Har ni hört talas om Svenska pop-metalbandet Ghost? Tillsammans med bryggeriet Nils Oscar har man bryggt en öl om 10.000 flaskor som släpptes på Systembolaget i slutet av förra året.

Bandet Ghost härstammar från Linköping, ingen vet vem som står bakom bandet då allt sker bakom masker utan att visa sin identitet. Naturligtvis är den svenska metal kretsen inte större än att man kan ha räknat ut vem som är bakom bandet. Bandet säger sig vara skickade av djävulen för att samla ihop själar till dennes arme genom att spela kommersiell metal musik. Genren är därför svår att förklara, man spelar black metal på ett poppigt vis, med ett sound som påminner om Judas Priest.

Nils Oscar är för oss mer bekant! Ett bryggeri som inte alltid dyker upp på alla ölnördars näthinna utan mer ett stabilt svenskt bryggeri som kan drickas av den större massan. Kort och gott, bra ale och ett måste till jul!

Nils Oscar har ju tidigare samarbetat mycket med FreQuency med medlemmar från In Flames och får väl sägas ha hårdrock flytande i bryggvattnet. Tillsammans med Ghost valde man att göra en Scoth Ale som fick namnet Grale, i folkmun kallad Ghost Grale ale. Ölen är bryggd med 6 olika typer av malt och 4 olika typer av humle och tickar in på 6.66% AVB. Naturligtvis 666. Trots att ölen sålt slut på bolagets hyllor kan ni finna den tillgänglig genom Systembolagets nätbeställning för 39,50 kr per flaska med kollikrav på 6 st. Icke sa nicke, ölen är slut även hos leverantören, kan dock finnas kvar på något enstaka Systembolag men även där ska det vara lite tur inblandat om ni ska hitta dem tyvärr.

Nils Oscar Grale

Utseende: En mörk, aningen rödbrun öl med ett väldigt fint bryt till ett vitt mjukt skum.
Doft: Slående av citrusfrukter och mer humlefokuserad än vad jag förväntat mig. Malten gör sitt jobb och ger en stor doft, främst av torkad frukt, fudge, rågbröd och lite rökt, kanske rökt kött rent av.
Smak: Smaken är söt som sig bör i en scotch ale, större smak av fugde, farin socker och citrusfrukter så som en mogen apelsin. Väldigt trevlig beska som inte är för stor, men är stor nog att lyfta ölen lite ut ur genren scotch ale och mer mot en mörkare IPA. Ut denna beska tycker jag mig få lite toner av både choklad och kaffe, beskan hänger sen kvar länge och avrundar ölet väldigt snyggt.

Betyg? – Bättre. Förmodligen Nils Oscars bästa öl sen barley winet år 2007. Ja detta är förmodligen även bättre och jag utropar nog detta till det bästa Nils Oscar har gjort. Att det ur ett stiltypiskt perspektiv inte är helt korrekt bryr jag mig inte riktigt om. Det är på tok för mycket humle för att räknas som en bra scotch ale, men just denna öl blir mycket bättre av humlesatsen. Att ölen inte riktigt passar in i sitt fack passar därför även bandet bra, som är svårt att sätta in i ett fack. Men som en vis man en gång sa om Elvis Prestley, måste det finnas ett fack när det bara är så förbannat bra musik?

Snart är det jul och då lagas det mycket mat i mitt hem. Jag är egentligen lagd åt det hållet att jag inte uppskattar julen fullt ut, men jag uppskattar att jag får stå i köket och laga lite extra mat och lite extra fet mat. Detta är vad jag kokar ihop veckorna innan jul.

Julköttbullar med julöl är mitt primära måste, det får bara inte missas!
Jag använder mig uteslutande av välkryddad julöl. Haandbryggeriet Bestefar skulle kunna gå bra, men bäst går det absolut med Gouden Carolus Christmas ale. Den fin fina anissmaken man får av den blir en perfekt kombination med köttet och löksmaken. Om det inte är jul kan man lika gärna byta ut detta mot en chokladig imperial stout typ Brooklyn Black chocolate stout.
Jag brukar använda skinkfärs jag köper från den lokala slaktaren, men det går nästan precis lika bra med helt vanlig blandfärs! Skinkfärs blir lite saftigare och det gillar jag.

Allt du behöver för min Gouda köttbullar.

500 g blandfärs
1 dl öl som ska vara ett kryddigt julöl eller en imperial stout
0,5 dl grädde
2 dl ströbröd (alt 2 skivor vitt bröd)
2 gula lökar
sirap
1 ägg
2 tsk salt
2 krm kryddpeppar
vitpeppar
Kinesisk soja
smör till stekning

Så här lätt är det:
Blanda ihop öl och grädde i en bunke och häll ner ströbrödet. Jag brukar använda en gaffel och röra om lite snabbt så att det verkligen blandar ihop sig.
Om du väljer att använda vitt bröd så ska du skära bort kanterna på brödet och lägga ner dem i bunken.
Båda alternativen ska stå och vila i 10 minuter.
Passa under tiden på att dricka lite av biran och hacka upp en lök fint fint (alt riv). Bryn sedan löken i en klick med smör tills löken är mjuk. När den är mjuk är kommer den nämligen att integreras bättre med köttfärsen och man slipper klagomål om att det är bitar i köttbullarna.
Vispa ner den brynta löken och ägget i ölblandningen. Krydda med salt, kryddpeppar, vitpeppar och ev. lite sirap efter ditt behag (tänk på att ölen redan är söt).
Ner med allt i färsen och blanda ihop väl. Färsen ska sen vila i 20 minuter så att smakerna blandas ihop riktigt ordentligt, så du har gott om tid att dricka lite mer öl. Snart ska du ju börja rulla köttbullarna och är man en gnällig en som inte vill ha smutts i eller på glaset så råder jag dig att dricka upp det mesta.
Sätt igång ugnen på 175 grader när du ändå har lite tid över.
Blöt händerna i lite ljummet vatten och rulla köttbullar till den storleken du vill ha dem i.
Skär upp lök nummer 2 och börja steka dem lite lätt i smör, soja och vitpeppar. Ner med mer smör och ytstek köttbullarna.
Ner med köttbullarna i en långpanna och på med löken överst. Detta gör att dina köttbullar blir ännu lite saftigare.
In i ugnen i ca 20 minuter eller hur vältillagade du vill ha dem.

Het anker Gouden Carolus Christmas Ale

Utseende: Brunt, lite kopparfärgat med ett ljust skum som försvinner otroligt fort.
Doft: Doften är av mörk sirap, torkade fikon, russin, julkryddor och lite vörtbröd. Massvis med salmiak i doften och det upplevs även som att den kan vara söt.
Smak: En stor sötma som främst baseras på smakerna av fikon, russin och mörk sirap. Anisen gör sitt och pressar fram en väldigt fin smak av salmiak. En vinös finish som även ger en liten smak av körsbär. Väldigt härlig värmande alkoholkänsla.

Betyg? – Bättre(-). Även om ölen är den, i min mening, bästa julölen vi får till julen så är det smaker som är väldigt malplacerade och det är lite för sött för min pallet. Det är otroligt mycket smaker som ändå faller väl ut och tillsammans med Het Ankers hussmak från deras fantastiska jäst så blir det en väldigt god öl. Alkoholhettan kan nog upplevas som aningen för stor hos många, men nu när det är kallt ute så är den väldigt behaglig. Jag hade inte alls uppskattat det lika mycket på sommaren.

Nu ska jag avnjuta dem med en Lagunitas Holiday Sucks.

Ja det är kanske inte det man hade förväntat sig av MankerBeer, att prova glögg. Men hur smakar årets glögg ur en ölfantasts perspektiv?
Det är det ni ska få svar på nu då jag har tagit mig tid att prova ett gäng glögg istället för öl.

Personligen så halkade jag in på öl i mitten av 2000-talet genom vinet, mitt vindrickande fortsatte innan ölen tog över helt från runt 2007-2008. Men det händer ganska ofta att jag plockar fram ett gott vin som mognat klart nu eller helt enkelt går till Systembolaget och köper mig en pava. Systembolaget är en fantastisk vinbutik, det kommer man inte ifrån.

Ur vin kommer en av de mest trevliga dryckerna som verkligen associeras till julen, glögg. Glögg är egentligen vin uppkokt med kryddor och användes så tidigt som på rommarnas tid. Så sent som i brytningen 1800-1900 talet började glöggen slå igenom rejält som en populär juldryck. Medan Manker provade pepparkakor och grönmögelost mot öl så gör jag det mot glögg.

Jag väljer att prova 6 stycken vinglögg. Klassiska Blossa Vinglögg (den röda), Blossa spetsad med Cognac, Blossas årgångs glögg, RIPA Zinfandel samt Tegner & Son Wilckens Fat. In i leken slänger vi en joker i form av Liefmans Glühkriek. Vi bedömer efter stiltyp, smak, mysfaktor och prisvärdhet. Vi presenterar dem i ordning.

5. Blossa 14 (årgångsglögg smaksatt med lavendel) 15.0% 97kr (750ml)
Det är alltid lika kul och spännande att öppna en flaska av Blossas årgånsglögg. Det har kommit en del hittar som arabica som smakade kaffe, Yuzo och ingefära samt den rent vedervärdiga saffransglöggen. Jag tycker verkligen om saffran, men det var hemskt!
I år är den smaksatt av lavendel, en doft jag verkligen uppskattar och har det på mer än en plats i min egen trädgård då dess doft är väldigt trevlig.
Men här har Blossa misslyckats fullständigt, för är det en sak som saknas i årgångsglöggen så är det just doften av lavendel, det doftar inte det minsta lilla lavendel. Det är en friskare doft än vanligt med mer torkad frukt än man är van vid. Smaken är av honung, plommon, söta äpplen och en fint örtig smak som ger en liten smak av grönpeppar.
Glöggen är god, men det är inget wow med den alls. Att det är lavendel märker man inte alls. Men om man ska vara helt ärlig är det en ganska bra glögg trotts misslyckandet.

4. Blossa vinglögg, 10%, 69 kr (750 ml)
Den mest klassiska av klassiska glöggar, när man pratar om glögg så menar man just denna blossa. Det är efter denna man räknar stiltypen glögg. Det är och förblir en klassiker och kommer alltid att vara den som står på julbordet. Min första tanke var att det var en vinös ton, men det kunde nog samtliga räkna ut. Det är ändå vin som är basen. Här pratar vi ett ganska tunt vin som upplevs som väldigt sött i bakgrunden av de annars klassiska glöggkryddorna av nejlika, kanel och pomerans. Det är väldigt mycket smak av russin, något som det kan bli för mycket av. Jag tycker annars om att blanda i lite russin och mandel, men det behövs inte att ha i russin i denna glögg då smaken är så påtaglig.

3. Blossa Trestjärnig Glögg Spetsad med Cognac, 21.0%, 85kr (500ml)
Dyrast i testet med sina 170 kr per liter, men denna glögg är faktiskt spetsad med cognac. I Tyskland brukar man dricka glühwein och spetsa det med en spritsort som du får välja själv. Personligen brukar jag välja amaretto eller cognac (eller armagnac) beroende på vilket humör jag är på. Amaretton ger en ton av mandel och torkad frukt till glühweinet medan cognac (som är destillerat vin lagrat på ekfat) ger en skarpare alkoholsmak och en större värmande känsla.
Blossas vinglögg må vara söt, men blossas glögg med cognac upplevs som ännu sötare, även om det bryts av mycket snyggare mot den spritiga cognacen. Det är en absolut större känsla av kryddor, främst känner jag en smak av kardemumma samt choklad som inte känns vid i vanliga Blossa glöggen. Cognacsmaken finns naturligtvis där och ger den där riktigt härliga värmande känslan. Den glöggen som passar absolut bäst när barnen gått till sängs, eller kommit in efter ett hårt pass snöskottande.

2. Tégner & Son Wilckens fat, 14,5% 79kr (750ml)
Denna glögg har funnits med i några år, men jag har aldrig provat den. Jag tror att någon har sneglat på ölvärlden och vår kärlek till fatlagring och vad det kan göra med en öl. Eller blir man lurad här? Det framgår inte riktigt vad för typ av fat utan bara att det är en speciell kryddblandning och det känns i både doft och smak. Ingen doft eller smak av ek eller vanilj, inte heller någon smak eller doft av någon annan sprit vilket får mig att lägga ihop ett och ett. Det är nog inte fatlagrat. Men här har ni en ide glöggtillverkare! Det är den absolut mest kryddiga glöggen och den är tyngre och lite mörkare. Påminner en del om portvin som bidrar med både choklad och körsbär. Det är kryddat, men välbalanserat mot en smaken av mörkchoklad som även bidrar med en liten beska som suddar ut lite av den sötare smaken en glögg vanligen har. Minst sötma av glöggen i testet ger ett plus, att även denna är ekologisk ger ett större plus, att den inte är fatlagrad är ett minus.

1. RIPA Zinfandel, 12.5%, 69kr (750ml)
En nykomling som dessutom är ekologisk har nog den fulaste av etiketter och känns mer som ett nyårsvin som ska säljas till lite yngre människor, men bakom denna etikett finner man den glögg med det absolut bästa basvinet. Priset 69 kr är samma som Blossas men är ändå det absolut mest prisvärda med tanke på att det är både ekologiskt och har en bättre bas.
Just denna bas på vin av zinfandeldruvan ger en sötte framtoning av bär och mindre sötma. Blåbär och björnbär i doften tillsammans med en ekdoft med tillhörande vanilj men även en viss doft av kanel.
Smaken är kryddigare än vad den upplevs som i doften, men är sötare i smak än i doft, men inte så att det blir lika sött som blossas varianter. En len smak av vanilj som blandas med kardemumma och björnbär.
Betyg 5/5

Men vinnaren är så klart Liefmans Glühkriek , 6.0%, 58,50kr (750ml)
Jokern och vinnaren är naturligtvis en öl, detta är en ölblogg och då får vi spela samtliga riktiga glöggar mot en öl istället. Skillnaden mellan dessa är att Liefmans har använt julkryddor i en körsbärsöl. Den absolut sötaste av dem alla men utan att det egentligen stör. Det må vara oerhört sött när den är kall, men blir lite mindre när den kommer upp i sin optimala temperatur, dvs inte kokande utan runt en 50-60 grader. Doften är av söta körsbär, viss ton av ingefära och nejlika. Smaken är av körsbär och en artificiell sötma från sötningsmedel som suketter. Det tonas dock ner en aning av kryddningen och så fort den blir varm är den klart bättre. Kryddningen är främst av kanel, men det är även en fin smak av kryddnejlika och en liten hint av ingefära

Frågan ställs kanske inte så ofta, men vilken är den bästa kapsylöppnaren?
Vi har testat ett par kapsylöppnare för att kora en vinnare över vilken som är bäst och vilken man bör investera i för bästa resultat. För er som väljer att samla på kapsyler är detta ett väldigt bra test.

Bedömningen är efter ett antal parametrar som t.ex. hur smidig den är, hur lätt den är att ta av kapsylen, hur smärtfritt det blir för flaskan, samt för kapsylen och naturligtvis designen.

Vi börjar lätt med den klassiska Brooklyn öppnaren. Den är lätt, den är behändig i en klassisk tappning.
Inte helt smärtfri för flaskan, och absolut inte för kapsylen. Det är inte alltid att man får upp den på ett försök. Dessutom är det inte så skönt i handen efter en 5-6 kapsyler.
Om det finns vax på kapsylen är det verkligen inte lätt att få av den.

Nästa öppnare är en handgjord öppnare i trä av företaget YOpeners. Riktigt snyggt utformning och otroligt vänlig för händerna, för flaskan och framförallt för kapsylen. Efter att man tagit av en kapsyl så syns det knappt på kapsylen. Att det då dessutom sitter en magnet i trät som gör att kapsylen sitter kvar på öppnaren är en absolut bonus. Man kan nog öppna massor med kapsyler utan att man blir trött på det. Fantastiskt lätt att jobba med. Om det finns vax, så finns det en vaxskärare mitt på handtaget. Ända minuset är att den är lite stor, men största plusset är att all vinst för företaget går till en fond för barn med autism. Win-win-win och klar vinnare av testet.
Vill ni ha tag på en av dessa öppnare hänvisar jag er till deras facebook sida eller till deras sida på Etsy. Årets julklapp 2014?

Nästa ut är en miniröppnare man tidigare fick av Ölfrämjandet när man blev ny medlem. Denna öppnaren är otroligt liten och därför är väldigt lätt att bära med sig i nyckelknippan. Att det är jobbigt att öppna och att det inte är en öppnare du ska ha om du väljer att samla på kapsyler är ganska uppenbart. Dock är den inte helt omöjlig när det finns vax på kapsylen, snarare tvärtom. Den är så liten att den lätt pressas igenom vaxet.

Den stora ganska fula öppnaren på första bilden är en öppnare som jag fått av en kollega i Kina som var på Boxing Cat brewing. Så den är nog ganska tuff i Kina och ja den är en färgklick bland öppnarna. Inte jätte användarvänlig om man har en liten hand, och det gör ont i fingrarna efter bara ett par kapsyler. Är det vax på kapsylen så är det tyvärr nästan helt kört för dig. Det finns inget bra att skarva med, inte heller kommer öppnaren över kapsylen.

Sista öppnaren är den klassiska multiöppnaren. Den är helt ok i handen, men inte jätteskön att hålla i, dock öppnar den med bravur och det är inte allt för jobbigt att öppna många flaskor. Om det är vax på kapsylen är det ett litet projekt men det är ganska lätt att skära ut en bit av vaxet med korköppnaren. Dessutom är öppnaren stark av hävstångseffekten.

På bilden bredvid kommer det en del som blev diskade, de var helt enkelt så dåliga. Öppnare på mobilskalet kan skada mobilen, ringen håll på att bli av med min tumme och ur en personlig värdering är tumring inte på modet direkt. Den vägghängda öppnaren är som gjord för gushers, den där öppnaren som bartenders använder lite fräsigt när de slår av kapsylen är inte bara onödigt stor, den är platt och inte direkt skön att hålla i handen. Butterfly öppnaren, behöver jag säga mer?
Dock borde öppnaren på flip floppsen varit med i testet, men den är inte så trevlig att ha med sig i december….

Nu är det dags för den riktiga högoddsaren där ölburken står för lågoddsaren och välgörande ändamål står för mellanoddset. Ni kan läsa om dem via länkarna om ni missat dem.

Att ekologiskt blir mer uppmärksammat är inte så konstigt, det är det absolut bästa sättet att framställa diverse mat och dryckesprodukter.
Det är miljömässigt klart bättre men även bättre för oss konsumenter. Jag menar, det vi får i oss är gift. Hur kan gift på något vis vara bra? Ja jag vet att det är lite löjligt att en ölbloggare skriver detta då alkohol anses som gift av somliga.
Att en ekologisk tomat från Nya Zeeland är bättre än en icke ekologisk tomat från Holland kan man diskutera, men att vi behöver frakta tomaten över hela världen gör mindre illa än vad gifterna som sprids i marken i Holland.

Ekologiskt är kanske inte så svårt att räkna ut att det kommer att öka, men problemet är att tillgången inte är i närheten av att nå efterfrågan och eftersom 80% av ingredienserna i en öl är vatten är det ännu svårare att klassa den som ekologisk. Dessutom kan ingredienserna bli väldigt dyra och därmed blir ölen dyrare och därför kanske svårsåld.

Att suröl och jästexperiment kommer att fortsätta och gå ner i alkoholen är en trend som håller i sig men vi tror att en riktigt outsider är i att experimentera med smaker som godis, jordnötter, cocos osv

Sen tidigare har man gjort massiv med öl med karameller och choklad men jag tror att det hela började för ett tag sen och kommer att slå hårt i år. Se exempel i Omnipollo gjort öl med marshmallows i sin Hyponompa och varför inte nämna öl ur Southern Tiers Blackwater serie som gjort öl som smakar creme bruelee.

Tänk er en jellybean IPA, en peanut berliner weisse eller varför inte en Swedish fish porter. Ja det är helt galet, men ni ska se att det kommer upp till ytan snart.

Öltrend 2015, godis och konstiga smaker. Ni vet var ni hörde det först!

Från lågoddsaren (Ölburkar) till en öltrend med ett mellanodds. Detta tror jag på, men jag är inte alls säker.

Nyligen så var jag på en välgörenhetsmiddag anordnad av min gode vän Knut Knutsson.
Middagen var utformad på så vis att man fick lägga ett bud på om man ville delta i middagen och sedan skulle alla pengar gå till en fond för Barn med autism och Aspbergers. Tillsammans skrapade vi ihop ca 10.000 kr till stiftelsen i Sverige samt någon tusenlapp till en insamling i USA.

Jag tror att detta är något som kommer att öka lavinartat. För man möts av en öppen och välvillig subkultur, som ölvärlden ändå är står, som är väldigt öppen för att hjälpa andra. Det finns många fall av välgörande projekt som är anordnat av hantverksbryggerier, främst i USA, så det vanligt och jag tror att det kommer att spridas till även utanför bryggerierna.

Det är naturligtvis inte bara bryggerierna som engagerar sig hårt i dessa välgörande projekt. Två av våra goda vänner Bill och Bryan har bland annat lagt ner mycket tid på den första riktigt ordenliga insamlingen från vanliga människor till förmån för barn med leukemi. Detta på grund av att en väldigt god vän till dem drabbades av en så hemsk sak som att hans stackars barn fick leukemi. Massor med pengar har samlats in till detta och via deras insamling ”Lambics against Leukemia” har man till och med fått öl av Jean van Roy (Cantillon) och Armand Debelder (Drie Fonteinen) som man sen har lottat ut. Tror faktiskt att en del av ölen har stått i min ölkällare innan de kommit över till Bryan. Förutom att skapa ett roligt lotteri där man vunnit smått fantastiska öl, så har det gett en större medvetenhet om leukemi och hur hemskt det kan vara för en familj och för ett barn. Detta tror jag har blivit ett startskott för många som planerar detsamma.

Vem vet, kanske kommer MankerBeer att hålla en insamling på något vis under 2015?

Öltrend 2015, öl i välgörande ändamål. Ni vet var ni hörde det först!