Jag måste nog utnämna den här ölen som den mest otippade ölen bland årets julöl, och även den på förhand minst imponerande. Pistonhead, Spendrups “craft beer”-projekt sedan något år har liksom Brutal Brewing likställts med massproducerade, smaklösa lagers. Så när Chimney Sweeper i fjol råkade ut för lite problem längs vägen och hamnade i beställningssortimentet så var det nog inte många som brydde sig.

Spendrups bryggmästare Richard Bengtsson säger i en pressrelease såhär om ölet:

– Det har onekligen varit en glädjefylld utmaning att skapa ett öl som Pistonhead Chimney Sweeper.

I samma pressrelease får vi även veta mer om själva ölet och att den har fyra maltsorter med bland annat rökmalt som balanseras mot tomahawk (rätt kraftig högalfahumle). Det senare, där tomahawk även har fått sällskap av cascadehumle har ska ge ölet en tydlig humlekaraktär i både arom och smak. Allt det här har man hört förr och börjar bli lite trött på, många lovar det men desto färre håller det. Men alla fördomar och stereotyper är till för att prövas och i det här fallet så krossades dem faktiskt – för Chimney Sweeper hade humlekaraktär, rätt mycket till och med för att vara lik en vienna (något mörkare lager, tänk oktoberfestöl).

Pistonhead Chimney Sweeper

Utseende: Mörkbrun vätska med röda nyanser och ett något krämbrunt skum med minimala bubblor som slutar som en lakritsring ovanpå glaset, lite skumrester utsprängda på glasväggarna.
Doft: Mörk malt med något torra inslag och faktiskt en rätt klar humlearom, kanske har de lärt sig vad aromhumle är. Vissa sirapsliknande söta inslag och citrus. Säga vad man vill om Pistonhead-serien, men tror få hade gissat rätt på aromen på ett blindtest.
Smak:Lätt munkänsla med okey till bra kolsyra. Och där fallerar den, väldigt lätt munkänsla som något metalliskt som stör. Smaken är annars bra balanserad om än att jag hittar smaker som jag tycker sticker ut på fel sätt. Kanske är det att den har en efterbeska (jag börjar bli generad nu..) samt gräs och lite kotte i smaken, kanske att det är de smakerna och just det att man använt Tomahawkhumle som spär på den metalliska smaken vilket likaväl kan vara, och känns, humlig. Efterbeskan sitter där den ska och om det inte vore för att det är lite svårt att ta itu med sötman mot beskan så hade den nog varit rentutav god.

Betyg? – Bra(+). I stand corrected. På samma sätt som Brutal Brewing visade upp ett par goda brygder på mässan så överraskar Pistonhead. Här är humlen, här är en arom och här är även en smak. Så vi kommer tillbaka till det jag skrev igår (och tidigare) om att varje öl har sin plats. En masslager ska inte dricker vid samma tillfälle som en fenomenal lambic etc. Chimney Sweeper passar rätt bra som alternativ till ljusa masslagers och ger ett mörkt (mass-)alternativ som jag tror gör sig väldigt lättillgängligt – humlen till trots.

Som vi utlovade innan vi drog västerut för några veckors öldrickande i USA så vill vi belöna alla er som gett oss tipps, förslag och råd om vad vi ska dricka, vart vi ska åka och vem vi ska fråga vad. Nu när allt har lugnat ned sig lite är det så dags att skicka ut lite tackgåvor. Vi har en hel påse med roliga saker från vår resa som vi kommer skicka ut de närmsta månaderna och inom kort kommer även vår roliga tävling där man kan vinna en signerad 120 Minutes IPA från Dogfish Head.

Men vi återgår till alla förslag och de vi tackar lite extra för deras förslag är:

Klark (från BeerSwedenforumet)
Gabriel Källberg
Niklas Johansson
Jimmy Odenholm
Sebastian Axelsson
Marcus Sandberg
Kristian Dreij

Såklart vill vi även tacka alla andra som öste in förslag på vad vi skulle göra – stort tack, ni hjälpte oss till att få en helt fantastisk resa med massvis med roliga ölrelaterade upptåg! Er belöning blir grymma videos, inslag och intervjuer.
Till er ovan, maila oss på mankerbeerblog@gmail.com med adress så skickar vi ut ett litet tack inom kort.

Nä, nu blir det tillbaka till julölen.. inom kort kommer årets överraskningsöl att läggas upp.

För att fira jul och nyår så borde man välja en riktigt god öl att fira in kvällarna med. Vad är då mer passande än en stark Belgisk brown ale? Det är Het Anker som 2002 tog upp deras 38 år gamla tradition med de gamla julölen Cardinal Christmas och Anker Christmas, den nya ölen blev en del i Gouden Carolus-labeln. Här finns ölen att finna och en flaska på 33 cl kostar 29,50kr. Vilket känns överkomligt med tanke på att den trots allt är på 10.5%. Eftersom jag blev så imponerad även i år av Corsendonk’ Christmas Ale så bara behövde jag plocka på mig en till flaska Belgisk julöl då dessa inte brukar göra en besviken, så inte heller denna. Långt ifrån.

Gouden Carolus Noël (Christmas)

Utseende: Gyllenklar mörk mahognyfärgad vätska med minimala och små bubblor, gräddig och fluffig topp. med skumgardiner längs kanterna.
Doft: Riktigt fin kryddig och godissöt doft med mörka bär, frukter och kryddor. Goda inslag av körsbär, salt- och sötlakrits med aning anis och enbär. Lakritspistiller och samtidigt vuxen sambucca till en dessert på mörka frukter och bär samt lite likör – i ett nötskal som är ölen. Gott som attan.
Smak: Lätt munkänsla med okey kolsyra. Mild len munkänsla men ändå mjuk och len i munnen. Smakerna av lakrits, bär och lite körsbär med andra mjuka och lagom söta intryck. Smakerna byts av och är hela tiden lika silkeslena i munnen. Med tid lär den utvecklas ytterligare men redan nu är den helt underbart god att sitta och smutta på, eller bara glupskt smaska i sig som en bra dessert. Den har massa andra godsaker som ger djup bland smakerna, för den är inte bara len och god utan ebbar ut i en något roughare känsla – om än lika underbart god.

Betyg? – Bäst (+). Ge den här tid och du har en toppoängare, men redan nu är den magnifikt len och smakrik utan några inslag av jäst, syra eller andra smaker som åtminstone jag tycker kan ta bort mycket av en bra öl (även fast de hör till andra öltyper). Nä, det här trumfar Corsendonk Chrstimas Ale som är en riktigt god Belgisk ale på det sättet att jag lär köpa en hel kartong de närmsta dagarna. Som vanligt, låt hälften stå, drick hälften – köp sedan ett par flaskor till bara för att vara säker på att du inte gottar i dig alla på en gång.

Bland årets julöl var det en som stod ut lite extra för oss på Manker Beer – Abita Christmas Ale. En amber ale och en av fem säsongsbaserade öl från Louisianabaserade (närmare bestämt Covington) bryggeriet Abita. Liksom de flesta julölen är det nya kryddblandningar varje år och det känns roligt med lite “fräscht blod” på julölshyllan på Systembolaget – trots att den har väldigt bra genomsnittskvalitet. Det är Brewery International som tagit in ölen till Sverige (inte Akkurat som jag trott). Som påpekat häromdagen så har ölen fått rätt låga betyg på t.ex. ratebeer, men så brukar inte amber ales vara några högpoängare.

Ölen har artikelnummer 11335 på Systembolaget, kommer i 35,5cl flaskor och kostar 24,90 kr styck.

Abita Christmas Ale

Utseende: Rätt mörkt brunröd vätska med kompakt fint skum med minimala bubblor och gräddig topp som limmar sig fast längs med glasväggarna.
Doft: Aromen startar med citrus och kryddor i en väldigt mild och lite urvattnad mix där jag även anar nötter i underkant. Doften som ligger över de övriga är en doft jag känner igen så väl men likväl har så svårt att känna igen, det är som något unken pappkartong med citrus, muskot och gamla apelsinskal.
Smak: Lätt till medelstor munkänsla med okey till bra kolsyra. Kroppen är lätt men med kolsyran ändå rätt fyllig. Smaken i munnen påminner på samma sätt som doften om något jag inte gillar i öl och som vissa Amerikanska öl som rest dåligt brukar ha. Ofta finner jag även smaken i just amber- eller vissa ljusa ales. Det är citrus och en aning karamellmalt med lite apelsin och muskot på slutet här med. Däremot börjar jag uppskatta kryddigheten i smaken – av just muskot och nötskal, även fast jag är mer än väl medveten om att det nog är just en sån “gilla det eller avsky det”-känsla. Det blir lagom kryddigt och struntar man i att plocka ut smaker utan bara dricka den så känner man mer och mer av olika julinspirerade kryddor (eller i alla fall en två-tre stycken, wellpap och mild vit peppar någon?).

Betyg? – Ok+/Bra-. Det är en svår öl, på samma sätt som chili i en stout kan ha en eftersläpande känsla som man ibland anar men inte kan sätta fingret på så har även Abita Christmas Ale en kryddig närvaro genom hela ölen som man inte blir klok på om man gillar eller inte. Jag tycker inte den är dålig utan det är intressant att försöka sätta exakta ord på intrycken man får, men jag märker allt eftersom att jag får svårare och svårare att dricka upp ölen. När jag under Akkurats New Orleans provade deras cajun crayfishs så hade jag ungefär samma känsla om kryddigheten, så den är inte helt olik. … och plötsligt blev jag väldigt sugen på dem kräftorna igen..

Nu är det bara dagen kvar till årets Örebro Beer and Whisky Festival som hålls på Conventum i Örebro och Stefan på Ölsvammel har satt ihop en användarvänlig och övergripande lista på de öl som kommer finnas tillgängliga. Likt vi gjorde på Stockholm Beer and Whisky Festival så har jag valt ut ett gäng av ölen som jag vill lyfta fram lite extra. De gråmarkerade är sådana jag verkligen tycker ni bör prova. Märk att vissa utställare inte ens är med och det beror mer på att Stefan inte fått bekräftade listor varpå jag inte velat/vågat ta med dem. Jag hoppas att vi ses där på lördag då jag kommer besöka mässan. Håll bara utkik efter en Dogfish Head-keps och Manker Beer-tröjan.

Kom gärna med förslag på annat som jag bara inte får missa på mässan!

(btw, ni har väl inte missar vår videorecension tillsammans med ölhunden från i förmiddags?)

Det händer då och då att svenska ölbloggare sätter sig ned och svingar bägare tillsammans och sedan skriver lite om det. Men det är mer sällan man ser ölbloggare göra rena collaborations tillsammans, så vi på Manker Beer tyckte att det var dags att ändra det och samtidigt få in lite julstämning. Så tillsammans med Ölhunden beslutade vi oss för att göra en gemensam julölsrecension.

Ölet blev såklart den passande Flying Dog K-9 Cruiser, en english strong ale med Amerikansk Saaz- och Milleniumhumle och en rätt ordentlig alkoholhalt på 7,4%. En öl jag tidigare druckit (februari 2010) (samtidigt dracks en av Jessica Heidrish provbrygder..) och då gav ett väldigt högt betyg i form av “bättre+”, men då hade den stått på krogen ett bra tag varpå bäst-före-datumet gått ut – vilket hos en öl som denna inte gjorde så mycket. Jag gillade hur sötman fått mer karaktär av choklad och hur den “mörknat” till något. Sedan drack jag den även i fjol som dryckesöl med intrycket av att det är en bra engelsk strong ale med bra maltbas och bra balans.

Ölen finns på de flesta Systembolag som fått in ett okey utbud av julöl och går på cirka 26 kronor flaskan.

Nu tycker jag att ni ska kika på videon istället för att läsa vidare, och skäll inte på oss om ni inte gillar den. Missa inte heller att Ölhunden.se även finns på Facebook.