MankerBeer.com

I remember how I felt last year, what the hell – half a year is way too much time to be spending on not drinking awesome beer. It was not that I had made a vow not drink craft beer for 6 months, it was just that I had bought tickets for Copenhagen Beer Celebration and suddenly came to awareness that it was months and months until it would take place. Some readers might question my enthusiasm for CBC, but for Swedes and probably other Europeans as well this is a chance to experience something we usually only read about. We do not get the brewers from the coolest craft breweries in the world to come and pour beers that we only have read about. So for me, this week will be one awesome week of relaxing and socializing with great beer lovers from all over the world.

We have 3-4 interviews left for you and I must say that it has been a lot of work getting them all done, edited and published but it has been a lot of fun as well. The last non-US brewery that we will focus on is Danish To Øl. Since 2010, Mikkel‘s former students Tobias Emil Jensen and Tore Gynther have travelled wide and far on their quest to brew great beers. To Øl started of easily with only a few beers but now only 3 years later they have gone from brewing light hoppy ales to all kinds of weird, hoppy, dark, abstract, minimalistic and blue. We tend to bump into these two polite lunatics every now and then so we felt that we had to check what was happening in preparation for CBC and with the brewery at large.

MankerBeer (MB): In 2010 To Øl came from nowhere and but managed to produce 5.300 liters of beer, in 2012 the production had grown to 124,300 liters. How have it been so far? Has it been an easy adaptation to go from home brewers to become one of the most known Danish breweries?
TEJ: It’s a really good question. From the beginning we were homebrewers and you might sat that we still are. Because our friends liked our concoctions, we decided to go public back in 2010. Today, friends like our concoctions and therefore we decide to expand. Do you get me? The picture is the same, only the scale has increased. So far, it’s been a ever increasing demand and passion for the beer, for which we are really grateful. Any day, if people won’t buy our stuff anymore, me and Tore will camp in a summerhouse with some friends and empty our stock. It’s as simple as that! But we hope that people will continue searching for our beers.

MB: How did you and Tore meet and decide it was time to start home brewing together, did either of you home brew before that?
TEJ: In the beginning we were just gymnasium friends who was hanging out at school. Brewing sounded interesting when Mikkel and some other students started the small brewing comitte in 2005. Me and Tore became friends when we were 16 years old. Back then, craft beer might not have been our highest priority 🙂 But the brewing science we learned later in gymnasium was attractive and fun. So we have always brewed together… When we left school and Mikkel had turned into Mikkeller, it was just obvious to continue by our own house.

MB: Along with the growth of production the To Øl range of beers have grown, when you started what were the long term plans? To start small and see where it leads you or were your aims set high already at the start?
TEJ: Me and Tore have been ambitious about this. But that’s one thing…. Putting numbers and sales forecasts on that is the tricky part. So far, we have only been doing plans one year ahead. With the present growth, it doesn’t make sense to plan any further. But I guess our ideas on To Øl is pretty high esteemed, that’s for sure :).

MB: Together with Mikkel of Mikkeller you co-own the new Mikkeller & Friends Bar, when was the decision made to be partners in the bar?
TEJ: About the same time when we were considering to invite Mikkel into our company and expand our plc. It was pretty simple. like: Hey, now that we would work together we could do even more things together! We had been searching for some while for a good place and the joint at stefansgade just popped up in the same period we were discussing things.

MB: The opening party was great (thank you) and it seems like the bar has started off just like expected, how will the bar differ from other beer bars?
TEJ: Yeah, that was a blast. If you invite swedish people, you always know it’s gonna be fun! I don’t know exactly how this bar should be different, I just know that’s it our bar. It’s really not about creating the bar yourself, it’s about the gathering the best forces. If you take Denmarks coolest interior designers, make them build a bar, install 40 taps and provide these taps with the best beer available. That’s one thing. Then you headhunt the bar manager from Sweden and together with him pick the most passionate, beer loving, serviceminded staff you can find.

MB: With all the new To Øl beers, which one/-s are you most proud of?
TEJ: That’s a really tough and good question. You might aswell ask Tore about this because we do have different. My opinion changes all the time, but right now, in this moment, it would be Dangerously Close to Stupid (IIPA). I think it’s a delicate hop bomb….

MB: Several Danish “gypsy brewers” have focused more on the US and tried to set up brewing there, any plans to follow?
TEJ: We are an open minded brewery, brewing beers for an international beer scene. So yeah, I mean why not? But the settings need to be just right and we need to trust the people we are working together with.

MB: Earlier this year, you and Tore were over to visit Against the Grain with the result being poured at CBC, any new collaborations on its way? If not it’s the perfect season for a To Øl/MankerBeer collaboration 😉
TEJ: Hehe, you’re damm right Manker. Travelling is always fun, so we always look for something nice. We are going in late may to England, to brew together with two of the ratebeer top 100 breweries. And I think that your devotion to beer in Sweden might cast off a little brew in the future…

MB: How do you and Tore set your own individual flavor on To Øl? Do you ever disagree on things and what it is you want to do?
TEJ: Me and tore have a very good friendship. So for the development of new beers, it’s kind a like a laidback discussion about whats good and whats bad. And we both have these spontaneous ideas shooting up at one point or another and they should also be followed. Even if we did disagree on one beer, it’s not that hard, because we can just decide to brew two different beers instead. Numbers is not limiting us.

MB: After the Friday and late Saturday CBC sessions – where should one enjoy the best grub?
TEJ: A lot of small places are shooting up in the area around jægersborggade and stefansgade. I live there myself, and i really like the area. It’s low key for sure, but it’s comfy.

MB: You were at last year’s CBC, what were your favorite moments?
TEJ: Whooo, tough one. I’d guess it was when the boys from three floyds decided to use a smoke machine at their table, without noticing any official at CBC. We were standing next to 3F. Suddenly the manager came rushing, with really open eyes, asking what was happening or if there was a fire. But it was just 3F who had covered the area in smoke and playing loud on their stereo. And besides that, I guess all the beer was pretty good!

MB: What should beer fans really not miss at Copenhagen Beer Celebration?
TEJ: The product of our experiments with some of the best bartending dudes in Copenhagen. That’s gonna be exclusive!

Thank you Tobias! Now let us see what To Øl will bring to the celebration, changes may occur and not all bottles, kegs or random fun will be available at all sessions.

To Øl  CBC Beer List:

• Fuck Art – This Is Advertising
• Fuck Art – Let’s Dance
• Fuck Art – This Is Architecture
• I’ve Seen Bigger Than Yours
• Liquid Confidence
• Sur Mælk
• some surprises for red session

Senaste veckan har alla med ett sinne för konspirationer och en kärlek till bra öl kunnat få vatten på sina kvarnar om att det pågår en invasion – av danskar och dansk öl. Sakteligen började fler och fler krogar, från söder till norr, byta ut ölen på sina kranar till öl från Mikkeller och To Øl.

Som om det inte vore nog med att de tar våra ölkranar så ser vi också hur ett gäng femtekolonnare med härkomst söderifrån, seglande under Brill & Co’s flagg tar med sig två danska bryggare – Mikkel Borg Bjergsø (Mikkeller) och Tore Gynter (To Øl) – på en resa genom vårt avlånga land. Tydligen har de provningar där nyfikna öldrickare får prova deras öl. Öl som både smakar och doftar förrädiskt gott vilket gör att deltagarna går därifrån och vill ha mer av dessa danskars öl. Tydligen är våra nya danska vänner kända för att göra bra öl?

Lika farliga verkar de middagar Mikkeller har, där öl och mat paras ihop. De är riktigt populära och de få som är kvar börjar få tomt på lediga platser. Vad händer egentligen härnäst? Ska vi äta pölse och dricka Tuborg på midsommar? Är det det vi vill?

Skämt (?) åsido så har gänget nått Göteborg där man även ikväll kommer att ta över Ölrepubliken (igår hade man en middag med Mikkel). Klockan 17 idag är det en provning med To Øl och 20:30 är det provning med Mikkel. Sedan fortsätter resan uppåt  Stockholm och Bishops Arms Folkungagatan med ett torsdagsstopp hos De Klomp i Linköping. Platserna på eventen börjar ta slut så kolla med de olika ställena om ni är sugna på att deltaga.

Vill ni bara dricka grym öl så kommer man att servera smakprover på en rad olika öl. Jag har sett hela listan på ölen som är med och det är en imponerande blandning av allt mellan ljus, rött, blått, mörkt och surt med vissa öl som inte tidigare har serverats utanför någon enstaka krog. Så krogarna kommer att ha rejält med bra saker på fat och flaska och på lördag är det MankerBeers tur att sätta sig ned ett par timmar för öl och mat med Mikkel på Bishops Arms Folkungagatan, hoppas vi ses där.

För någon vecka sedan skrev jag om Henok och Omnipollos kommande öl Brewmance, en än då så länge rätt hemlig öl bryggd med bland annat en rejäl Nalle Puh-slev med honung. Då var det bara klart att det var en collaboration, men med vilka var fortfarande okänt. Nu kan vi meddela att ölet är en bourbonfatslagrad imperial stout på mysiga 11,2% med honunf från T-Centralen i Stockholm. Nu kanske ni blir oroliga men det är inte så att Henok och grabbarna har gått runt och skrapat honung från den ökända “Plattan” utan honungen kommer från Kulturhusets tak där producenten Bee Urban skördar den väldigt speciella honungen som har en utpräglad unik karaktär. Honungen är bland den dyraste i världen och de två hängivna biologerna bakom Bee Urban brinner verkligen för vad de gör, vilket lovar gott för ölet och de minst lika hängivna bryggarna.

Ölet bör finnas klart tills i jul och kan bli en bra julklapp!

Efter ölprovningen och kvällen med To Øl så blev det ju inte mer än till att man satt där i en To Øl-tshirt. Men varför ska vi sitta där i en To Øl-tshirt när du kan göra det? Därför tar ni nu och lottar ut tishan. I brist på bild så har jag lånat en från deras facebooksida där ena halvan Tobias står iklädd en likadan t-shirt som den vi lottar ut.

Det är alltså en t-shirt, storlek XL som vi tänkte slänga iväg som ett påskägg till någon glad påskhare.

Hur gör du då för att vinna denna? Dels ska du kort motivera varför du ska vinna denna t-shirt, antingen genom ett mail till oss på info@mankerbeer.com eller som kommentar på det här inlägget på vår facebooksida. Du får också lova att lägga upp ett foto där du bär tröjan på To Øls facebooksida, där de samlar på foton när glada öldrickare bär denna.

Vi har nu bekantas oss med To Øls öl och kan därför se djupare ned i glaset och svinga oss in i vad som sades och skedde under senare delen av kvällen. Vänner och ölbloggare hade lämnat och killarna som hade hållit igång för fullt under snart en och en halv dag kunde nu sätta sig ned med kvarvarande för att personligt och avslappnat snacka skit, och öl.

För mig är det något visst med danska bryggare, en avslappnad inställning och ofta med lagom gnutta respekt och samma gnutta lättsamhet till vad det är dem arbetar med – att göra god öl. Så när Tobias ger sig ut i vildmarken på Bishops Arms så är det gameface on och en direkthet om huruvida vi gillar ölen, vilka vi gör. Något som går igen hos både Tobias och Tore är deras syn på de öl de vill göra, öl de själva skulle vilja dricka och som smakar gott. Inga konstiga öl bara för sakens skull, något Tobias tycker annars är rätt danskt. Vi pratar om hur det inför Copenhagen Beer Celebration och Sour & Bitter-eventet dagen innan är en majoritet svenska besökare på en dansk festival, något som han tycker är galet. Han förklarar hur de flesta danska bryggerier i vanliga fall gör sin amber lager, sin pale lager, sin amber pale lager, sin premium lager och så vidare. Detta är vad som säljer och detta är vad som efterfrågas, förutom på festival – då vankas det “festivalöl” och då blir danskarna som galna säger han. Istället för att som Mikkeller ta fram en fenomenalt balanserad och noga bryggd chiliöl (Texas Ranger) så tar de en av sina halvdanna öl och gör “något galet i den”, men i stället för att göra det “på riktigt” så slänger man ner lite vanlig chili i ölet och kallar det speciellt.

Här kommer vi in på ett ämne vi båda kunde relatera till, Tobias med Stronzo och jag med Brutal Brewing. Två bryggerier som inte behöver göra mer än att lägga i en minimal dos humle för i ölet, som säljs i var och varannan butik för att lagerölsdrickarna ska tycka det är “extrem” öl. Omvänder detta folk eller urholkar det förtroendet för så kallad “mikrobryggdöl” som är den stämpeln dessa bryggerier utger sig för att ha? Tobias är inte helt nöjd med den här utvecklingen och det är väl en del i varför det är så få ölintresserade danskar, än så länge. När jag tar upp det här lite senare med Tore så är det lite samma tanke där, men då jag tar upp svenska bryggerier i stort och om de ligger bakom det stora intresset för öl i Sverige är svaret ändå lite tvivlande. Dem är liksom andra danska bryggare jag ställt frågan till inte helt imponerade över många svenska bryggerier. Svenska bryggerier är lite för safe enligt dem men där de dock nämner Pang Pang och Omnipollo som svenskar som vågar pusha gränserna lite. Det handlar inte nödvändigtvis inte om att man inte vågar göra vildare öl utan att det är få som vågar göra något nytt. Kanske är det också därför vi inte har sett så många samarbetsbrygder med svenska bryggerier – något jag dock hoppas kommer ändras.

Just att våga pusha gränser och sikta framåt är en ödmjuk kaxighet de visar prov på. Ett exempel är att de inte kommer ställa ut på Copenhagen Beer Festival med de flesta andra danska bryggerierna och där “marknaden” trots allt finns. Istället berättar dem att de kommer ställa ut på Copenhagen Beer Celebration som hålls samma dagar. Det är där deras inspiration finns och det är där ölen de själva siktar mot finns och människorna med kunskapen om hur man bäst gör dem. Samtidigt är det just ödmjukheten jag har betonat. Ta bara en sådan sak som öletiketter. Du kan antingen ha skrikande logos med namnet, bryggerierna etc väl synligt – likt många lite sämre bryggerier tvingas ha för att få uppmärksamhet. Eller så gör man som Tore och Tobias valt att göra. Ta Reparationsbajer som exempel, du får leta över flaskan för att finna vilka som gjort ölet och dess namn och den något abstrakta bilden som föreställer krossat glas ger ingen direkt ledtråd. Likaså med First Frontier (eller ta kommande Southern Frontier med för den delen) med dess “udda” bilder, ett till tecken på det enkla men fascinerande med naturen som vi människor är imponerade av.

Enkelheten märks också då vi diskuterar vad vi verkar ha gemensamt, synen på öl i sig. Öl ska vara roligt och gott – snobbism är väl en ytterlighet, men är ingenting som någon riktigt vinner på. Drivna i Mikkels skola så vill de lära sig om öl och hur det bryggs (vilket märks om man börjar prata bryggteknik med dem) mer än att brygga häftiga saker “bara för att”. Öltickandet som lär ske under dagarna i maj är därför snarare att missa det stora, de bryggerier och de människor som trots allt är på plats. Du kan dricka en öl, ge den ett poäng och gå vidare eller så kan du dricka ölet och börja tänka på vem som har bryggt den, vad siktade personen på att brygga och varför. Hur blev resultatet och vad kan vi lära oss, med andra ord att inte bara såga något utan att också förstå hela bakgrunden och processen. Därför får jag uppmuntran när jag berättar om mitt och M2s kommande projekt och Darrens arbete med Beer Studios – det blir som att låta två delar mötas mer än att enbart bry sig om slutprodukten.

Framtiden då? Vi blev ombedda att fråga om vi någon dag kommer se deras öl på Systembolaget? Tore förklarar att det beror helt på Brill och vad Brill efterfrågar. Personligen och bryggmässigt har de inga problem med att ta fram 3.000 eller 10.000 liter öl. Så de skulle kunna komma in på ett av de exklusiva släppen rent produktionsmässigt. Knepet är att ölet ska hålla samma kvalitet mellan batcher varpå en större sändning skulle motsvara några batcher som man vill vara säkra på ska hålla samma kvalitet. Dessutom, beroende på vad man förmår producera rent tidsmässigt måste man veta om dessa ordrar en bit i förväg. Här är man därför lite försiktiga då man inte vill riskera att en öl såsom Reparationsbajer som har mycket av sin förtjänst i dess fräscha arom förlorar kvalitet. Men det vore onekligen roligt om man kunde få in Black Ball eller Goliat på något mindre släpp, två bra mörka öl som inte förlorar lika mycket på att inte levereras direkt från bryggeriet. Den här medvetenheten gillar jag och är något som går igen i ett par danska bryggare där Søren Parker Wagner och Croocked Moon släpper det mesta av sin öl på fat av den simpla anledningen att det håller bättre, likaså är det myckt av Christian Skovdal Andersen och Beer Heers öl som skulle vara svårare att få på flaska på Systembolaget – även om vi öldrickare gärna hade sett det.

I takt med att timmarna passerar och mycket av det vi pratat om, diskuterat och skämtat om förläggs i den lilla luckan kallad “temporär minneslucka” då shots och öl åkt ned så börjar det också bli dags att tacka för sig. Så medan ett par tappra soldater rör sig vidare ut mot Stockholms nattliv så traskar jag hemåt med en känsla av att Tobias och Tore är två killar man kommer vilja dricka öl med igen.

Då jag på grund utav jobb missade To Øl och Omnipollos XXL-provning i Uppsala vart jag desto gladare att jag kunde “unna” mig själv ett besök dagen efter på Bishops Arms Linnegatan i Stockholm där det hölls en To Øl-special under torsdagkvällen. To Øl, med ett namn som är en ordlek på namnen på vännerna och bryggarna Tobias Emil Jensen och Tore Gynther startade runt 2005 då de råkade ha en annan känd dansk bryggare som lärare på sin gymnasieskola. För Mikkel Borg Bjergsø är väl ett inte alltför okänt namn? Efter att ha bryggt på skolan och sedan i föräldrarnas källare blev det runt 2010 dags att börja brygga kommersiellt. Här två år senare sitter vi nu tillsammans och dricker deras öl och har en pratstund om öl och livet i allmänhet. För min del började dock kvällen med en god vän där vi provade den provbricka som erbjöds med killarnas öl, en väldigt fokuserad blandning av öl. Därför delar vi upp kvällen i två delar där vi först går igenom lite av deras öl för att i del 2 gå in mer på mitt samtal med killarna.

American pale ale’en Reparationsbajer har vunnit flera priser och är verkligen en utsökt och lättdrucken öl där man verkligen inte kan känna av de 5.8%’en. Istället är det lite av en favorit för många att börja och avsluta kvällen med då du kan dricka 4-5 stycken av den och tycka att den första likt den sista är lika god (lite som Mikkeller American Dream). Friska humlesorter som fungerar utmärkt för att ge lika bra arom som smak väljs genom den blommiga Amarillon som samsas med den lika friska Nelson Sauvinhumlen medan Centennial ger en råare smak för att ge mer skjuts i smaken. Tillsammans ger det en uppfriskande öl som håller smak- och arom från första till sista stunden. Frisk APA med lagom beska vilket ger stor drickbarhet. Återställaröl finns det inte gott om, men jag tror att om den här hade funnits på Systembolaget (mer om det i nästa del) så hade den sålt riktigt bra, vilket den också gör på krog då den brukar ta slut rätt snabbt när det ryktats om att den kopplats på på diverse krogar.

Vill du gå steget upp går du då in på First Frontier, en kraftfull IPA i amerikansk stil med aningar från tidigare nämnda APA men med större humleprofil, högre beska och alkoholstyrka men med samma lättdruckenhet och friska smak av citrus, grape och blommighet. Centennial, Warrior och Simcoe har använts som humle men trots att man inte sparat på mängden humle så har den inte en för kaxig beska utan smakerna och intrycken får utrymme. Med ungefär samma humleprofil (2 av 3 humlesorter är densamma, Warrior har bytts ut mot Columbushumle)) men med än steget högre alkoholhalt provas sen Final Frontier, deras dubbelipa. Lite mer av allting jämfört med First Frontier, men det jag alltid har imponerats av hos de här ölen är att jag tycker det finns en röd tråd. Columbus är en humlesort med hög alfasyra och hjälper till att boosta upp beskan utan att behöva ha mer humle i själva ölet varpå man fortfarande kan bibehålla den trevliga smak- och doftmixen du får från Centennial och Simcoen. Båda ölen fick höga betyg på Stockholm Beer and Whisky Festival och har sedan dess inte gjort mig besviken då jag valt dem, de är inga extrema öl eller spelar vilt som vissa amerikanska kusiner men är inte tama för det. Provar man dem dessutom sida vid sida så är det svårt att välja vilken man föredrar mest.

Den vetgirige undrar troligen om Final Frontier har några Sci-Fi-referenser, vilket det delvis har. Men Tore förklarar att det snarare är en referens till en existentiell uppfattning människan har, om sökandet efter den yttersta gränsen. Oavsett om det är att flyga till världens ände eller att bestiga ett berg så är denna gräns alltid en abstrakt illusion. Men så länge du vill söka efter den, så länge kommer du fortsätta söka och fortsätta finna nya gränser – vilket deras Frontiers visar.

Två av killarnas mörka öl var också delaktiga i den provbricka som betades av – Black Ball Porter och Goliat. Om man tycker att det är en röd tråd i många av ölen så finns den även här. Black Ball Porter är en imperial porter bryggd med mörk cassenad och samma humlebas (centennial och cascade) som i iporna. Detta märks då det påminner om en brown IPA mer än en porter, utan att för den delen bli en black ipa. Mörka lättrostade maltsorter med en tydlig och passande humling gör den mer lättdrucken än vad den borde vara med tanke på sina 8%. Rostat kaffe, lite choklad och skvätt rökighet ger ändå de portertoner som behövs för att den inte ska sväva iväg för mycket tack vare humlingen. En öl som likt t.ex. Mohawk Black Rocket Porter kan drickas färsk eller låtas ligga och som likt Beer Here Höst Citra spänner lite mellan olika öltyper tack vare humlens karaktär.

Den enda av de fem provade ölen som därför inte påminner alls om e övriga är Goliat, deras imperial stout som bryggts med kaffe. Starkast av dem alla på 10.1% så har den aningar av den sötma jag brukar finna i lite av Mikkellers imperial stouts, så det märks vilken läromästare de har haft, samtidigt märks det också att killarna har gått sin egen väg. För här finns en mer komplex blandning av smaker, såklart med stora mängder kaffe och en lite viskös ton som går riktigt bra in i sötman. Lika lättdrucken som de fyra tidigare ölen men ändå potent och fyllig nog för att inte bli mjäkig. Första gången jag drack den mindes jag den som balanserad men lite enkel. Nu med en mer fokuserad koll på den så märker jag av lite mer, dess halvtorra och lite bittra slut, mer av kaffens inslag mot ölets sötma och hur allting tillsammans gör den till ännu en fokuserad öl av väldigt hög klass.

Så hur kan vi sammanfatta de här ölen? Detta är deras standardsortiment om man väljer att säga så, sedan finns det ett par till öl och snart kommer Southern Frontier, gjord på majs och med en twist. Man har också bryggt lite med Mikkeller, bland annat Overall IIPA – en IIPA med amarillo, centennial och simcoe vilket gett den en fräsch fruktig och blommig karaktär. Samtidigt har man också gjort en saison i Snowball Saison så nog finns det en vilja att prova på lite mer än vanligare öltyper. Därför tror jag nog att vi tar och avslutar här för att i nästa del höra oss för mer om själva tanken bakom To Øl och deras syn på lite av vardera.