Juni innebär flera saker – semestertiderna börjar, midsommar närmar sig och så har Systembolaget sina sista nyhetssläpp inför sommaren. Som vanligt kommer det nyheter både i det tillfälliga exklusiva sortimentet samt i det ordinarie sortimentet. Innan vi gör vår sedvanliga koll på de exklusiva ölen tänkte jag att vi ska se vad för öl vi får se som fasta på Systembolaget vilket innebär att mer eller mindre varje Systembolag kan ta in dessa och hyllföra dem under minst ett halvår men med möjlighet att ha dem längre om de säljer bra. Anledningen att jag för första gången på länge kikar på de här ölen är att vi på Systembolagets ordinarie hyllor har fått se allt bättre öl och inte bara lager av olika ursprung och prisklass. Idag finner vi öl som Omnipollo Leon, Amager Modern IPA, SKA Modus Hoperandi och Thornbridge Jaipur i nästan alla Systembolag vilket är ett tydligt tecken på att svenskarna börjat gå ifrån mängd till förmån för kvalitet. Visst köper många fortfarande sina backar med masslager för att få en trevlig fylla på fredagkvällen, men jag tycker mig se hur fler och fler fått upp ögonen för öl som faktiskt smakar något och hellre köper dessa än vad de tidigare köpt. Jag tror att det rör sig lika mycket om en ändrad syn på drickande som möjligheten att köpa bra öl för mindre pengar och inte bara att intresset ökat i sig. Hursomhelst så är det snart dags för de senaste nyheterna och jag tänkte ge korta reflektioner på ölen jag tycker mindre om men lite mer utförliga smaknoteringar och kommentarer om de lite bättre ölen. Framförallt är det Mohawk, Founders, Camden och Nils Oscars öl vi kan vara glada att få se som “fast” öl.

Mikkeller Drink’in the Sun
Ett lågalkoholhaltigt öl på bara 0.3% alkoholstyrka där Mikkel har arbetat för att få fram ett recept som ändå ska ge alla karaktär och smak av en “riktig öl” men utan alkoholstyrkan man förknippar med den. Oftast brukar nästintill alkoholfria öl ha låg kropp, vattnig smak och mest smaka vört eller majs men här får du smaker av urvattnad apelsinsaft, något torkade humlekottar och äppelgodisar samt vört. Smaken är behaglig, om än mild och som förväntat lite tunn. För en 0.3% stark öl är det över förväntan och en öl som kommer att gå väl hem på sommarens fester istället för andra alkoholfria öl. (Betyg: Bra+, sett till vad det är)

San Miguel Manzana 0.0%
Här har vi en alkoholfri saft, öl eller fruktjuice? Det är oklart om vi ska kalla drycken för öl då det mer drar åt massproducerad äppelcider, lite plastig och godisartad. Smaken är underlig och påminner om en urvattnad masslager som du hält äppelgodissaft i. (Betyg: Sådär).

Estrella Galicia Premium Lager
Fördelen med den här annars lite intetsägande spanska lagern är att den kommer i en liten smidig burk. Ölet doftar sött, massproducerat och korn och smaken av “majslager” imponerar inte. Samtidigt är det okey för vad det är – en spansk vardagslager som ska släcka törsten och i brist på direkta fel är det dugligt. (Betyg: OK)

Palma Louca
En brasiliansk lager på 4.5% låter lika smakrik som det är. En lagom maltig doft döljer en smak av vattnig lageröl, en hostning citrus och wellpapp. Roligt med “exotisk” öl och ett land som konsumerar otroligt mycket öl, synd att det inte är så gott. (Betyg: Sådär+).

Melleruds Utmärkta Pilsner
En pilsner som på inget sätt imponerar utan smakar svensk masslager. Till skillnad från det vattnigt spanska så har vi mer av det svenska söta och överdrivet maltiga, vilket jag tycker stör mer än vad det ger smak eller karaktär. (Betyg: Sådär+).

Früh Kölsch
Äntligen är ölet som hjälpte Brekeriet en bra bit på vägen tillbaka. Riktigt prisvärd Kölsch som är lättdrucken och uppfriskande om än inte så “smutsig” som jag annars gillar dem. Säd, citrus och lite ljus malt. En bra öl att ha hemma under sommaren. (Betyg: Bra+).

La Trappe Puur
En nedtonad och lite humlad belgisk trappist på 4.7%. Rätt okey pris för en trevlig och fräsch öl som utan att vara för smakrik eller komplex ger dig vad du förväntar dig. Doftar av något sötare belgisk ale med inslag av säd, torkade blommor och apelsinskal. Smaken är av ljust maltiga kakor och blommor, kanske en uns av viol. (Betyg: Bra+).

Hofbräu Mixpack
Ett väldigt trevlig och framförallt prisvärt mixpack av tysk öl. Bra för er som gillar tyskt, veteöl eller vill prova på lite blandade ölstilar vid en provning. De fyra ölen är alla på 50cl och ni finner kommentarer nedan.

– Schwarze Weisse
Söt mörk sirap och kola med lite skumbanan i doften. Trevlig och helt okey i smaken även fast den blir lite enformig i längden. (Betyg: OK+).

– Original
Doft av cannabis, torkad halm och gräs, rätt så örtig. Smaken är liknande och överlag är den lite syrlig och småbråkig. (Betyg: OK).

– Weisse
En trevlig weissbeier med smak och doft av apelsin, vetemalt och lagom med estrar. Väldigt drickbar och lär fungera fint med mat. (Betyg: OK+).

– Dunkel
Doftar och smakar köttbuljong och urvattnad karamell, lite unken och ingen större favorit. (Betyg: OK-).

Camden Pale Ale
En riktig sommarfavorit för min del. Jämfört med det enorma utbudet av humlig öl vi har i landet faller den ofta bort i konkurensen, men på sommaren är det här exakt vad jag önskar dricka. Lättsam och fräsch, lagom med sina 5% och visar upp smaker av citrus, lite blommighet och torr ljus malt. En av favoriterna och rekommenderas starkt! (Betyg: Bra+).

Nils Oscar Belgo Pale Ale
En annan av mina förhandsfavoriter. Härlig belgodoft med mycket fruktighet och smak av melon, päron, äpplen och spår av mandelmassa. Väldigt bra pris och en utmärkt belgare att ha hemma för att bara kunna ta fram och avnjuta lite när som. (Betyg: Bra+).

Founders Centennial IPA
En öl som en gång fick många att intressera sig för IPA och amerikansk öl och som nu kommer i fasta sortimentet – lite smågalet på sitt sätt. På många sätt en “ur-IPA” och ett öl som ofta tas med på provningar för att visa en amerikansk IPA. Lagom maltig med påtaglig karamell ger en bra bas som kryddig humle, mörkt te med kåda och granbarr kan bygga vidare på. Balanserad beska och för knappt 22 SEK är det ett kap – rekommenderas! (Betyg: Bättre).

Mohawk Brown is the New Brown
En öl Stefan hade med redan på En Öl och Whiskymässa i Göteborg och redan då blev det en favorit. Torr rostad doft med lite bränd humle som i smaken blir lite fräschare och kryddig. Härlig smak med rostad malt, choklad och espresso. Variationsrik och lättdrucken. Väldigt prisvärd med 21,40 SEK för en flaska. Utmärkt brown ale vilket är en ölstil jag länge velat ha mer av på Systembolaget. (Betyg: Bättre-).

La Trappe Tripel
Söt och lite sliskig med smak av banan, blommor och kryddor, tyvärr tycker jag inte riktigt att den lever upp till många andra öl inom stilen. (Betyg: OK+).

Backyard Brew Bomble Bee 17
Doftar och smakar mest ingenting även om man märker av spår av blommighet och lite frukt. (Betyg: OK).

Fyra favoriter och rekommenderade köp
– Mohawk Brown is the New Brown
– Camden Pale Ale
– Founders Centennial IPA
– Nils Oscar Belgo Pale Ale

2014-06-02 Fast sortiment

1253 Melleruds Utmärkta Pilsner Sverige 330 12,90
1262 Palma Louca Brasilien 355 14,20
1422 Mohawk Brown Is The New Brown Sverige 330 21,40
1424 Nils Oscar Belgo Pale Ale Sverige 330 18,90
1441 Camden Pale Ale Storbritannien 330 17,90
1452 Estrella Galicia Premium Lager Spanien 330 9,90
1458 Backyard Brew Bomble Bee 17 Sverige 330 10,90
1461 Früh Kölsch Tyskland 500 20,30
1489 Hofbräu Mixpack Tyskland 2000 71,60
1625 Fem Komma Tvåan Sverige 330 8,40
1685 Timmermans Kriek Lambicus Belgien 250 17,10
11803 La Trappe Puur Nederländerna 330 19,90
11006 Founders Centennial IPA USA 355 21,90

Ibland är det intressant att se hur Systembolaget fungerar vad gäller öl som ska finnas under en säsong och eventuellt mer än så. I fallet Amager Modern IPA var intresset så stort att ölen man hade tänkt skulle räcka i en 3 månader tog slut på bara 6 veckor. Detta i sin tur påverkar ölets rankingsystem (där även storlek, alkoholstyrka, pris etc räknas in) varpå ölet skjuts ned i rankingen och därmed hamnar i färre butiker, i det här fallet från cirka 80 butiker till runt 15. Problemet blir att ölet har beställts från bryggeriet och de mängder man har beställt kan inte riktigt levereras som planerat då man måste skicka till det lägre antalet butiker. Det många bryggerier och importörer då önskar är att ölen beställs till butikerna varpå de har chansen att åter hamna i butikens sortiment om efterfrågan är tillräckligt stor. Det är alltid svårt att på förand sia om hur stort intresset kommer att vara och jag tycker att det är fel att straffa bryggerier och importörer ifall ölen säljer slut för snabbt, risken är annars att man istället sitter på stora lager med öl som hinner bli gammalt innan det åker ut hyllorna. Inte bara blir kvaliteten på ölet sämre utan lagerhållning kostar och det är du som kund som får betala för det i form av högre pris på ölet.

Jag har tidigare provat ölet på ölfestivaler och någon enstaka flaska hemma, men aldrig har jag kommit till att recensera den. Då jag verkligen gillar Amager och gärna ser deras öl på Systembolagets hyllor vilket kanske gör att fler vågar prova på smakrik craft beer istället för tråkigare öl så är det minsta jag kan göra att ge lite information om hur Systembolagets system fungerar och ge er min syn på det här ölet.

Amager Modern IPA som i mindre konservativa och statskontrollerade länder kallas för Kååd (gissa vad det betyder?) och pryds av en något erotiskt laddad “bunny” är en välhumlad IPA på 6% alkoholstyrka och kostar 35,50 SEK för en 50 cl stor flaska. Provningstillfället i ära provade jag ölet tillsammans med en rejäl hamburgare gjord på mald entrecote och biff som fått några droppar vit tryffelolja över sig Ofta är matchningen med en örtigare IPA á la amerikansk östkust utmärkt till en saftig bit kött då de jämfört med IPA av amerikanskt västkuststuk har en bättre maltighet som fungerar bra till kött och där örtigheten hos humlen ger en extra krydda, väl värt att prova.

Amager Modern IPA

Utseende: En mer kopparfärgad rödskimrande vätska med ett litet smutsvitt skum som falnar ihop rätt snabbt.
Doft: En lite tydligare maltprofil av mörkare slag får sällskap av toner av mörka röda bär, örtig humle och grapeskal. Mer potenta humlesorter ger tyngd i doften utan att ölet för den sakens skull är obalanserat kraftig. Rätt tydlig torrhumling i doften.
Smak: Medelstor munkänsla med bra kolsyra. Om doften vittnade om kraftiga humlesorter så gör smaken dig inte besviken, en lagom kraftig kropp bär upp örtig humle med en karamellig maltbas som trots humleprofilen är lättdrucken och balanserad. Smakerna drar åt kåda, citrus och granbarr med inslag av karamell. Härlig bitterhet som påminner om att tugga på en humlepellet, men ölet bedövar inte munnen med sin beska utan du kan lätt njuta av en flaska utan att känna dig mätt eller humletrött.

Betyg? – Bra+. En IPA som drar åt amerikansk östkusthållet med en tydligare maltbas med mörk karamell och örtigare och lite robustare humletyper. En väldigt ren öl som fungerar helt perfekt till kvällens hemlagade burgare på mald entrecote tack vare en sötare maltighet som sjunker in i det saftiga köttet samtidigt som den kryddiga humlen ger variation till smaken. Prova på sommarens grillfester!

En vacker vårdag 2009 satt en något yngre Magnus ’Manker’ Björnstjerna och drack öl med en god vän i en park i centrala Stockholm. Där och då fick den nyblivne ölfantasten rådet att starta upp en ölblogg, på den tiden något nytt och fräscht. Sagt och gjort, den 16 maj 2009 öppnade MankerBeerBlog upp och anslöt sig till den då rätt limiterade skaran ölbloggar. Sedan dess har sidan bytt namn till MankerBeer.com, fler familjemedlemmar har ankommit i form av Magnus ’M2’ Svensson och nu på sistone Surisarna och vi har vunnit utmärkelsen som ”Årets Svenska Ölblogg” inte bara en utan två av tre möjliga gånger (vi kom 2’a första året bakom BeerSweden) i BeerSweden Forum Awards. Utöver det har vi besökt Danmark, Norge, Finland, England, Rumänien, USA och flertalet andra länder i ölets tecken och så har ju M2 som ni vet tagit in BrewDog Bar till Sverige. Den här utvecklingen av MankerBeer har gått hand i hand med den enorma utveckling av craft beer och intresset för riktig öl som vi har sett inte bara i Sverige utan i hela världen. Jag hade aldrig kunnat tro att jag skulle hålla på så seriöst (*host*) och länge med öl när jag började för fem år sedan, knappt hade jag kunnat hoppas på att intresset för något jag just ramlat in på skulle ha exploderat så fullkomligt som det har gjort. Men det har det och jag är lycklig och stolt över att ha fått vara med på resan såpass länge.

Som helt oberoende och osponsrad sida är det ett ständigt meckande med att hinna och ha råd med alla häftiga events som sker runtom i landet. Men med över 1.500 skrivna inlägg, alla resor, events, festivaler och över 6.500 olika öl provade under de här åren får vi nog påstå att vi har gjort vårt för att ta reda på vad för gott som finns runtom i världen och vi har inga tankar på att slacka av utan planerar redan höstens olika ölrelaterade resor. Rom och USA’s norra östkust är bara några av platserna vi ska se närmre på och självklart vill vi ge tillbaks så mycket som möjligt till er läsare. Dessutom kan vi utlova fler galna videos, montage och andra typer av lustiga tokigheter in the name of craft beer. Vi önskar som alltid att få inspiration och idéer av er läsare – för det är lika mycket för er skulle som vi delar med oss av vad som händer och vad vi gör. Öl ska drickas med andra, öl ska vara socialt och öl ska vara jäkligt kul – det har varit mitt credo sedan dag 1. Man ska få nörda och öl ska få vara som var och en vill ha det, men öl ska aldrig få vara annat än socialt, avslappnat och kul. Det är trots allt bara öl och som Trent Reznor (Nine Inch Nails) skulle ha sagt “We’re in This Together“.

Resan vi har gjort de här åren har varit helt fantastisk och vi har lärt känna så oerhört många trevliga personer genom vår delade passion för craft beer, personer vi idag räknar till våra goda vänner. Detta femårsjubileum vill vi därför fira lita extra. Därför har vi bjudit in våra svenska favoritbryggerier till en stor fest – MankerBeer Fest – där även ni, alla läsare är inbjudna. Vi har under våren varit runt och bryggt öl tillsammans med bland andra Malmö Brygghus, Brekeriet, Poppels och CAP, öl som enbart finns i en väldigt limiterad mängd och som enbart kommer att finnas tillgänglig på MankerBeer Fest.

Förutom mer än en handfull specialöl kommer vi att annordna en Beer Ma(n)ker’s Dinner och ha lite annat kul. Alla specialölen kommer också att serveras.. på ett lite annorlunda sätt, MankerBeer style kan man nog kalla det..

Mer information kommer att följa framöver men redan nu vill vi få er att boka in den 16/6 som kommer att bli en grym dag! Nedan finner ni också ett par av de collaborations vi kommer att servera. Platsen kommer inte att vara förvånande för de som har hängt med lite vad som är på G just nu, men en då relativt nyöppnad krog i Göteborg kommer att stå som lokal för festen.

Nu återgår vi till firandet! Tack som fan för alla de här åren och för att ni varit en mycket viktig del på våran resa!

Brekeriet/Malmö Brygghus/MankerBeer – MankerBeer <3 Fart Season
Malmö Brygghus/MankerBeer
CAP/MankerBeer – MankerBeer <3 Pilsner Urkel
Poppels/MankerBeer – MankerBeer <3 M.A.G.N.U.S
All in Brewing/Beerbliotek/MankerBeer
Mohawk/MankerBeer – MankerBeer <3 LöjromsWit

Varje gång jag är i en matbutik faller jag in i samma mönster, jag går runt och plockar på mig vad jag skall ha varpå det slutar med en kort tur till avdelningen med öl och läsk. Inte för att jag skall köpa något utan bara för att ta temperaturen på hur ölfenomentet rullar på. För bara något år sedan var det mest Falcon, Pripps och Sofiero i lågalkoholhaltiga versioner jag kunde finna och låta bli att köpa. Nu har något hänt och på min lokala Sabis/Hemköp finns nu Jämtlands Steamer, Dugges Brandmästaren Andrens, Nils Oscars Bordsöl med många fler. Visst kostar de lite mer och ofta lika mycket som en starköl men så smakar de också dubbelt så mycket som makrolagern på hyllan bredvid. Det jag kan sakna i de här ölen är oftast balans och kropp. Är ölen humliga är de ofta rätt platta i kroppen och humlen känns obalanserad, är det en “vanlig ale” har de ofta begränsad tyngd i smakerna och oftast får man kompromissa.

Därför kändes det kul att äntligen finna Brooklyn 1/2 Ale i min butik. Ölet är en del i vad jag anar kommer att bli en liten serie folköl från det amerikanska bryggeriet som och tack vare vårt lands goda relation med Brooklyn Brewery så är vi en av de utvalda marknaderna för ölet. Förutom 1/2 Ale, en Session Saison med influenser från ett traditionellt gårdsöl så har man börjat med en pilsener. En flaska 1/2 Ale kostar mellan 15.90-17.90 och vilket som ni ser är ungefär vad ni betalar för en vanlig ale på Systembolaget. Styrkan hos det här ölet är istället att med 3.4% alkoholstyrka så finns både kropp, smak och känslan som hos en öl som är 0.6% starkare. Den belgiska jästen ger karaktär och en tydlig men återhållsam humling ger smak utan att ölet för den delen ska bli besk eller kraftig. Med så låg alkoholstyrka blir ölet otroligt sessionable samtidigt som det är lätt att finna i dagligvaruhandeln, men med så stark alkoholstyrka så får du också en öl som fungerar bra som “mellan-ölen-öl”. Jag rekommenderar er att prova själva och passa då också på att prova lite andra öl med lägre alkoholstyrka för att jämföra skillnader och smak, förhoppningsvis hittar du din favorit.

Brooklyn 1/2 Ale

Utseende: Aningen disig mörkare gulfärgad vätska med litet vitt skum som lägger sig som en fin skumkrona.
Doft: Doften prälas av mild belgisk alejäst med behaglig krydda med lime och korriander samt lite tvål. Föga förvånande är doften rätt nedtonad men öppnas lite efter att ölet få värmas upp.
Smak: Lätt till medelstor munkänsla med bra kolsyra. Lagom kropp för att vara så stark/svag och jag finner ordet läskande mer passande än blaskig, även fast jag hade föredragit med tyngd om man ska se den som en belgisk ale eller mild saison. Först helt okey med gräsighet följt av uppfriskande citrus och sen desto mer Sorachi Ace-humle med sin speciella smak av “dillglass” (jag finner ofta smaken påminna om vaniljglass med dill i mer än bara dill).

Betyg? – Bra(+). En väldigt kompetent öl som inte gör bort sig på något sätt. Valet av jäst och humle gör att ölet både får en viss kropp och en smak som tydligt sticker ut vilket också gör att ölet blir behagligt att dricka istället för att snabbt falna och bli vattnigt. Utmärkt bordsöl eller varför inte till sommarfesten som är tänkt att pågå en hel dag?

Jag älskar att bli överraskad, förvånad och få positiva upplevelser där jag tidigare kanske hade lite tveksamhet och när det gäller mitt stora intresse med öl så är det inget undantag. Därför var jag lite besviken när jag för några veckor sedan provade en Trappers Rye Ale från det rätt så nyöppnade Dalabrygeriet Dalarado. Efter att ha följt Chris Slawsons bygge och satsning på Facebook kom jag att prova på nämnda öl på NK’s Ölbar i Stockholm och tyvärr var ölet rätt smutsigt och hade lite olika fel, tur då att jag kort därpå fick en kartong med lite olika öl från honom. Äntligen kunde jag ge ölen en riktig chans och äntligen skulle jag få prova på lite mer av de svenska småbryggerierna som gör lokala satsningar men i vissa fall förtjänar nationell uppmärksamhet. Se bara hur Poppels, Klackabacken m.fl. började.

Ölen jag kommer att prova går alla att beställa genom Systembolagets smidiga beställningssystem vilket fler borde testa på. Först ut är Linneaus American IPA, en öl döpt efter mannen som kategoriserade och döpte humlesläktet. Ölet på 6.6% alkoholstyrka är humlat med Centennial, Chinook och Columbus och kostar 27,90 SEK på Systembolaget. Därefter provar jag Cockadoodledoo, en Belgisk witbier på måttliga 4.7% alkohol – enligt Chris en öl som passar bra till hambo och ladugårdsdans. Denna kostar 29,80 SEK på Systembolaget. Sist ut är The Year One, en belgisk Abbey Tripel som firar bryggeriets första år, till råga på allt bryggd med kantareller. Ölet kommer på en lite större halvlitersflaska och är därför lite dyrare, 69,90 SEK kostar den på Systembolaget.

Förutom dessa tre så har han i nuläget en 5% stark Roasted Coffee Stout och så den nämnda Trappers Rye Ale. Båda dessa smakade väldigt trevligt och Trappers lyckades återfå mitt förtroende och jag tror att jag hade oturen att få lite extra mycket bottensats sist. Ungefär såhär ser också den line-up Chris vill att bryggeriet ska ha ut, kanske med en addition av lite specialbrygder och säsongsbundna öl, men det får vi se framöver.

Samtliga tre öl nedan bjuder på dofter och smaker som kan perfekteras något men likväl sållar sig till segmentet “bra” vilket för mig betyder att de inte hamnar i fållan över mikrobryggerier som pratar och lovar mer än vad de levereras. Allt för ofta smakar det mest jäst, gammal humle och/eller bismaker bryggaren kanske har överseende med i euforin av att snart få ut sina brygder på marknaden. Dalarado pendlar fortfarande något, åtminstone om jag ser tillbaka på när jag sist fick prova lite av ölen, men samtliga flaskor jag fått prova nu bjöd på trevliga dryckesupplevelser.

Dalarado Linneaus American IPA

Utseende: Något mörkare kopparfärgad vätska med litet poröst smutsvitt skum som dör ned till lite klet ovanpå ölet.
Doft: En rätt söt och dov doft med mycket mörka frukter av päron, mogna persikor och fruktkarameller. Lyckligtvis underviker man fällan med humlade öl som mest smakar och doftar jäst och “hembryggt”, men jag hade inte haft något emot en lite renare arom.
Smak: Medelstor mukänsla med okey kolsyra. Små bubblor och rätt mild kolsyra vilket gör att karamellsötman känns av mer till en början, sedan börjar beskan växa fram och tar udden av sötman. Det är ingen extrem beska utan går väldigt rent in i sötman. Smaken präglas av karamell och torkade frukter.

Betyg? -Bra. Väldigt drickbar IPA som har en mild kropp och beska och karamellighet som tillåts ta plats men också samspela. Tyvärr känner jag tendenser på att ölet kan tappa rätt fort när humlefräschören avtar med tiden, så drick den så färskt som möjligt.

Dalarado Cockadoodledoo

Utseende: Stiltypiskt matt uringul vätksa med små, små bubblor och litet frätande skum.
Doft: Lite syrlig arom av citrus, citronskal, grape och frätande syrlighet jag inte riktigt kan placera – stundtals lite äcklig men stundtals uppfriskande av blött halm och krydda.
Smak: Lätt till medelstor munkänsla med okey kolsyra. Medelstor till kroppen men ändå passande som törstsläckare. Kryddorna du vill ha finns där, likaså syran och korriandern, men det är en eftersmak som ger lite toalettvål som jag gärna ser att man arbetar bort till förmån för unset mer kropp och kanske mindre krydda. Efter en stund luftas de mest påtagliga tonerna bort och ölet blir mer finstämt.

Betyg? – Bra. Jag gillar ändå ölet som är väldigt läskande, har rätt typ av örtighet och smaker även om man har lite att jobba på. Överlag en öl jag hade kunnat dricka vilken dag som helst under sommaren. Perfekt på picnicken eller på midsommarbordet.

Dalarado The Year One

Utseende: Gyllene kopparfärgad vätska med litet vitt skum.
Doft: Fin doft med lagom sötsyrlig kryddighet med toner av äpple, pepprighet och spår av marsipan likt flera belgiska motsvarigheter. Viss mjuk aura som vilar över ölet med lite “umami”.
Smak: Medelstor munkänsla med bra kolsyra. Mild kropp som inte är sträv, bitter eller direkt söt och överkryddig som jag kan finna många öl i stilen. Istället är det en mjukt och behagligt med lätta inslag av marsipan och äpple som följs upp av godistoner och visst, nu är det ju avslöjat men den där lätta, mjuka auran är nog kantarellerna. Tänk er en Tripeldränkt rostad macka med lätt smörstekta kantareller.

Betyg? – Bra+. Trots att ölet tappar momentum efter ett tag så är det en väldigt trevlig tripel som inte är för tung, söt och jästkryddig vilket många kan ha svårt för, åtminstone de som just upptäckt starkare belgiska öl. För att fira bryggeriets första öl tycker jag man har lyckats göra en trevlig öl som nog kan bli trevlig efter ett tag i källaren.

Copenhagen Beer Celebration is closing in faster and faster and is finally less than two weeks away. In 7 days I will be in Belgium, drinking beer with Russian River, Cantillon and Allagash but first thing Friday morning we depart from Brussels heading for Copenhagen. These last couple of days are full of beery activities and we will give you the latest info on where and when to be in Copenhagen next week as there will be a lot of pre-events happening. We won’t leave you without at least one more pre-CBC interview and with names like Henok Fentie (Omnipollo) and Jonathan Buford (Arizona Wilderness) we have set the bar high, but in tribue to our great friend Kristopher at Kornmalt & Humlekottar and his popular reviews and articles on mead we wanted to highlight one of the breweries we both are exited to see – B.Nektar. As the name suggest this is not your typical beer brewing company but an all mead brewery widely popular and luckily for us now somewhat more common on the shelves. They have 5 meads on RateBeer’s top-25 best mead list,well, 6 if you consider the famous Ken Schramm Signature Series – The Heart of Darkness now being produced under Ken’s own brand, of which Cherry Chipotle ranks as number 5. They will undoubtely really offer something extra to CBC and as Brad hints below they might offer something extra if they are invited back next year, which I really hope that they will be.

MankerBeer (MB): You went from a homebrewer to a meadmaker, for those who yet haven’t been over to the states or who are into trading and haven’t heard about B.Nektar, what is your story?
Brad Dahlofer (BD): I started homebrewing beer in 1998 after my taste for better beer started taking a sizable chunk out of my wallet. I started building my own equipment and getting into brewing as many styles of beer as I could. It was a great way to experiment with different flavors and tastes. My mom is an amazing cook. At a very young age, she taught me to use my imagination when cooking. She taught me things like balancing sweet, sour, salty, spices, etc. Anyway, while learning to brew beer, I had read about mead in the back of a homebrewing book. It took me many years to getting around to making some. When I did, it wasn’t very good. It irritated me that I could make good beer, but this mead thing was evading me. So from my early failures, my obsession started. I’m kind of obsessive about things until I get them right. Around that time, my wife and I were planning our wedding. We decided to do a toast with mead instead of Champagne. So I had to come up with a good recipe, and quick. The wedding mead turned out okay, but the obsession persisted. About a year after the wedding, I was getting pretty good and it, and then my wife got laid-off from her job. We’re from the Detroit area. I’m guessing you’ve heard that the economy isn’t that great in Detroit. 🙂 Well, she’s drinking some of the mead I just bottled and said, “You’re getting pretty good at this. Screw finding another job, let’s sell this!” So, that’s how it all started. We were just going to start a nights-and-weekend small business. But then before we were about to open, (and just after the birth of our first son), I was laid-off from my job. We talked, and decided that going all-in was what we really wanted. So we did it, and we’ve never looked back.

MB: You make mead with everything from pineapple, tea, cocoa nibs and cardamom to ginger – compared to brewing beer, are you guys just crazy or aren’t there any limitations to what to brew mead with?
BD: There really are no limits. The only limits in our way are the US Government and their heavy handed definition of alcohol styles and taxes. For instance, we were licensed as a winery, so until very recently (we just got our brewing license), we weren’t allowed to use any grains in our meads. So that means no Braggots.

As far as mead ingredients; if it’s edible, it’s fair game in my opinion. I also think beers and ciders can be this way, too. I look at beer, mead, cider, and I just think, FOOD. It’s all about flavors, and how they work together. But it also has to be drinkable. Most meads I’ve had from other people are just too cloyingly sweet for my tastes. I really prefer something that I can drink a lot of. The honest truth is, we really don’t know what we’re doing. We just get inspiration from many different places and say, “Hey! I wonder if this combination would work.” And then we give it a try. Experimentation is a major part of our culture here at B. Nektar.

MB: Compared to other well-known meaderies you have a wide distribution with about 18 states. How much will you be able to grow without taking a toll on quality or limiting production on the most sought after meads?
BD: Quality is always at the top of the list of challenges we facing when scaling our products for distribution. Just about everything starts out as a small batch that we release only at the meadery. I have a bit of background in process engineering, so we’re very, VERY methodical about how we approach scaling up recipes and production volumes. Nothing leaves the meadery without passing our very rigid standards. We have been very successful at this and it shows in the quality of our products. I can honestly say that we have the procedures and methods in place to scale our meads to a global scale, and very quickly. But financing is a limiting factor. There will always be small, limited size batches we do. Not that we can’t scale them, but usually because they require a huge up-front investment. At one point, all of the meads in our line-up were limited.

MB: Going back to the varierty of possible flavors for a mead, what are the most common missconceptions of mead and meadmaking?
BD: The biggest one I get is that meads are undrinkably sweet. It’s true that most are going to be on the sweet side. I’ve only had a small handful of dry meads that I thought were any good. But they don’t have to be cloying. And the sweetness should be balanced with either acid or bitterness from other ingredients. It’s the same reason that beers use hops or other spices to balance the malty sweetness.

Also, most people think that making mead is easy. I hear it often. “You just mix honey and water. Then add yeast.” While this is technically true, it won’t make good mead. Making good mead is much harder. And making great mead is even more difficult, but that’s what we try to achieve here at B. Nektar.

MB: What has been the craziest mead yet and do you have any idea for a mead that you really, really would like to try to create?

I think the craziest thing we’ve done to-date, was our collaboration with Cigar City in Tampa, FL. Both Wayne and I were in uncharted territory on that one, and we were playing with a LOT of money in ingredients. At that time, it was their most expensive batch to-date. We were using a rediculous amount of honey in the recipe, and all we had were some theories about how it work ferment and where the body and flavors would be after fermentation. We worked on that recipe for over a year. I still can’t believe they actually let us brew it. But Wayne and the other people at Cigar City are absolutely brilliant, so in the end it all worked out. We’re working on another project with them. I really want to talk about it, but we’re too early in the planning stages. It will be epic!

MB: How is the American/International mead scene? Is there a strong mead community or any epicenter for mead?
BD: I think the scene is growing. For us, we’re trying to grow it from within the craft beer market. I think that’s where most of the growth is coming from. That, and the foodie culture that’s growing. Which is great from my perspective, because that’s what we’re into. I know a lot of other people find mead through other channels. Some through fantasy shows or books. But for me, mead is in the food category like any other beverage. It just has a long, and bad reputation. As people rediscover good quality food, and explore what’s out there, they will eventually find mead.

MB: Are there any mead specific trends right now, except for the hilarious names of your meads?
BD: I think there is a trend in lower alcohol mead that’s about to explode. Drinkable is key. Getting on draft in local bars is critical. I see that as the future. At least, I’m betting the company on it. I think the branding/labels is just something we like to do. My wife and I work on those together. Someone will come up with a clever name or concept and we just go with it. Sub-pop/anti-pop culture has always been something I’ve been attracted to. We embrace that because we embody that culture. We’re the rejects. The freaks, geeks, and nerds of the industry.

MB: Personally, for you, which is the best mead you have tried, and why?
BD: That changes with the seasons. Really everything we’re releasing becomes my favorite for a time, until it’s not. Maybe that’s why we make so many different things. We’re just on this never ending mission to explore flavors. But if I had to name a few, I’m drinking an awful lot of Kill all the Golfers lately. It’s our new half-and-half style (also known as an Arnold Palmer). It is a blend of honey, black tea, and lemon juice. It’s sweet and sour with a good amount of tannin from the tea. It’s going to be awesome to drink this throughout the summertime. If only we had a canning machine.

MB: What meads will be poured at CBC?
BD: We’re bringing the draft mead line-up. Most people have never had anything like them, so I wanted to start out (on our first time attending the festival) focusing on regular line-up. The one limited edition we will have is the Dwarf Invasion. It’s inspired by a sweet and tart cherry lambic. It’s made with an earthy wildflower honey, really tart Balaton cherries, and dry hopped with Styrian Golding hops.

If we’re invited back next year, our products will have already been in the market for a while, and then we can start bringing the uber-crazy stuff. But really this happened so fast (us getting invited, and beginning distribution in Denmark) that we didn’t have time to plan anything just for the event.

Session 1 (Zombie Killer and Necromangocon)

Session 2 (Black Fang and Kill all the Golfers)

Session 3 (Dwarf Invasion and Zombie Killer)

Session 4 (Zombie Killer and Kill all the Golfers)

MB: Finally then, what are you looking forward to the most with CBC?
BD: I’ve never been overseas. So I’m mostly looking forward to experience the Copenhagen culture, people, food and architecture. I’m also really excited to be sharing and drinking beers (meads) and making friends with some of the most talented brewers in the industry.

We thank Brad for taking some sugary sweat time to give you some more of B.Nektar! we are really looking forward to see them at CBC and I am certain that they will be among the most exiting breweries on site!