Fördelen med februari månad är att det äntligen vart ölsläpp igen efter januari månads torka och för många vita månad. Nackdelen är månaden är så kort så att man knappt har hunnit torka tårarna efter februari månads ölinköp innan det är dags igen. Jag skippar floskeln om att “ojdå, även denna månad blir väldigt dyr” för vid det här laget har ni redan kikat in kommande ölnyheter (se fliken här ovan) och har förberett er på ett dyrt ölår. För att hjälpa er lite i djungeln försöker vi leda er genom snåren av god, dyr och ibland undermåliga öl, vilket blir svårare i takt med att Systembolaget gör ett bättre och bättre jobb med att skippa onödiga öl utan istället fokusera på de öl och trender som trots allt finns.

I den så kallade T5-modulen hittar vi på lördag 9 stycken olika öl, alla från USA och Storbritannien. BrewDog ställer upp med två riktigt prisvärda pjäser i form av storflaskor med Old World India Pale Ale och Old World Russian Imperial Stout. IPA’n är gjord med endast brittiska råvaror och går också i en maltigare stil med gräsiga inslag från humlen, detta medan deras Russian Imperial Stout är en 9.5% och rätt stiltypisk Imperial Stout med toner av lakrits, bitter rostad malt samt kaffe och choklad – med andra ord inte så mycket till överraskning. Däremot är priset galant och jag tycker det är väldigt prisvärda öl i bra storlek – rekommenderas! En annan britt som är tillbaka är Innis & Gunn Irish Whiskey Finish som är en omdöpt version av deras Irish Whiskey Cask, kort och gott har deras ale legat på irländska whiskeykfat. I&G delar ofta ölsvängen mellan de som tycker att ölen smakar sött och blask och de som gillar de lite whiskeyinspirerade brittiska alen, jag själv tenderar att placeras i den första kategorin. Tyvärr har även Siren/Grassroots/Mikkellers collaboration Limoncello IPA skjutits upp på obestämd tid, synd..

Bland jänkarna skulle vi ha hittat det för oss svenskar nya bryggeriet Iron Fist, tyvärr blev det en leveransförsening varpå de släpps i april istället. Tur är kanske det då det blir lite färre öl att prova på. Istället har vi den ena av de bägge Beer Camp-ölen från Sierra Nevada att finna. I T5 släpps Beer Camp IPA, en rätt mild 6.9% stark IPA med Cascade och Citra som humle vilket ger den blommig citrus, grape och humlekottar i smak och doft. För 31,40 är det inte superbilligt men å andra sidan är det inte varje dag vi får roliga specialöl från Sierra Nevada. Ölet tas fram varje år på de speciella “bryggarläger” bryggeriet annordnar när hembryggare och andra kan besöka dem för att lära sig mer om ölbryggning och samtidigt får chansen att se hur det hela går till hos Sierra Nevada. Utöver det är det väl Sverigepremiär för New Belgium på Systembolaget, “tyvärr” med lite vanligare öl. Ett av de absolut största craft beer-bryggerierna, New Belgium gör verkligen lite av allt och de gånger vi har varit där och hälsat på så har vi mötts av en skön attityd till livet, öl och bryggeriet i allmänhet. Nu får vi prova deras Abbey och Trippel som båda är bland bryggeriets äldsta öl och som vunnit flertalet fina priser, så gillar du bra amerikanska belgovarianter så är det här två stycken öl för dig. Inte superbilliga men å andra sidan både hyffsat alkoholstarka och något större flaskor.

Tar vi steget över till A-listan och T6-modulen ser vi än mer brittisk och amerikansk öl, men nu också ett par trevliga belgare. Från USA har vi den andra Beer Camp-ölen, Sierra Nevada Beer Camp Imperial Red Ale. En rejält kraftig American Strong Ale som drar på med malt och humle vilket ger mycket röda bär, brännande humle och klibbig maltsötma. Jag tycker det är väldigt gott och lär köpa ett par flaskor av ölet för lite regnigare kvällar. Gillar du lite klibbigare öl så är det annars Founders Backwoods Bastard du ska bunkra upp på. En riktigt grym Scotch Ale jag minns när jag drack för första gången och då inte kunde tro att vi en dag skulle få se den i Sverige, tji fick jag. Rankas som top-3 i sin stil på RateBeer och det med all rätt. Muggiga frukter och bär, stor maltsötma med mycket karamell och viss choklad – rekommenderas varmt! Vill du ha en mörkare öl från USA är det annars Anderson Valley Wild Turkey Bourbon Barrel Stout du ska gå all in på. Nästan 90 kronor för en bomber får du betala för denna öl som legat 3 månader på Wild Turkey-fat som ger dig smaker av toffee, lite vanilj och choklad. Det bästa av allt? Den är bara 6.9% stark så du kan dricka en flaska utan problem men ändå få samma smaker som i en bourbonlagrad Imperial Stout. Helt klart en mer komplex och varierad matöl för den som vågar sig på något annorlunda.

Av icke-amerikanerna är det främst Thornbridge Bracia jag vill rekommendera. 99 kronor för 50 cl är dyrt men ni som köpte ölet sist det fanns i Sverige minns hur god den var. Då gick både Bracian och Raven väldigt fort och jag ångrar mig än idag att jag inte köpte fler, jag har trots allt “bara” en flaska kvar. Med en rejäl maltbas och både ljus och mörk honung samt humlesorter (Sorachi Ace, Target, Pioneer, Hallertau och Northern Brewer) som är milda men ger sig till känna så får du en öl som i mitt tycke ger dig komplexitet från dag ett men som sedan bara fortsätter att utvecklas. Bryggeriet är ju dessutom Sverigeaktuella med deltagande på Linköping Beer Expo samt ett event på BrewDog Bar Stockholm. Utvecklas tenderar även Het Anker’s limiterade (endast 2.000 lådor om året görs) påsköl Gouden Carolus Easter göra. Denna mörka brown ale har både torkade frukter, sötma och viss kryddighet som både ger goda smaker här och nu men som samtidigt kan hålla sig fint till nästa påsk. Sist ut för idag tar vi Bockor Cuvée des Jacobins, även den en belgisk lagringsbar öl. En sur rödöl där lambicen har fått ligga hela 18 månader på franska ekfat. Mustig, vinös och smak av murkna körsbärsspolade plankor och skön syra. Gillar du exempelvis Duchesse De Bourgogne så kommer du med all säkerhet även att uppskatta den här, för runt 30 kronor så är en av flaskorna din!

Vi pausar där för idag och tar T7-ölen lite senare eller imorgon, lite måste ni få pusta ut och plocka fram stora packväskorna – för mycket öl kommer det att bli!

2014-03-01 Exklusivt släpp

(modul, artikelnummer, namn, land, volym, pris, antal)

T5 11232 Brewdog Old World India Pale Ale Storbritannien 66 39,90 12.000
T5 11252 Brewdog Old World Russian Imperial Stout Storbritannien 66 49,90 12.000
T5 11896 Innis & Gunn Irish Whiskey Finish Storbritannien 33 24,90 50.400
T5 11836 Iron Fist Spice of Life USA 75 80,70 5.000 (flyttas till april pga försenad leverans)
T5 11897 Iron Fist Velvet Glove USA 75 96,00 5.000 (flyttas till april pga försenad leverans)
T5 11880 Sierra Nevada Beer Camp IPA USA 35 31,40 6.000
T5 11826 Siren/Grassroots/Mikkeller Limoncello IPA Storbritannien 33 (uppskjuten)
T5 11848 New Belgium Abbey USA 355 28,90 12.000
T5 11847 New Belgium Trippel USA 355 28,90 12.000

T6 11800 Anderson Valley Wild Turkey Bourbon Barrel Stout USA 65 88,70 3.000
T6 11815 Bockor Cuvée des Jacobins Belgien, 33 29,80 2.880
T6 11831 Founders Backwoods Bastard USA 35,5 37,60 2.400
T6 11801 Sierra Nevada Beer Camp Imperial Red Ale USA 35 34,50 3.600
T6 11806 Gouden Carolus Easter Belgien 750 100,20 2.000
T6 11819 Thornbridge Bracia 50 99,00 2.000

T7 11834 Amager Double Black Mash Danmark 50 109 840
T7 11821 De Ranke Hop Harvest Belgien 75 80 480
T7 11830 Grassroots Arctic Saison USA 75 169,70 600 (flyttas till april)
T7 11838 Hornbeer Viking Chili Stout Danmark 50 65,80 1.200
T7 11974 Mohawk Belgian Grand Cru Sverige 37,5 70,50 1.440
T7 11973 Mohawk Cuvée Grand Cru Sverige 37,5 100,50 1.440
T7 11975 Mohawk Double Barrel Aged Blizzard Sverige 37,5 90,50 1.440
T7 11976 Ritterguts Gose Tyskland 50 35,30 1.600
T7 11863 3 Fonteinen Oude Kriek Belgien 37,5 86 2.000
T7 11872 3 Fonteinen Oude Geuze 37,5 86 900
T7 11977 BrewDog Unleash The Yeast (American Ale, Bavarian Weizen, Belgian Trappist, Pilsen Lager) Storbritannien 4 x 330 98,10 1.200

Vad betyder T-indelningarna

B = Beställningssortiment
BAS = Alla butiker
T1 = Tilläggsmodul (butiken hyllför BAS samt T1)
T2 = Tilläggsmodul (butiken hyllför BAS, T1 samt T2)
T3 = Tilläggsmodul (butiken hyllför BAS, T1, T2 samt T3)
T5 = 30-tal butiker (egentligen 40 butiker inklusive vinkällarbutikerna)
T6 = Mer eller mindre samma som T7, men med mer information på Systembolagets hemsida
T7 = Vinkällarbutiker (Göteborg, Malmö och Stockholm)
T9 = Valfritt för butik att hyllföra. Kan av kund beställas styckvis i samtliga butiker

Klackabacken och Charlis får sällskap i Kristianstad nu när Kristianstads Bryggeri slått upp portarna och lanserar sitt första öl, en belgisk ale de namngivit SjöCrona Blond. Ölet på 6.5% alkoholstyrka har förutom pilsner, munchener även carapils som maltbas medan Saaz- och Magnumhumle delar på humlegivan, slutligen har ölet fått jäsa ut med en belgisk jästtyp och ja, ungefär där någonstans slutar informationen som finns. För 33 cl öl får du betala 32,90 kronor men just nu är ölet slutnoterat hos Systembolaget. För den som vill veta lite mer om bryggeriet tipsar jag om den eminenta ölbloggen Anders And Ale som besökte bryggeriet redan i slutet av 2012. Kikar ni in på deras Facebooksida kan ni löpande få lite mer information och kanske också se när de fyllt på hos Systembolaget.

Kristianstads Bryggeri SjöCrona Blond

Utseende: Vackert disig apelsin- och persikofärgad vätska med vitt poröst skum som stannar kvar längre än vad jag hoppats, börjar lovande (kan tillägga att det tog mer än 25 min för skummet att lägga sig)!
Doft: Tydlig start i belgojädten med apelsin, estrar och örtig humle som slutar upp i Magnumhumlens lite grönfruktiga toner med lime, melon och mandelmassedoppade aprikoser.
Smak: Medelstor munkänsla med bra kolsyra. Kroppen sitter som en smäck och så även smakerna. Det mandelmassiga i doften kommer igen och har man svårt för de tonerna får man dricka ölet färskt när belgojästens fruktighet och humlens fräscha aromer sticker ut än tydligare. Mycket gröna, omogna frukter och estrar på slutet och då lät jag ändå bottensatsen vara kvar.

Betyg? – Bra/+. Det här är en grym svensk belgare som jag tycker känns väldigt autentisk med smakerna och balansen mellan estrar, syra och mandelmassa och de fruktiga nyanserna. Kanske är det lite nyhetens behag och att den sticker ut som ger den skjuts i betyget, men så både ser, doftar och smakar den elegant – så nä, detta är en bra debut!

Då och då kommer vi över den typen av öl som du normalt sett bara får höra om, ölnördighetens creme de la creme. Ölens Porsche, Rolex eller Gucci, fast allt som oftast från Belgien. Som ni kanske redan vet så har vi druckit oss igenom flera av Cantillons allra mest svårfunna pjäser och vi skäms inte över att säga att det är vårat mål, vi älskar Cantillon och då är det inte mer än rätt att vilja prova på allt. Efter att i somras ha provat både de “finska specialarna” och Don Quijote och Spuyten Duyvil så var nästa flaskor att få äran att prova på Jean Chris Nomad och Feestbier.

Cantillon Jean Chris Nomad är en lambic butteljerad 2011 för chokladtillverkaren Jean Le Choclatier som huserar i Bryssel. Det finns även dess namne gjord av Toccalmatto till samma chokladtillverkare fast under 2012. Cantillon har blandat ett, två och treårig lambic som legat på tre olika vinfat. Faten man har använt är ett rödvinsfat från Bordeaux, ett vitvinsfat från Bordeaux, och ett Cotes de Rhone-fat. Doften är elegant med en subtil fruktighet, mot slutet möts man av ek som bygger upp förväntningen. Ölen har en trivsam syra och en bärighet i smaken, och vinfaten finns där om än väldigt gömt i slutet. Vi båda hade hoppats på att vinfaten skulle ta mer plats. Detta är en väldigt trevlig lambic, men det finns mer att önska.

Cantillon Feestbier är en lambic butteljerad 2005 för Heikantse BierLiefhebbers som är ett sällskap med ölentusiaster i Belgien. Ölen är gjord med röda krusbär och sedan torrhumlad. Det finns en annan version med blå etikett, som innehåller gröna krusbär och utan torrhumling (jämför gärna med Groseille som ni kan läsa mer om på länken längre upp). Det första som möter en är en extremt fenolisk doft som sticker i näsan. Bären träder fram tydligt, och en otroligt skarp syra sticker i munnen. Ölen saknar tyvärr elegans som gör att den känns spretig och lite unken. Humlen i var nog inte det bästa valet. Extremt kul att få prova men verkligen inget vi rekommenderar att man letar efter. Förstås är man som oss, är man för nyfiken för att låta bli.

I vanlig ordning kommer frågan att dyka upp – hur får jag tag på ölen? Tyvärr är svaret att de är för limiterade för att det ska vara lätt att få tag på dem. Jean Chris Nomad släpptes om 1.500 flaskor medan Feestbier gjordes i ett ännu okänt antal men vi pratar knappa hundratalet (cirka 150 liter lambic). Så är du sugen på att prova ölen är vårt tips att nörda in dig helt i surölsvärlden, träffa folk och då “rätt folk” och ha lite tur – till slut hamnar du på en provning med öl likt dessa.

Om drygt en vecka, 26e februari, intas den populära stockholmskrogen Akkurat av Bamberg-Franken. I exakt veckorna två kommer krogen uppvisa mer tysköl än vad många andra ölkrogar kanske har lyckan att se under en hel livstid. Redan innan brukar man kunna uppvisa en ofta imponerande samling tyska öl, många gånger på självrunna casks men annars på fat. Nu är det dock inte vilken vardag som vanligt och de tidigare tysktorsdagarna är nu utbytta mot tyskveckor. Räkna med tysk mat, en och annan tyrolersång och massa goda öl. Visst är jag amerikanofil men jag har en förkärlek att svepa brittiska pints med ale eller tyska pils när tillfället kommer och allt känns rätt. När ölen nu också är väldigt speciella och flertalet av dem är bland det bästa landet kan uppvisa så är det dessutom lite extra kul att upptäcka lite nya och spännande bekantskaper. Stene hälsar att det ännu inte är helt klart vilka av nedan öl som är keg respektive casks men oavsett vilket lär de rulla under veckorna. Nedan kan ni äntligen se vilka öl som kommer att hällas upp och ja, vad säger man? Herr ober,  eis bitte?
Gänstaller Schneid
Pils,

Günter Bräu Burgkunstadt
Bernstein, Schwarzbier

Griess Geisfeld
Kellerbier

Hartmann Würgau
Erbschänk 1550 Schwarz

Heckl Waischenfeld
Vollbier

Herrmann Ampferbach
Kellerbier

Hummel Merkendorf
Raucherla, Märzen, Kellerbier

Hübner Steinfeld
Helles/Vollbier

Keesmann Bamberg
Sterna Lager, Herren Pils

Krüg Breitenlesau
Kellerbier

Kundmüller Viereth
Weiherer Rauch, Dunkel Lagerbier

Schlenkerla ”Heller Bräu” Bamberg
Märzen, Lager, Lenthe, Weisse

Spezial Bamberg
Lager , Hefewwizen (Flaskor)

Wagner Memmelsdorf
Weisse, Märzen, U-lager

Zehendner Mönchsambach
Mönchsambacher Export naturtrub

Vissa av er kanske har sett diverse kampanjer på interwebben om att rösta på er favorit till svensk ambassadör för Gulden Draak. Det hela går ut på att den med flest röster (genom online-likes) kan vinna ett besök på bryggeriet, lite öl och utnämnelsen som landets ansikte utåt för det rätt så populära ölmärket. I dagsläget har vi en handfull svenska nomineringar och vår vän och belgofil Jens Skrubbe ligger inte bara i topp i Sverige utan ligger rätt bra till även internationellt.

Vi känner att det minsta vi kunde göra var att lägga en röst på Jens, mannen som kan det som finns att kunna om belgisk öl och som mer än gärna sprider denna kunskap. Detta har inte bara gjort hans gästspel på Pressklubben i Stockholm otroligt populära utan har även gjort hans blogg Skrubbe.com (årets öljournalist) och han själv (årets svenska ölpersonlighet) till finalister i BeerSweden Forum Awards 2014. Jens har gjort oerhört mycket för den belgiska ölfloran här i Sverige och det minsta vi kan göra för att ge något tillbaka är att se till så att han får ännu en utmärkelse att kröna sitt öl-CV med. Om inte annat kanske du just funnit ditt eget kall, du kanske själv älskar Gulden Draak och inser nu att du borde vinna – perfekt, då kan du själv registrera dig och deltaga i valkampanjen.

Rösta här

För någon timme sedan skrev jag om Poppels Prototyp 3, en prototypöl till det som sedan blev den färdiga Projekt 002 Russian Imperial Stout. Deras RIS är tvåa i serien av “projektöl” – öl som är “lite mer” men som bryggs i en lite mindre skala och deras Projekt 001 DIPA togs emot väldigt väl. Skillnaden mot Prototyp 3 är att 002’an är lite, lite svagare (8.5% istället för 9%) och har 7 maltsorter jämfört med 9. Betoningen på valet av malt ligger på rostat korn, choklad- och svartmalt för att ge toner av choklad och lite aska. Tydligen är en bra rekommendation till ölet meditation om vi ska tro flaskan, lite uppslupet och kul kan tyckas.

En flaska på 33 cl kommer att kosta dig 29,90 svenska enkronor och ni kan beställa ölet från och med imorgon på den här länken till Systembolagets hemsida.

Poppels Projekt 002 Russian Imperial Stout

Utseende: Svartbrun vätska som pryds av ett ljusare ljusbrunt chokladfärgat skum.
Doft: Rivig humle med herbala toner som får sällskap av aska och bränd humle likt väldigt humlade Imperial Stouts eller extra mörka Black IPA’s. Choklad, viss fruktighet och saltlakrits. Påtagligt mer brända toner i denna med mindre fruktighet och len choklad. Rivigare helt enkelt.
Smak: Medelstor munkänsla med bra kolsyra. Brända humlekottar, mörk choklad och djupt bränd malt gör 002’an kraftigare och mer mogen än Prototyp 3 som var snällare. Alkoholstingen är borta även här och den är väldigt lättdrucken och ren vilket är Poppels signum.

Betyg? – Bättre-. Det är riktigt gott och de brända humletonerna fungerar väl och ger ölet en fin variation och djup i smakerna av bränd malt, choklad och lakrits. Kanske att den tappat lite i komplexiteten mot Prototyp 3 som var lenare, fruktigare och kanske även lite sötare. Samtidig gillar jag kraften i den här. Intressant hur man har arbetat med maltprofilen som här är råare vilket passar stilen bättre även om det fortfarande är lite snällt á la Poppels. Nä, köp rekommenderas.

Skillnader mellan glasen:

Utseende: Till skillnad mot Prototyp 3 så är skummet lite ljusare och hålls ihop lite sämre i provningsglaset, otippat. Härliga skumkronor i Tekuglaset som knappt vinner detta 1-0
Doft: Rökigare och kraftigare näsa i provninsglaset medan Tekuglaset ger mer bränd humle och fruktig choklad. Svårt att finna en vinnare men kanske att provningsglaset passar ölet bättre 1-1
Smak: Här är provningsglaset rakt på sak och sättt vätskan trängs fram in i din mun ger extra skjuts åt smakerna som är rätt enkla och ännu inte alltför komplexa. Detta tycker jag faktiskt gynner provningsglaset medan Tekuglaset lättar upp smakerna, gör dem fräschare och lättsamma – på gott och ont. En öl likt den här kanske man vill ha tyngre och då fungerar provningsglaset bättre, knapp seger med 2-1

Slutsats: Här vinner provningsglaset lite otippat, inte för att det är bättre i sig utan vill du har mer luftiga toner och aningen mer komplexitet så välj Tekuglaset. Gillar du istället kraft och pondus i en såpass mörk öl så är provningsglaset dock bättre. Mycket beror på komplexiteten i ölet och tiden du vill ge det.