis kontakter med än mer spännande bryggerier och personer. Det vi ser som viktigt med den här sidan är inte bara att skriva lite ölrecensioner och snacka öl utan att försöka knyta ihop oss, er läsare och “den bredare ölvärlden”. Det är små steg och är rätt lätt om man bara tar sig tiden.
- Magnus Hopus kommer om rykten och andra erbjudanden och planer klaffar att “åter” få se dagens ljus. För er som inte har hört eller sett om ölet så är det en extremt välhumla IPA med en riktigt skön belgotwist. Redan utan kolsyra fick den extremt höga lovord från många inom den svenska öleliten – Danko kan brygga öl, det är man dum om man skulle tveka på. Att han tog fram det här ölet med oss och att vi nu hoppas på den, om annars i en mindre skala är något vi tycker är kul och brinner för i år. Hippt och hop’igt värre.
- Copenhagen Beer Celebration kommer att bli än bättre än i fjol, hur och varför får ni se i vår – men jag hoppas att ni har skaffat biljetter! Se förbi ölblafande (att ticka av öl) och inse att det är en helt galen festival med huvudaktörerna i världens främsta bryggerier, som dricker öl med dig. Det är stort som attan och något vi ser fram emot. CBC är bara en av de mässor vi avser att besöka och göra lite kul saker under och vår förhoppning är att finna ett passande sätt att rapportera inför och efter mässor mer än under, för det är ju roligare att bli inspirerad och höra mer kul om mässan innan den sker än vad som väl sker under den. Då ska man ju chila och gå runt och ha trevligt, så tips och förslag mottages mer än tacksamt! Likaså lär vi även i år försöka slå vårt förarbete inför mässor som Linköping Beer Expo, Örebro Beer and Whisky och såklart Stockholm Beer and Whisky 2013 – men allt det där, förutom Linköping Beer Expo, är än längre en bit fram i tiden.
- Redan nu har vi flera otroligt duktiga gästskribenter och 2013 kommer förhoppningsvis innebära att vi får en mer fast skribentskara som kan ge en fin bredd i texterna vi önskar publicera. Då vi är och vill vara helt oberoende utan reklam och sådant vi kanske inte egentligen står för så är det viktigt för mig och M2 att ibland få lite avlastning och hjälp. Vi hoppas att kvalitetshöjning som har varit senaste året på MankerBeer bara ska fortsätta att höjas. Genom fler reportage, intervjuer och mer allmännyttig information om allt som rör öl, dess ingredienser, historia och typer. Kom gärna med förslag även här.
Om det var lite av vad som sker å vår sida så tror jag att 2013 även på andra sätt kommer att vara helt fantastiskt trevligt. Det är en hel massa nya spännande bryggerier som etablerats i en rask takt och som är värda att hålla koll på och det går väl inte en vecka utan att vi har hört om något nytt litet bryggeri som poppat upp. Med andra ord har vi samma utveckling som i USA och det är fullt normalt sett till hur det stora intresset för öl har gått spikrakt uppåt.
- I ölväg blir IPA den nya “ale’en” och allt fler får egna husöl som är eller lär vara en IPA, vilket jag kan tycka är lite synd då det vore roligare att ha husöl som sticker ut. Varför inte ha en chillad milk stout på 4% eller en typisk bitter som brygga för att få bredare intresse. Kanske finns en risk i att mycket blir för “IPA-liserat” och att många öldrickare sedan tröttnar på att se på bredden av ölstilar som finns. Därför är det kul att Akkurat tillsammans med Andreas Gänstaller har gjort en steinbeer som kommer att finnas i en inte alltför stor mängd hos dem (premiär 31/1).
- Bredvid IPA-trenden börjar det dock bli mer och mer populärt med lite udda saker och då räknar jag in brettade öl där, alltså öl som har fått tillsats av brettanomyces för att få en vild och funky karaktär. Här ser vi främst hur Brekeriet sticker ut med sina öl, men det är också något som är väldigt vanligt i USA och som jag tror kommer att bli mer populärt även här i Europa. Få vågar pröva den här typen av bryggning på grund utav riskerna med infektion i bryggeriet men jag har en känsla av att “galenskaper” kommer att prägla 2013. 2013 överlag tror jag kan bli lite av ett “anti-år”, året då nya trender behöver sättas och i takt med att fler ölbloggar och “åsiktsmaskiner” skapas så kommer det bli mer debatt om nödvändigheten med det. Redan nu ser man hur det på Facebookväggar och ölforum diskuteras om snobbismen med öl och hypens makt och om vi inte bara skulle dricka öl, skåla och ha kul istället?
- Spelar det roll om en öl är 1 alkoholprocent över stiltypen eller om en öl inte har rätt touch av syra mot förväntat? Jag själv är lite delad men kan ändå förstå att den ständiga hetsen av att ha nytt, prova nytt och hela tiden se bort från det stabila och långvarigt högkvalitativa börjar gå lite för långt. Nu dricker jag öl lugnare och mindre nyhetshetsigt än ett år sedan och det är något som jag känner på mig kommer att sprida sig, eller om jag bara hoppas att det gör det.
- För även i Sverige börjar vi nu se hur många av alla de nya bryggerierna som växt och börjat producera riktigt bra öl kan släppa mer exklusiva småupplagor av öl, väldigt lokalt och nu väldigt bra. Det lär öka den lokala stämpeln på mycket vilket jag gillar, men fler kommer nog småklaga på att ölen inte skickas till övriga landet på samma sätt som att det väcks lite klagomål från de som inte får samma ölutbud i just sin stad som i de större städerna. Kanske det tydligaste beviset på hur snabbt intresset för den här typen av öl har ökat – producenter och importörer hinner helt enkelt inte få ut all öl eller har öl i “rätt” mängd. Även detta tror jag att vi lär få se 2013 och kanske att det börjar åtgärdas redan i år. Systembolaget tar ju in större och större volymer av vissa öl och försöker sprida ut mer öl i T5-modulen än i de mer exklusiva släppen (T7, där ölet främst släpps i en butik var i Stockholm, Malmö och Göteborg).
- Intresset för “att leva gott”, det vill säga det ökade intresset för mat, dryck och livsstil lär fortsätta vilket allt det ovan är del av och det blir spännande att se om det går mot en sund trend med bra medvetenhet eller om det blir hype, hippt och överdrivet trendigt. Vi ser redan idag hur vissa klubbar börjar få egna öl där de mer eller mindre bett ibland halvdana bryggerier att ta fram en öl åt dem – bara för att ha det och där produkten tyvärr inte alltid levererar, alls. Samtidigt är vi med vår förhoppning om “Hopus” inte mycket bättre, så det är dumt att kasta humlekottar i glashuset. Alltså finns det både en positiv och en negativ aspekt av det, men tills vidare lämnar jag det där.
- Sist ut, ölcocktails, något Henok på Omnipollo sedan länge har varit intresserad av och velat göra och 2013 verkar bli året då det sker. Redan i fjol på CBC så skapades ölcocktails, med rätt bra resultat. Ni ser hur alla trender för 2013 verkar hänga ihop och hur de handlar just om “det goda livet” i någon obskyr blandning med dekadens och att ta allting lite längre och göra det lite trendigare. Men varför inte, varför inte pusha på konceptet av vad öl är och hur öl kan användas? Kan skumma bär och extrakt agera smaksättning så bör väl även öl som har flera fördelar som drinkingrediens kunna göra det?
Vi får helt enkelt se vad av ovan som visar sig vara sant för det här året och om 11 månader kanske vi ses här igen och gör en sammanfattning av vad som faktiskt har hänt och inte hänt. Tills dess, gott nytt år på oss alla!
Posted in MankerBeer News, MankerBeer Talk