MankerBeer.com

Nu har det varit ytterligare ett släpp på Systembolaget och jämfört med tidigare sådana detta år, var väl detta lite lugnare. Åtminstone för ett belgofreak. Dock var det en produkt som lockade mer än mycket och trots priset är jag positivt överraskad att en sådan udda och anmärkningsvärd produkt hittar in på Systemets hyllor!

Många har fått för sig att den uppsjö av belgisk öl som finns, finns överallt i Belgien, på alla platser och alla krogar! Så är det verkligen inte utan precis som här är barerna ofta styrda av ett bryggeris portfölj även om de tillåts ha några trappister plus några lambicer. Detta gör att även den sunkigaste krogen i Belgien räknar in på minst 20-25 öl, vilket får anses som en hyfsad mängd enligt svenska mått mätt. Dock är det så att det är ‘de vanliga misstänkta’ ölen som härjar i 97% av fallen och sällan de där konstiga, udda eller småskaliga som förvånansvärt ofta tittar in på Systemet eller i beställningssortimentet. Svenska importörer har en utsökt förmåga att snappa väsentligheter eller stuntöl och få tillräcklig volym av dem. Mycket bra jobbat och ibland helt otroligt. Öl som belgarna knappt sett på bild blir hyllvärmare i Malmö! Ölen som jag rekommenderar senare är redan en modern klassiker och om jag får agera lite ölantikvarie så menar jag att det finns antingen pengar eller annan gudomlig öl att tjäna på en större inhandling av denna produkt!

Om fem år kommer detta att vara en raritet av Guds nåde och ha ett andrahandsvärde (åtminstone i USA) som är ‘humongous’…

Ölen jag hyllar är, om inte den, så en av de främsta geuzerna på tio år! Drie Fonteinen Oude Geuze Golden Blend har inte bara lång titel utan även lång, komplex och ihållande smak. Syran är redan nu lite defensiv och invävd i resten av brygden. En lätt föraning om den kommande tropiska fruktsymfonin är också där. Det här kommer att bli så bra med ytterligare några år på nacken.

Förutom smaken är denna geuze unik på det sättet att den innehåller hela 25% fyraårig lambic. Det är helt galet och det förklarar priset för dem som tycker det är dyrt. Lambic lagras på ekfat och under årens lopp sker en avsevärd avdunstning, vilket gör att priset på gammal lambic självklart är dyrare. I en normal geuze brukar man ha 5-10% treårig lambic så skillnaden är uppseendeväckande, precis som ölen! Följ mitt råd och investera i några flaskor. Chansen kommer kanske aldrig igen och ni kommer inte bli besvikna!

Vänligen/

Idag är det skärtorsdagen och just skär eller rosa är Mankers belgiska all-time-low, Pink Killer. Jag har sällan sett så mycket grimascher! En artificiellt rosa grapefruktsmaksatt veteöl, yummie…

Det händer inte ofta men nu känner jag att jag är på rätt forum och eftersom det är mitt femtonde inlägg här så kan jag tycka att det är dags för…

…SKRUBBE LACKAR!

Efter ett flertal försök att få in en belgisk påsköl på Systemet börjar det kännas hopplöst! Ett tröstlöst förfarande som börjar någon gång i augusti och trots olikartade produkter har det varit kalla handen. Ska jag vara ärlig fattar jag inte varför och eftersom jag är ärligheten själv (snudd på naiv) vill jag inte tro att lobbyverksamhet eller liknande otillbörliga medel ger frukt. Dock undrar man ibland men för att citera Just D “D man inte vet“. Men det finns en känsla av att större aktörer bara knäpper med fingrarna och så står deras produkter på hyllorna. Bra för dem! Jag är inte avundsjuk och bespara mig jantetjafset, jag månar om konsumenten och inget annat. Jag vet att många med mig hade tyckt det varit grymt att under påsken få sätta tänderna i Bos Keun eller en liknande belgisk kraftig ambrée, men icke. Visst finns det vettig svensk påsköl men jag är belgofierad ut i fingerspetsarna.

Tack och lov har vi blandlandsbelgarna! Det är ett begrepp som jag myntat och det gäller bryggare utan bryggerier som väljer att brygga i Belgien (oftast på Proef men det finns undantag.) I just detta fall råkar bryggaren vara svensk, vilket är vansinnigt kul. Stefan Gustavsson alias Mohawk har tillsammans med Proef bryggt en stuntig påsköl med mycket karaktär! Jag plockar hela påsen full med ‘Mohawk Black Coffe India Pale Ale Easter Edition’. Passar den till ägg? Knappast, men det struntar jag i för jag är lack och jag tänker dricka den över hela påsken med ett undantag för tack och lov så har jag ett par Bos Keun i källaren.

Så det så!

Vänligen men bestämt/

Dagen till ära kommer jag att vandra utanför de belgiska gränserna. Resan tar mig ända till Östgötska Linköping!

Detta beror på att jag hade nöjet att få besöka Linköping Beer Expo i form av ölguide. Väl där inser jag att en belgomänniska som mig kommer att få en ganska lugn eftermiddag. Jag beslutar mig för att dricka lite svenska mikroöl istället. Ta seden dit man kommer, ur askan i elden.

Jag inser och har insett att de öl som triggar något hos mig är svenska belgokloner. Tack och lov börjar de bli några stycken nu och om jag får skåda in i framtiden anar jag fler och på bredare front. På festivalen stötte man på belgoinspirerade saker både här och var men det är framförallt två bryggerier jag vill framhålla.

Först ut är Malmö Brygghus som numer (vad jag förstår var det lite sådär i början) har ett gäng belgokloner med sin egen profil i sin portfölj. Ok, de kallar Saisonen för Farmhouse Ale men ändå, de har en belgisk Wit smaksatt med Hibiskus och en mjuk, mild och subtilt syrad skånsk Lambic. De lät även meddela att det kommer mer syrligheter från deras tankar inom en snar framtid, både hallon och blåbär. Kungligt roligt!

Bryggeri nummer två är ytterligare ett Skånebryggeri som drivs av tre bröder. Bryggeriet heter Brekeriet och de är på en plats där få bryggerier någon gång varit. Jag anar att inom tre år kommer de ha ett världsrenommé och vara representerade på diverse lyxställen. Standarden, tänket och presentationen är redan där vill jag påstå. Brekeriet har en unicitet som jag undrar om alla riktigt har fattat, de är innovativa men anammar tradition. Låter jag lyrisk? Det är en underdrift..

Brekeriet brygger även veckans ‘belgoöl’. Den finner man bara än så länge i beställningssortiment men den är värd att vänta på! Ölen jag talar om är Brekeriets Saison. Mer traditionsenlig saison får du leta efter och jag är tveksam om du hittar någon. Denna öl skulle kunna användas som skolexempel på hur en saison smakade för 100 år sedan, det är möjligen styrkan på 6,5% som i det avseendet är lite hög men annars…

Missförstå mig inte nu, de procenten känns eller märks inte, snarare tvärtom är det lätt att luras att de inte finns. Ölen är torr, lätt fruktig och lätt syrlig, klockrent balanserad och förrädiskt god. Den har hög drinkabilitet och Gud bevare dig om du hittar den på fat…

Vänligen/

Jaha, är du en av dem som ska lyckas knipa ett par, tre Westvleteren i dagens unika websläpp eller blev du utan? Det har varit mycket snack i ölsfären om dessa magiska öl, men inte ska man gråta över spilld mjölk ej heller över missad trappist…

Nu är det blott andra tredje gången öl föräras att vara med i en weblansering och sist det begav sig missade jag det helt (red. som Div noterat är det faktiskt tredje weblanseringen). Dock brukar jag försöka hålla mig uppdaterad på när saker och ting släpps, framför allt belgarna.

Visst har det hänt att vissa släpp har gått mig förbi eller att inkompetent Systempersonal har gjort så jag missat en del rariteter men jag har också dansat över axlar på folk och knipet den sista flaskan, jag har hittat öl som inte borde finnas (på Systemet) och jag har bett folk i Karlstad handla öl som tog slut för fort i Stockholm.

När det sistnämnda hände blev jag en aning sur vill jag minnas, men som tur var lyckades jag som sagt håva in ett par flaskor från Värmlnand.

Jag tror också att händelsen i fråga har bidragit till att det finns maxantal på vissa öl när det är exklusiva släpp. Hur som helst så släpptes det nio år gamla Chimay Bleue på Systembolaget i februari 2008. Kön ringlade som vanligt ganska lång utanför portarna på Regeringsgatan. Klockan blev 10 och förste man tog förutom allt annat han skulle ha tre flaskor av den lagrade Chimayen, näste man tog sex flaskor och den tredje personen i kön tog resten! Resterande kunder, som vid det här laget såg ut som stirrande fågelholkar, blev alltså utan…

Veckans belgare är således Chimay Bleue, dock inte 1999:an tyvärr, utan den vanliga. Men till skillnad från Westvleteren finns den nästan alltid och den är representerad på väldigt många ställen och den kostar endast en 1/4 av priset. Passar man på nu och någon månad framåt så kan man fortfarande köpa 2012:orna vilket är en bra sak eftersom jag tycker den färska Chimayen kan vara en aning söt. Chimay är också en munköl bryggd av samma orden (trappister) som Westvleteren men i mycket större upplaga. Den fungerar utmärkt att lagra och Chimay Bleue är en prisvärd, smakrik, mörk och kraftig doning. God till såväl choklad och ost som kötträtter och korv.

Vänligen/
Jens Skrubbe

“Ad aedificandam abbatiam adiuvi”*

Då var det snart dags för en historisk händelse på Systembolaget. En engångsföreteelse? Något jag inte trodde jag skulle få uppleva. En milstolpe, något för våra barn att prata om, ögonblicket!

Överdriver jag? Möjligen en aning men inte mycket…

Dock är det ett faktum att den 7:e mars 2013 sker någonting på Systembolaget som de fram till nu bara kunnat drömma om. Då släpps Westvleteren XII (12, Abt, kalla den vad ni vill förutom Quadrupel) på deras Webblanseringssida. 1.500 flaskor finns till försäljning och för 125:-/flaska kan de hamna på era hyllor hemma. Magiskt i kvadrat!

Jag har redan haft den stora förturen att dricka det mästerverk några gånger och jag tänkte delge en anekdot som utspelar sig sommaren 2006 när jag är nere i Belgien med järngänget. Efter att ha tillbringat en dag i lambicland är det dags att bege sig till Antwerpen och Kulminator (dit alla belgiska ölnördar kommer när de dör). Föreställ er den otroliga besvikelsen när vi inser att de har stängt! Molokna och nedstämda beslutar vi oss efter några om, men och öl att styra stegen mot Waagstuk, ett ställe vi hört gott om men aldrig besökt. Sagt och gjort. Väl där, äter vi och ‘tickar’ av de öl vi inte har listat och besvikelsen börjar så sakteliga lägga sig. Då får någon i gänget den geniala idéen att vi ska börja dricka Westvleteren i alla former och smaker. Det slutade i ett sällan skådat frosseri av dessa gudabenådade brygder. När vi vaknade upp dagen efter kunde vi krasst och lite skamset konstatera att vi hade 21 kapsyler i fickorna…

Westvleteren XII är av många utsedd till världens bästa öl och det är en mörk, kraftig och oerhört komplex öl bryggd av trappistmunkar. Under ett normalår släpper bryggeriet drygt 60.000 flaskor av totalt ca 80.000 bryggda Westvleteren XII men eftersom dessa munkar betalar en annan skatt får den bara säljas på klostret till privatpersoner och inte till kommersiella intressen. Den här batchen som Systembolaget nu tagit del av är ett unikt undantag eftersom munkarna var tvungna att få in mycket pengar fort på grund av en tillbyggnad på klostret. Detta förtar inte det stora i det hela. Se nu till att logga in och beställ några flaskor, ni kommer inte att ångra er! “Memento Mori”

Vänligen/

Jens Skrubbe

*”Jag hjälpte till att bygga klostret”. Den frasen är inbränd på baksidan av flaskan.

**”Tänk på att du är dödlig”. En hälsningsfras mellan de annars så tystlåtna trappistmunkarna.

Idag tänkte jag plocka tre russin ur beställningssortimentetskakan åt er.

Av 130 belgiska öl i beställningssortimentet kan det vara svårt att välja det man är sugen på eller vill ha. Eftersom det är kollikrav kostar det en slant och då är det sjukt tråkigt om det blir fel. Generellt tror jag att vissa varor inte rör sig speciellt mycket. Inte för att vara elak men jag undrar vem som på fullaste allvar köper en låda Sara Bio* för 938:40? Nu tänker jag peka ut tre av de produkter som jag anser var prickarna över i:na och russinen i kakan sett till smak, kvalitet och pris.

Utan konkurrens vill jag utnämna Maredsous 10 (Tripel) till vinnare. Denna mäktiga, smakrika bärnstensfärgade klosterale bryggd av Duvel/Moortgat går av stapeln för blygsamma 537:60 för en låda. Det är en bugg i matrisen, en spricka i fasaden. Skynda fynda innan vi blir upptäckta!

I svallvågorna av segraren utnämner jag Trappistes Rochefort 6 till tvåa. Det är helt otroligt att vi kan beställa en öl i Sverige som belgarna knappt vet om att den existerar. De som känner till ölen kallar den för ‘Jesus’. Något de har hört om men aldrig sett… Det är en äkta munköl bryggd av bröder tillhörande trappistorden. Just 6:an brygger de bara en gång per år och den kan vi köpa här! Otroligt. Maghognyfärgad,  lätt i kroppen med en värmande känsla och tro det eller ej pärontoner. Superbt. För en insats av 799:20 så är lådan din. Kan lagras i minst tio år…

Mitt tredje val går till St. Bernardus Abt som är en kraftig, mörk klosterale från ett litet familjebryggeri i Watou (Västflandern). Fram till 1992 bryggde bryggeriet den kommersiella ‘Westvleteren 12‘ (enligt vissa världens bästa öl) under namnet St Bernardus Abt. När munkarna sa upp avtalet fortsatte St Bernard att brygga ölen så det vi har i dag är en kraftig skärva av världens bästa öl. Vem kan motstå det? För 760:80 tycker jag åtminstone att det är ganska prisvärt.

Eftersom de flesta Systembolag inte längre tar ut någon förskottsbetalning hoppas jag att ni som beställer varorna faktiskt hämtar ut dem, annars kan det bli dyrt för de många små aktörerna på den svenska marknaden.

Vänligen/
Jens Skrubbe

*Sara Bio är en ekologisk lätt blond bryggd på bovete av ett kollektivbryggeri som heter Silenrieux