En öl som heter Hop Harvest och har en etikett som nedan öl har känns så långt ifrån det småtrygga Belgien man kan komma. Det är inte heller det första ölet vi provat med det namnet. Vem minns inte den för oss klassiska banankostym-hiphop-videon om Bridgeport Hop Harvest, inspelad vid vår husbil utanför Oskar Blues? När det istället är Brouwerij De Ranke, med öl som XX Bitter, Guldenberg m.fl bakom sig som har gjort denna öl – då undrar man var influenserna kommer ifrån? Eller så gör man inte det utan konstaterar att det är en upphumlad version av XX Bittern, med samma humlesorter (Brewers Gold och Hallertau) men nu torrhumlad.

De Ranke Hop Harvest 2011

Utseende: Disig apelsinfärgad vätska med tjockt fint skum.
Doft: När jag tar och doftar i glaset och letar runt bland aromerna så är det främst en kryddighet som inte kändes alltför otippad som märks av det. Det är den lite torra citrus och gräskryddan med viss tydlighet av torrhumlingen som snällt smäller på. Den ljus malten känns mild och doften i stort är behaglig och lätt. Skulle man kunna säga att den doftar som mången belgisk ale, men med trevligare torrhumlad arom – japp.
Smak: Medelstor munkänsla med bra kolsyra. Intryck av något som spänner över allt från belgisk ale till saison och så vidare mot andra snarlika öltyper dyker upp. Troligen för att beskan är måttlig medan nyslaget gräs, citrus och en blommande krydda ger smakvariation. Någonstans anas också mer fruktighet och örtte.

Betyg? – Bättre. Oerhört smakrik utan att vara knusslig. Inte mycket som känns komplicerat med Hop Harvest, gör det den tråkig? Inte nödvändigtvis, för smakerna passar in och den känns såpass “naturlig” att det här snarare är en safe öl om man gillar den här stilen av öl. XX Bittern är en i mitt tyckte ruskigt bra öl och tar ut svängarna åt båda hållen lite mer, medan jag tycker det här är en bättre öl att dela till en middag (eller medan middagen tillreds).

Efter att tidigare ha berättat om Garrett Olivers visit till Sverige i april och sedan om den Tap-special (takeover innefattar mycket riktigt minst en tio kranar) som hålls på Akkurat fredagen den 27’e är det nu dags för mer från oss på Manker Beer.

Datumet alla ölfantaster ska boka in är onsdagen den 25e april. Då kommer en liten och väldigt exklusiv beer makers dinner hållas med Garrett i förarsätet. Jag vet vilka öl som kommer till Sverige så ni som avskräcks av tanken att det är ‘vanliga Brooklynöl’ får väl se… Jag tror inte att någon kommer bli besviken de här dagarna.

Alla som gillar öl och mat är medvetna om Garretts kunskaper och passion för ämnet (se t.ex. detta, ett av alla klipp med honom om mat och öl tillsammans). Så det är inte dumt att planera in datumen – för både middagen och fredagens event lär bli välbesökta och populära.

Biljetterna, som är riktigt få, släpps i nästa vecka och sidan du ska hålla koll på är här den du är på just nu. Är du för sugen kan du alltid slänga ett getöga på Motwalls som snart öppnar sina portar och i takt med det kommer att ha mer information på sin hemsida.

Mer om Garrett:

Breaking news – Garrett Oliver till Sverige och Akkurat i april
Öl tar plats – Sam Calagione och Garrett Oliver nominerade i årets James Beard Foundation Awards
Manker Beer Tv – Episode 1 – Garrett Oliver från Brooklyn Brewery

Som viss har märkt har vi inte varit lika frekventa med artiklar, recensioner och nyheter på Manker Beer på sistone. Anledningen är att vi har haft fullt upp privat med jobb och allmänt leverne. En bieffekt av detta är att det på grund av jobb har blivit och kommer bli mycket hängande i Göteborg, något som inte stör mig så mycket, utan främst gäller M2.

Men man ska se positivt på allt och en av fördelarna med detta är att vi bekantar oss med en ny stad och deras ölutbud och ölkultur. Jämför man med Stockholm så har Göteborg än väldigt spännande ölscen med ett par kända bryggerier (Dugges och Oceanbryggeriet lär de flesta ha hört om och provat öl från), ytterligare en känd bryggare (Stefan Mohawk Gustafsson) och flera välrenommerade krogar (3 Små Rum, Haket, Ölstugan Tullen, the Rover, Ölrepubliken m.fl). Nu händer också mer och mer o staden och exempelvis Ölrepubliken får mellan den besök av Nøgne Ø‘s bryggmästare Kjetil för en spännande Beer Makers Dinner samt två intressanta provningar. Vi lät därför M2 göra lite efterforskningar vad mer som händer i staden och hur ölscenen ser ut.

Vid ett av sina besök satte M2 därför sig ned med en barndomskompis som bor och arbetar i staden, vilket utmynnade i en väldigt läsvärd artikel i magasinet Fokus Krog. Det artikeln fångar av Göteborgs “ölaura” är helt i linje med min, och vår, personliga syn. Man kan och får ibland vara ölnördig, lite snobbig, men så länge man ser det goda i att ölen ändå börjar ta tillbaka sin plats på middagsborden och på restaurangerna så ska man vara tacksam. Öl ska var roligt, öl ska vara socialt – det är lite av vårt mantra på Manker Beer och i takt med att vi låter det vara socialt, gör det accepterat och inbjuder “noviser” till att dela det hela med “oss mer erfarna” så ökar vi medvetandet och ett intresse. Vissa vänner man har dricker mer än gärna en god öl, finns det en bra öl på krogen de är på så väljer de hellre den än en stor stark av någon oklar sort.

Vi har även haft en sittning med tidigare nämnda bryggaren Stefan Gustafsson, göteborgare men som brygger runtom i landet och i Belgien. Stefan skulle inte ha något emot att ha närmre till bryggplatsen och skulle gärna ha ett eget bryggeri, något som många så kallade flying brewers ibland får skit för att “de inte har eller vill ha”. Mer om denna sittning kommer framöver. Framöver kommer också ett inlägg om vårt tidigare besök på Oceanbryggeriet, där Jämtlands gamla Bryggare Bing huserar.

Övriga landet då? Nu vet jag inte om Stockholm, Malmö, Falun, Örebro, Linköping eller Flen har en mycket mer annorlunda ölkultur. Jag tror inte det. Det sker mycket just nu för att sprida ölkulturen runtom i landet, samköp på forum likt Beer Sweden Forum, Systembolagets om än just nu struliga beställningsfunktion och öldrickande vänner som annordnar provningar ihop. Nya hembryggare och bryggeriprojekt startar, krogar i mindre städer börjar ta in mer och bättre öl etc. Allting leder det framåt.

Vi hoppas se mer av detta och det ska bli oerhört trevlig att lära känna just Göteborgs ölscen bättre. Kom gärna med tips på gömda juveler, ställen med bästa ölutbuden som inte är “rena ölkrogar” och små nya spännande bryggerier. Eller varför inte möta oss för en öl på ditt favorithak?

Väl mött Göteborg, snart är det vår, snart skiner Poseidon och snart ses vi för en öl hoppas jag.

Igår postade jag del 1 av “inför-analysen” för Systembolagets släpp 2/4 där nyheterna i det fasta sortimentet samt T5-släppet behandlades. Det kommer mycket roligt i T5-släppet och det är något jag är riktigt glad för då jag hellre ser att god öl kommer ut i landet än till 3 städer och en butik i vardera. Självklart förstår jag varför det är så, men öl ska vara roligt och roligt har man när man är fler som kan uppskatta allt som kommer hit. En bra blandning av ljust, mörkt, surt, beskt, fruktigt och svart tycker jag – samt från en okey blandning länder, kvalitet helt enkelt.

Men nu går vi över och kikar på del 2 som berör T6 och T7-släppet, skillnaden mellan dessa två ser ni längst ned, men kort och gott är dem desamma bara att T6-ölen finns i större mängd i depån (bra tycker vi).

I T7-släppet då, vad återfinns där likt en vårbelöning för god hantering av vintern? Jo kaffekrig var på G tills Goose Island Bourbon Coffee Stout ströks då Panosgruppen inte kunde leverera utlovat antal flaskor. Synd som attan. Istället blir det enbart den trevliga  Flying Dog Kujo Imperial Coffee Stout. Kujon har verkligen imponerat på mig och jag tror den kommer gå åt rätt raskt, självklart har man hundrelaterat kaffe i form av Black Dog Coffee och de 8,9%’en märks knappt tycker jag.

Thornbridge som har med sin black IPA Raven har i T7-släppet en väldigt spännande “traditional ale” (4e bäst efter 3 st Hair of the Dog-öl enligt Rate Beer). Bracia är det keltiska namnet på en honungsdryck som var vanlig på järnåldern och ölet har en intressant blandning mörka maltsorter och varierad humling. Troligen något som kommer gå åt i en rask takt även denna. Priset på 99 kronor för 50cl kanske ses som lite dyrt, men tror den är mer än värd det.

Inte alltför olik traditional ales har vi barley wines, där danska Ørbæk Bryggeri firar 100 år med en Barley Wine från 2008. Jag vet inte så jättemycket om ölet och i ärlighetens namn är det nog en öl jag kommer låta stå. En 14 kronor billigare (84kr) än ovan öl från Thornbridge för samma mängd känns inte helt motiverat.

En något dyrare öl (129 kronor för 33 cl) är den efterlängtade kollaborationsölen mellan Lost Abbey och BrewDog – Lost Dog. En Imperial Porter som lagrats på romfat i över 12 månader vilket ger den en komplex elegans och spännande smakmixtur. M2 har provat denna ute på krogen och gillade den skarpt och jag tror få förväntar sig något halvdant från dessa två vildsinta bryggerier. Lär gå åt lika raskt som alla andra specialöl från sverigefavoriterna BrewDog.

Slutligen finner vi två väldigt kvalitativa öl från Belgien. De Glazen Torens Jan De Lichte är en något starkare Belgisk witbier bryggd på bland annat vete och havre och med tanke på hur prisvärd den är – 73kr för 75cl är det här en öl att både njuta av under vår och sommar. Samtidigt vet jag att den som jag av erfarenhet vet att den lagras väldigt väl. En oerhört frisk och läskande witbier utan alltför tydliga kryddtoner, vilket passar utmärkt till mat och som sällskapsöl nu när solen är mer frekvent. Den andra belgaren är La Rulles La Grande 10. För 88.50 får du en av dessa 75cl-flaskor med en Belgisk strong ale från ett bryggeri som jag tycker levererar väldigt prisvärda och fräscha öl utan att behöva “göra något extra”. Med de sedvanliga smakerna av kryddor, lite druvor, fruktig ljus malt etc. är det en stabil öl som är värd att prova.

2012-04-02, Små partier, fasta nyheter

(modul, artikelnummer, namn, land, volym, pris, antal)

® Manker rekommenderar
® M2 rekommenderar

T6 11690 Thornbridge Bracia Storbritannien 500 99,90 600
T6 11689 BrewDog Lost Dog Storbritannien 330 129,00 960   ®®
T7 11642 La Grande 2010 Belgien 750 88,50 660
T7 11637 Ørbæk Barley Wine 2008 Danmark 500 85,00
T7 11648 Flying Dog Kujo Imperial Coffee Stout USA 355 37,90 ®®
T7 11671 Bourbon County Coffee Stout USA 650 132,30 ®
T7 11697 Jan de Lichte Belgien 750 73,00

Vad betyder T-indelningarna

B = beställningssortiment
BAS = alla butiker
T1 = tilläggsmodul (butiken hyllför BAS samt T1)
T2 = tilläggsmodul (butiken hyllför BAS, T1 samt T2)
T3 = tilläggsmodul (butiken hyllför BAS, T1, T2 samt T3)
T5 = 30-tal butiker (egentligen 40 butiker inklusive vinkällarbutikerna)
T6 = Mer eller mindre samma som T7, men med större volym i depån än i T7-butikerna
T7 = vinkällarbutiker (Göteborg, Malmö och Stockholm)
T9 = valfritt för butik att hyllföra. Kan av kund beställas styckvis i samtliga butiker

Nu på måndag är det åter dags att tömma plånböckerna och styra siktet mot Systembolaget. Förutom två stycken mer exklusiva släpp så ser vi även till att välkomna årets fasta nyheter, alltså de öl som nu blir ordinarie i sortimentet i alla fall det närmsta året. Såklart ger vi er en liten analys av vad som kommer och vad vi rekommenderar kontra tycker att ni kan stå över. Ni hittar också de små färgmärkningarna för Manker och M2s olika favoriter som de rekommenderar lite extra.Bland småsläppen, med allt mellan  T5 till T7, hittar vi goda öl av blandad sort och härkomst. Vi har därför valt att dela upp införkollen i en del 1 och 2 där vi i del 1 nu går igenom fasta nyheterna och T5-släppen.

Bland de fasta nyheterna är det väl bara St Eriks APA jag tycker står ut som någonting jag är glad att den dyker upp. Jag gillar Jessicas enkla humlefräscha ales och både Pale Ale‘en men framförallt Pilsnern är en favorit om man bara vill köpa “något enkelt”. Brutal Brewing har sin nya Hale to Nothing och ja, det är väl inte så mycket annat att lyfta på hatten och slå ihop klackarna för. Man ska inte underskatta dem, men jag tror det främst är öl som St Eriks APA och liknande som behövs i ordinarie sortimenten mer än random burklager för att kunna få genomslag i den ölrevolution vi sett påbörjas under flera år. Därför var vårsläppet i år väldigt glädjande och nu ser vi visserligen också Napa Smith Organic IPA, en amerikansk IPA som kanske inte är att likaställa med “de stora” men som ändå kanske fungerar likt Brooklyn EIPA gjorde. För många en första bekantskap med en ny öltyp för många.

Bland T5 släppet kan vi känna oss säkra på att bli nöjda. Nynäshamns Dragets Kanal DIPA har varit utomordentligt fin på fat under vintern. Dock har jag hört lite orosaningar om hur den varit tidigare på flaska, men svensk DIPA är inte alltför vanlig och med tanke på hur fin den var på fat så tänker åtminstone jag köpa lite av denna för att avnjuta under de första soldagarna nu. Nynäs har också med sin Smörpundet Porter på T5-släppet, en stabil och smakrik porter som jag tycker brukar vara väldigt balanserad – om än för att den årgångslagrade versionen är favoriten. Rekommenderas mer till de som gillar porters och sina mörkare öl då intrycken brukar vara lite varierade.

Nu har det kommit lite mer suröl under de senaste släppen men när Brouwerij Strubbes Ichtegems Grand Cru kommer så får man passa på, en riktigt prisvärd flemish red ale med bra balans mellan syra och sötma. Kanske inte den bästa i sin stil men för 62kronor för en 75cl flaska så är den väldigt prisvärd och en bra öl att ha hemma då sursyrlighetssuget faller på.

Brittiska Thornbridge är ett bryggeri vi får se mer av i år och för en gångs skull är jag glad för det, de gör bra stabila öl som jag tror många kommer uppskatta. Raven är deras mörka IPA och det ska bli intressant att se hur den gör sig mot alla amerikanska ditos. Humlad med Nelson Sauvin, Centennial och Sorachi Ace så kommer den garanterat att ha en rätt karaktäristisk humleprofil. Vill man ha än mer humlesting och gärna tar något som garanterat kommer vara gott så bör man köra på Nøgne Ø IIPA (#500), det norska bryggeriets batch 500 blev en imperial IPA som har en stor blandning smaker från de som humlekotten kan ge och är en favorit bland många ölfantaster. Några kronor dyrare men tror ingen som köper på sig ett par flaskor kommer bli besviken, för Sverigekatuella (bryggmästaren Kjetil kommer till Göteborg om någon vecka) Nøgne Ø är lika med klass.

Sist ut bland T5-ölen är en återkomst i form av Slottskällans Kloster 2012. Numera är receptet lite annorlunda och den är ekologiskt bryggd. Quadrupels är inte alltför vanliga och än mindre svenska sådana, men det är är en öl som mår bäst med lite år på nacken men trots allt så är 31,90 inte alltför pjåkigt för en flaska. Så köp ett par och låt ligga genom åren för att prova några varje år för att se hur länge just du tycker de bör lagras.

2012-04-02, Små partier, fasta nyheter

(modul, artikelnummer, namn, land, volym, pris, antal)

® Manker rekommenderar
® M2 rekommenderar

Fasta nyheter
BAS 1439 Guldkällan Sverige 330 11,00
BAS 1485 Hale to Nothing Sverige 330 14,90
BAS 1611 Breznak Tjeckien 330 9,90*
T1 1432 S:t Eriks American Pale Ale Sverige 330 16,90
T1 1484 Falcon Raw No 9 Sverige 330 12,90
T1 1574 Pabst Blue Ribbon Export USA 355 12,90
T2 1509 Störtebeker Bernstein Weizen Tyskland 500 19,90
T3 1521 Greene King IPA Export Storbritannien 500 19,90
T3 1543 Lancaster Bomber Thwaites Storbritannien 500 20,90
T3 1587 Brakspear Triple Storbritannien 500 27,90
T3 1599 Braunstein Organic Wheat Danmark 330 17,90
T3 1695 Napa Smith Organic IPA USA 355 21,90
T9 1457 Åbro Sigill Sverige 330 10,00*
T9 1528 Krušovice Imperial Tjeckien 330 14,90

Små partier
T5 11624 Dragets Kanal Dubbel IPA Sverige 250 26,80 8640   ®®
T5 11628 Bière Nouvelle Frankrike 750 71,30 3150
T5 11647 Smörpundet Porter Sverige 250 25,20 9600
T5 11673 Ichtegems Grand Cru Flemish Red Ale 2009 Belgien 750 62,00 3000   ®
T5 11688 Thornbridge Raven Black IPA Storbritannien 500 49,50 6000
T5 11617 Nøgne Ø IPA (#500) Norge 500 59,90 2500   ®
T5 11679 Slottskällans Kloster 2012 (nytt recept, ekologisk) Sverige 330 31,90 8000

Vad betyder T-indelningarna

B = beställningssortiment
BAS = alla butiker
T1 = tilläggsmodul (butiken hyllför BAS samt T1)
T2 = tilläggsmodul (butiken hyllför BAS, T1 samt T2)
T3 = tilläggsmodul (butiken hyllför BAS, T1, T2 samt T3)
T5 = 30-tal butiker (egentligen 40 butiker inklusive vinkällarbutikerna)
T6 = Mer eller mindre samma som T7, men med större volym i depån än i T7-butikerna
T7 = vinkällarbutiker (Göteborg, Malmö och Stockholm)
T9 = valfritt för butik att hyllföra. Kan av kund beställas styckvis i samtliga butiker

I helgen besökte jag ett av Stockholms alla Bishops Arms, närmare bestämt det trevliga “Folkis” (BA Folkungagatan). Om det är någonting jag gillar så är det glänsande tuffa saker, snygga etiketter, Three Floyds-öl och apor. Så när jag ser två stycken flaskor med lite av allt av dessa väcktes min nyfikenhet. De två ölen jag sett kom från Flying Monkey Craft Brewery – ett litet kanadensiskt bryggeri från Barrio, Ontario. Med Three Floyds-galna etiketter och en slogan som går “normal is weird” så vart det två självklara öl för mig, och kanske ett framtida favoritbryggeri? Detta skulle såklart bero på kvaliten på ölen, en cascadian dark ale (black IPA) och en milt humlad amber ale där den tidigare beskrivs som en ondare hybrid medan den senare lägger sig i gränslandet mellan en amber ale och en pale ale (just en halv IBU under gränsvärdet för att klassas som en engelsk pale ale). Levererade dem, mnjae?

Flying Monkeys Netherworld Cascadian Dark Ale

Utseende: Ölet som hälls upp är mörkt rubinrött och har ett ljust nougatfärgat skum.
Doft: Doften har främst drag av trött brittisk humle som parats ihop med lättrostad malt med en balanserad gräddighet. Doftar inte alltför mycket och inte riktigt som den mörka IPA jag förväntade ,og-
Smak: Lätt till medelstor munkänsla. Bra kolsyra och en fyllig kropp som tar över i munnen. Precis som doften avslöjade så är den milt humlad mer än ende snäppet mer vilt humlade amerikanska grannarna. Eller är flaskan lite trött? Däremot är efterbeskan lagom och håller kvar en stund där örtig humle anas. Malten är smårostad och även den svenskt “lagom” vilket ger en varierad helhet – som dock är lite klen.

Betyg? – Ok+/Bra-. På ett sätt är den helt okey, den är inte dålig på något sätt, men tyvärr fallerar kaxigheten och attityden då ölet trots allt passar “nyare” öldrickare som vill prova en mörk och lite humlig öl mer än de som förväntar sig något vildare och Three Floyds-inspirerat. Jag hann aldrig kolla, men tror den kan vara lite trött.

Flying Monkeys Hoptical Illusion Almost Pale Ale

Utseende: Gyllene kopparfärgad vätska med litet smutsigt skum.
Doft: Doftar som en typisk amber alt med ljus malt och kryddig gräddsmörighet. Om “pale” hade en distinkt doft hade detta varit grunden. Ingenting som doftar anmärkningsvärt i övrigt, lite som en de flesta amber ales i mitt tycke – vilket inte heller är vad de riktigt ska göra. Berättigad enkelhet?
Smak: Lätt till medelstor munkänsla med okey till bra kolsyra. Lätt i kroppen och lätt i mun. Smaken är mild och lagom fyllig med smak av typisk ljus ale. Lite toner av citrus, ljus malt och bröd. Smakkomplexitet saknas vilket inte kom som någon överraskning, men vad jag tycker den har är en drickbarhet som många sommarales vill utge sig för att ha, men fallerar med.

Betyg? – OK+/Bra-. “bra sommarale” är omdömet från vår dryckespanel som provade ölet. Jag själv tyckte den var lite för tråkig för att den skulle vara något som jag skulle välja att dricka mycket av. Så även den här ölen är en “beror-på-vem-som-dricker-den-och-var”-öl. Tyvärr föll den mig inte mer i smaken än att jag kan se dess potential som sommaröl.