MankerBeer.com

Nu har jag visserligen sagt att vi ska sluta, eller åtminstone se över hur vi ger omdömen och rapporterar från släppen av ölen i det lokala sortimentet (TSLS) på Systembolaget. Samtidigt hade vi redan varit på julölsprovningen och det vore ju synd att låta resultatet av att prova dryga 180 öl på 6 timmar gå åt spillo, eller hur?

Läs gärna gårdagens lackning så att ni får en bakgrund till de här ölen och hur och varför man ska se betygen på ett lite annorlunda sätt. Det kan vara extra bra inför just julölen i TSLS som i vissa fall har gjorts i småbatcher innan de riktiga batcherna, de som hamnar på Systembolagen har satts på flaska. Detta då det är för dyrt och tidskrävande att göra en större batch som kanske inte ens når Systembolagets hyllor, eller som annars får stå och ta plats i någon extra månad innan ölet väl når hyllorna. Det kommer att synas nedan där endast 5 av 31 julöl når betyget OK eller högre (med ett par just på gränsen). Inte på något sätt ger detta en rättvis bild av julölen utan mer hur hanteringen gått till, både från bryggeriet men framförallt på Systembolagets rutiner.

Charlis Julefrid (50 cl 30,9 sek)
Doftar grönsaker och smakar lika grönt. Inte färdig öl.
Betyg? – Ej godkänt/Sådär-.

Stallhagen Brewdolf the Reinbeer (33 cl 29,9 sek)
Det här är inte riktigt okey, smakar surt med både stall, gamla trasor och lite fis. Rätt mycket felsmaker.
Betyg? – Ej godkänt/Sådär-.

Lundabryggeriet Lunds Julöl Ljus Lager (33 cl 23,5 sek)
Svettiga kläder, mer sur trasa och nä inte en färdig eller bra produkt.
Betyg? – Ej godkänt/Sådär-.

Lundabryggeriet Lunds Julöl Ljus Ale (33 cl 22,5 sek)
Samma omdöme som deras lager, men med mer syra och unket.
Betyg? – Ej godkänt/Sådär-.

Villovägens Falu Julöl (33 cl 41,9 sek)
Doftar nymalda kryddor och framför allt fänkål. Lite för mycket gröna toner för att vara en klar produkt.
Betyg? – Sådär.

Halmstad Brygghus Slottets Julöl (33 cl 22,9 sek)
Citrus och mandelmassa med lite för tydlig alkohol för att bara vara på 5.9%. Inte klar.
Betyg? – Sådär.

Ryentorps Julbrygd (33 cl 29,8 sek)
Milda toner av julkryddor och det är lovande, men lite felsmaker och problem drar ner slutbetyget. Men kan nog mogna till sig för ett godkänt betyg.
Betyg? – Sådär+.

Nya Carnegiebryggeriet Ljusslingan Julöl (33 cl 19,9 sek)
Knäckfärgad och rätt mild lite bitter öl. Rätt snäll och duglig dryckesöl.
Betyg? – OK.

Oceanbryggeriet Julöl (50 cl 32,5 sek)
Smakar som alla andra Oceanbryggeriets öl.
Betyg? – Sådär+/OK-.

Onsala Hantverksbryggeri Gathenhielm Vinthunden (50 cl 35 sek)
Infekterad i doften och smakar grönt och inte helt rent.
Betyg? – Ej godkänt/Sådär-.

Västergårdens Bryggeri Tjockö Mörk Stark Julöl (33 cl 24 sek)
Lite spritig (5.5%) med rätt mycket “unga” smaker, det är inga enorma fel men den behöver mogna lite till. Annars rätt så juliga smaker.
Betyg? – Sådär+.

Rättviks Bryggeri Gärdeby Julöl (33 cl 28,9 sek)
Julkryddig och till en början okey, tyvärr är kroppen för porös och skummig, kolsyran sitter inte och den är lite lam.
Betyg? – Sådär+.

Folkared 15 Deer Beer Christmas Ale (50 cl 32,7 sek)
Rätt så rälig och lite för mycket fel för att bli godkänd.
Betyg? – Sådär.

Tyska Eken Julöl (33 cl 24 sek)
Fel, fel, fel. Den skummar upp något enormt i munnen och det samt alla felsmaker får en att direkt spotta ut ölen. Inte bra, alls. Omogen, infekterad eller bara skum – men provflaskan är inte bra.
Betyg? – Ej godkänd.

Roslags Näsby Bryggeri Snö Vinteröl (33 cl 29,2 sek)
Syrlig och fel och det känns som att kryddorna man känner har infekterat eller åtminstone påverkat ölet på ett oönskat sätt.
Betyg? – Ej godkänt+.

Helsingsborgs Bryggeri Bryggare Peters Julöl (33 cl 28,4 sek)
Börjar med lite kakao och ja, sedan kommer felsmakerna. Men det är något lovande och kunde nog varit OK om den hanterats rätt och mognat väl.
Betyg? – Sådär+.

Klackabacken Julöl (33 cl 25,9 sek)
Mild och lite tunn med smak av knäck och kakao. En bra öl som tyvärr inte kommer till sin rätta på den här provningen.
Betyg? – Sådär+/OK.

U and Me Beer Umeå X-mas Ale (33 cl 32,8 sek)
Fel. Fel. Fel.
Betyg? – Ej godkänt.

Jädraöl Jädra Jul (33 cl 29,9 sek)
Julig sockerdricka med fel.
Betyg? – Ej godkänt.

Sundbybergs köksbryggeri Julöl (33 cl 34 sek)
Lite fisig, grönsaks- och fruktkompott, inte en färdig öl.
Betyg? – Sådär.

Train Station Brewery Jingle B’Ale Brown Ale (33 cl 26,9 sek)
Bakjäst och vört, inte en klar öl.
Betyg? – Ej godkänt/Sådär-.

Beer Studio X-mas Ale (33 cl 34,5 sek)
Inte en klar öl. Enligt bryggeriets utsago brygd på minibryggverket enbart för Systembolaget. Så inte samma öl som når hyllorna. Vilket nog är regel snarare än undantang för julölen sett till betygen.
Betyg? – Sådär.

Byaregårdens Julöl (100 cl 86,6 sek)
Mild och lite tunn med smak och doft av kola och lite rostad malt. OK även fast den inte heller kändes riktigt klar.
Betyg? – Sådär+/OK-.

Åre Bryggcompagni Christmas Ale (75 cl 139,9 sek)
Inte klar. Vilket är synd då Åre levererat rätt trevliga öl senaste åren och man var spänd på deras julöl.
Betyg? – Sådär.

SjöCrona Noël (37.5 cl 69 sek)
Riktigt lovande. Jag har varit lite hård mot Kristianstads Bryggeri vars öl inte har varit riktigt klara när jag provat dem. Men här är det spännande med lakrits, mörk belgo och choklad. Kan nog bli en bra klassisk mörk julbelgo.
Betyg? – Sådär+/OK-.

Stallhagen Julbock (33 cl 29,9 sek)
En bra julbock med både mustighet och smak.
Betyg? – OK+.

Nääs Vinter IPA (33 cl 26,9 sek)
Saknar felsmaker men är lite småtråkig med främst smak och doft citrus.
Betyg? – OK.

Mohawk Dubbel Xmas (33 cl 29,9 sek)
Igen en lovande belgojulöl. Inte helt färdig nu men med lovande karaktär av kryddig belgojäst och värmande alkohol.
Betyg? – OK+.

Barlingbo Staffen Julöl (33 cl 28,9 sek)
Lite rökig malt och köttiga toner. Nu är ölet inte helt färdigt men det är lovande!
Betyg? – Sådär+/OK-.

Charlis Snöfall (50 cl 29,7 sek)
Kokade grönsaker som någon unge tappad pepparkaksdeg i. Gifter sig inte helt men kan nog fungera i en färdig öl.
Betyg? – Sådär.

Dugges Christmas Idjit! Imperial Stout (33 cl 34,9 sek)
Strålande öl! Idjit! är en av Dugges bästa öl och det här är en god julig variant full med choklad och kaffe med lite tryck i eftersmaken.
Betyg? – Bättre.

Där har ni det. Godkända öl blev Dugges, Mohawk, Ljusslingan och Stallhagen. Nu är det dags att se över TSLS-rapporteringen.

Igår släpptes en rad nyheter i Systembolagets lokala sortiment, det så kallade TSLS-sortimentet. Som ni vet sedan tidigare så är detta ett högst debatterat och ibland kritiserat sortiment som tyvärr alltför ofta bjudit på öl med kraftiga felsmaker och defekter. Tyvärr är dilemmat för både vi som ska prova ölen för att försöka ge någon form av rättvisande omdöme lika svårt som för bryggerierna. De har i många fall inte råd med småbatcher av potentiellt gångbara öl varpå man gör ett kok på spisen hemma eller tappar upp enstaka flaskor direkt från lagringstanken, ibland veckor till månader innan ölet väl provas.

Baserat på nedan omdömen och vetskapen om ovan kommer det här nog vara sista gången vi gör någon liknande sammanställning. Tyvärr blir det inte rätt att ge omdömen på alla öl då vi inte kan kontrollera om de faktiskt skall smaka som de gör eller om det beror på hur och när de gjorts och tappats. Exempelvis var jag på Stigberget och provade deras bägge nyheter för novembersläppet direkt på plats. Ölen som de sänt in var tidigare provflaskor och alltså inte nya batchen. Nya batcherna av deras DIPA och Promenadporter var otroligt goda med stor, rik fruktighet för DIPAn och en lättsam fruktighet med fina kakaotoner i portern – inget som alls fanns vid provningstillfället. Detsamma gäller Åre Bryggcompagni liksom Beer Studio där jag fått flaskor att prova vid ett lite senare tillfälle, då ölen visat sig vara väldigt olika de vid provningstillfället.

Många svenska bryggerier kämpar för att få sin verksamhet att gå runt och de är något på spåret, dessa vill vi inte kritisera och sätta käppar i hjulet för enbart baserat på den här provningen. Sedan finns det såklart många andra bryggerier som tyvärr är likställda med felsmaker och defekter och som tyvärr kanske borde ifrågasätta sin egen verksamhet, men det är för dem att göra. Hur som helst. Här får ni TSLS-ölen för november och imorgon väntar också julölen i TSLS-sortimentet, varpå vi sedan ser över hur vi framöver skall rapportera om just de här ölen.

Vi vill också kort ta upp lite om vår betygsskala som går från 1-7 med 1 som “inte godkänt” och 2 som motsvarar “sådär” vilket är steget under 3 som motsvarar okey vilket är en okey öl, inte på något sätt bra, men en godkänd öl. Därmed är allt under “okey” inte godkänt men 1’an ges främst till riktigt usla öl som är fyllda med felsmaker och defekter.

Brygghus 19 Raspberry Pink (33 cl 29,6 sek)
Tyvärr finns det felsmaker av grönsaksjuice som mixats ut med hallonvatten. Ölet känns inte färdigt.
Betyg? – Sådär.

Bryggeri Fängelset West Bay Lager (33 cl 26,4 sek)
För mycket felsmaker för att det ska bli godkänt.
Betyg? – Ej godkänt.

Tyska Eken Helles (33 cl 21 sek)
Fisig och smakar inte färdig, kan nog mogna lite och bli snäppet bättre.
Betyg? – Sådär (+).

Bryggverket Janne Shuffle Lager (33 cl 35,9 sek)
Humlad lager som har lite störande bismaker men som annars är på gränsen till okey.
Betyg? – Sådär+.

Engelholms Pacific Pilsner (33 cl 21,1 sek)
Förvånansvärt okey humlad pilsner. Kul nykomling.
Betyg? – OK.

Rådanäs Ekologiska Pilsner (33 cl 24,9 sek)
Lite porös och vissa tecken på att ölet inte är riktigt klart, vissa bismaker som inte borde vara där.
Betyg? – Sådär+/OK-.

Adelsö White Heat (33 cl 27,1 sek)
Smakar inte helt bra, känns inte färdig utan osar fel, synd då Adelsö annars gör rätt bra öl.
Betyg? – Ej godkänt.

Macken Bryggeri Slussen Extra Special Bitter (33 cl 35,2 sek)
Lite småtråkig och vissa bismaker.
Betyg? – Sådär.

Helsingborgs Vinter (33 cl 24,9 sek)
Väldigt karamellig och smak av grönsaker. Känns inte färdig, samtidigt har bryggeriet haft de här problemen förr med sina öl.
Betyg? – Sådär.

PangPang Hornstull Pale Ale (33 cl 39,2 sek)
OK Pale Ale som dock är på tok för dyr sett till smak.
Betyg? – OK.

Västra Ämterviks Bryggeri Fryken Vinter Ale (33 cl 26,7 sek)
Rätt så karamellig och med lite tid kan den nog mogna och få ordning på smakerna, för nu är den inte klar.
Betyg? – Sådär+/OK-.

Fjäderholmarnas Winter Ale (33 cl 27,3 sek)
Värmande vinteröl med lite kryddor. Även här känns ölet inte riktigt klar, men det är lovande – för ett godkänt betyg då.
Betyg? – Sådär+/OK-.

Költur That’s What She Said Amber Ale (33 cl 26,9 sek)
En rätt enkel amber med vissa hembryggardrag. Behöver nog mogna något.
Betyg? – OK.

Adelsö Red House Ale (33 cl 38,7 sek)
Skummar och sprutar ner hela provningsrummet, så ja det är inte riktigt rätt och den är lite sjuk. Luktar mest rödbetsjuice – på gott och ont. Ser vi bort från att flaskan verkar vara infekterade eller höll på att explodera så är ölet i sig lovande och skulle annars ha fått ett OK i betyg.
Betyg? – Ej godkänt.

Brygghuset Finn Winter Special (33 cl 29,5 sek)
Skumma smaker som drar hit och dit, inte större fel, mest inte så spännande.
Betyg? – Sådär+.

Qvänum Vinter Eko (50 cl 49,4 sek)
Smakar typiskt Qvänum med rågkryddor och malt.
Betyg? – OK.

South Plains Winter Ale (33 cl 24 sek)
Doftar för äckligt för att vi skulle smaka den, gjorde det till slut och spottade direkt ut det. Inte ok.
Betyg? – Ej godkänt.

Helsingsborgs Bryggeri White IPA (33 cl 25,5 sek)
Skummar rätt mycket och är lite porös. Men OK vit IPA med apelsin och lite krydda. Helt okey.
Betyg? – OK.

Bryggeri Fängelset Session IPA (33 cl 26,5 sek)
Inte riktigt klar och humlen verkar man ha glömt helt. Väldigt grön just nu.
Betyg? – Sådär+.

Stallhagen India Pale Ale (33 cl 29,9 sek)
En OK IPA, inte så mycket mer.
Betyg? – OK.

Dry & Bitter Brewing Uprising India Pale Ale (33 cl 37,9 sek)
Balanserad och rätt OK IPA, men det är inte superspännande och tyvärr lite för dyrt.
Betyg? – OK (+).

Költur No Name Evölution India Pale Ale (33 cl 28,9 sek)
För grön.
Betyg? – Sådär.

S:t Eriks Capital IPA (33 cl 21,9 sek)
En öl som redan nått marknaden och därför är mer mogen i doft och smak. Mycket humle och väldigt prisvärd. En god vardags-IPA!
Betyg? – Bra.

O/O & Stigbergets Imperial India Pale Ale (33 cl 39,9 sek)
Mycket frukt och tryck och man håller inte in beskan lika mycket som tidigare.
Betyg? – Bra (+).

Mohawk Extra IPA (33 cl 28,5 sek)
Bra humlebalans och smakerna är trevliga och sitter där, bra vardags-DIPA!
Betyg? – Bra+.

Bryggeri Fängelset Snökanon (33 cl 26,9 sek)
Julkryddig och har något där, men är inte färdig och smakerna går därför inte ihop.
Betyg? – Sådär.

Stigbergets Promenadporter (33 cl 24,9 sek)
Utsökt vardagsporter med mineralig aska, brända toner och kakao.
Betyg? – Bra (+).

Helsinge Porter (50 cl 39 sek)
En riktigt bra och smakrik porter. Helsinge kan det där med traditionella ölstilar och gör öl utan fuzz.
Betyg? – Bra.

CAP Dont Break the Oat Oatmeal Stout (33 cl 25,9 sek)
Bra smak men det är lite störiga smaker där och de senaste flaskorna från CAP har alla visat på samma orosmoment. Så anar att det ligger lite i att ölet vi provat inte är helt moget.
Betyg? – OK+.

Södra Stout (33 cl 39,9 sek)
En överaskning när den hade premiär under Stockholm Beer och det är en kolsvart, rätt krallig och bra Imperial Stout på 12% du får från Haningegänget. Inga krussiduller utan en ren mörk öl. Kul!
Betyg? – Bra.

Mohawk Snowmelter Imperial Stout (33 cl 34,9 sek)
En av de bättre ölen i släppet! Lite chilihetta och mycket kakao och mjölkig choklad och pudding. Riktigt god! Mohawk är tillbaka!
Betyg? – Bra+.

“Äntligen” är det tid för julmusten att ta över läskeblaskhyllan, julskinkan att ersätta lufttorkade salamins plats och julskum att ta över från påsk- eller sommarskummet. På många sätt är våra högtider numera ett sätt att kunna pumpa ut nya produkter på marknaden då vi ser vår, påsk, sommar, höst och julmust eller hur alla bryggerier för den delen nu minsann prompt släpper en öl varje högtid bara för att de mer eller mindre garanteras en plats på hyllan. I år har vi hela 53 olika julöl i Systembolagets vanliga segment, lägg då också till att vi i det lokalasortimentet (TSLS) ser 30 stycken till. Jag hoppas att ni ser vart jag ville komma..

Nedan finner ni alla ordinarie julölen med kortare omdömen och betyg för julölen som alltså släpps 2/11 och inte samtidigt som de exklusiva novemberlanseringarna. Längst ned finner ni också hela listan i ett obehandlat format inklusive deras beställningsnummer ifall någon öl inte har hamnat på just ert Systembolag. Vi kommer de närmsta dagarna också att kika på de lokala julölen, som om inte detta vore nog. God jul!

Eriksberg Julbordslager (ALKOHOLFRI 33 cl 11 sek)
Doftar fullager, men med något sött och ja, det lilla extra maltkornet kanske gör skillnaden. Helt okey alternativ för de som söker något alkoholfritt och som inte bryr sig lika mycket om smaken. Alkoholstyrka på 0.5%.
Betyg? – OK-.

Mikkeller Drink’in The Snow (ALKOHOLFRI 33 cl 16,9 sek)
Både mer maltsötma och även lite fruktighet än ovan nämnda alternativ, också lite svagare med bara 0.3% i alkoholstyrka. På gott och ont kräver den lite mer av den som dricker ölet. Har både mer maltkaraktär och lite på julen passande kryddighet. Får svårt att ta upp kampen mot kraftig julmat, men ett givet alkoholfritt alternativ.
Betyg? – OK.

Slottskällans Winter Eko (33 cl 24,2 sek)
Doftar bakjäst och chokladsås, men är då bättre i smaken. Ingenting speciellt att skriva hem om utan en stabil mörk lager av det snällare slaget.
Betyg? – OK

Melleruds Klassiska Julöl (33 cl 14,9 sek)
Ett mörkare öl utan något som sticker ut eller vill leda smaktåget. Inte på något sätt dålig, men snäppet för återhållsam.
Betyg? – OK.

S:t Eriks Winter Session IPA (33 cl 18,9 sek)
En en snäll Session IPA med frisk, lätt blommig humle men som är något för tunn och frisk för att stå upp mot exempelvis julskinkan. Men en trevlig sällskapsöl med humlekyssar som återupplivar sommarminnena.
Betyg? – OK+.

Mikkeller Xmas Wish Glutenfri (33 cl 26,4 sek)
Trevligt välbalanserat humlig öl med lite mer rostad malt vilket nog kan gå hem hos många! En väldigt duglig allroundöl. Litet minus då den är lite same-same som många av Mikkellers öl och egentligen saknas den riktiga smällkaramellen. Men ett bra alternativ till de som vill dricka något godare utan att ha vågat sig för djupt in på humliga vatten.
Betyg? – Bra (-).

Dugges Christmas Bitter (33 cl 19,7 sek)
En tydligt brittisk öl med mjuk sötma och smak av rostad malt. Inte fullt lika torr och nötbitter som en självrunnen brittisk bitter men ett utmärkt bordsöl. Kommer gå bra till julmaten! Rekommenderas.
Betyg? – Bra.

Samuel Adams Winter Lager (35,5 19,9 sek)
Småklassisk julöl som smakar lite som deras oktoberfestöl med spår av nejlika och pumpakryddor. Bra till snällare julmat.
Betyg? – OK (+).

Spendrups Julbrygd (50 cl 16,9 sek)
OK julöl utan direkta smaker men med en maltprofil som åtminstone ger dig som köper ölet lite tankar åt jul.
Betyg? – OK (-)

Mariestads Julebrygd (50 cl 18,8 sek) (finns på flaska och burk för samma storlek och peng)
Hyffsat maltig, men sen slog smaken till. Nä. Köp inte.
Betyg? – Sådär.

Sofiero Julöl (50 cl 15,9 sek)
Smakar som något du får om ungarna har lekt i köket hela dagen, kokat av det och sedan filtrerat det genom en badsvamp.
Betyg? – Sådär.

Falcon Julöl (50 cl 18,4 sek) (33 cl 13,1 sek)
Doftar bränt, vilket tonas ned i smaken. Ok något bitter munkänsla med rostad malt.
Betyg? – OK.

Pripps Jul (50 cl 16,9 sek)
Inte lika full av konstiga dofter och smaker men heller ingenting speciellt, en av de bättre bland de sämre/tråkigare julölen.
Betyg? – OK (-).

Eriksberg Julöl (50 cl 18,8 sek)
Doftar fruktgodisar, vilket inte riktigt är en bra sak i den här typen av öl. I övrigt okey drickbar utan att bli särskilt spännande.
Betyg? – OK (-).

Grebbestad Julöl (50 cl 23,7 sek)
Plåt och fulöl i doften, smaken har samma trasiga karaktär men med lite rostad malt.
Betyg? – Sådär.

Three Hearts Julöl (50 cl 16,8 sek)
Även här är det lite felsmaker som får mig att börja ge upp på julen, men något mer rostad malt döljer smakerna OK. Ännu en öl för de som inte gillar god öl, och därmed inte lär läsa detta.
Betyg? – Sådär.

Jämtlands Julöl (50 cl 29,6 sek)
Rökig och lite grönsaker och lite sträv. Nä, även i år når man inte upp till nivån de höll förr, det är inte dåligt men dagens startfält är för starkt för att man ska välja det här. Känns ofärdig.
Betyg? – OK (-).

Nisse Julöl (50 cl 28,7 sek)
Så börjar vi de mer kryddiga julölen. Här med smak av nejlika, ingefära och pommerans. Inte för mycket utan sådär lagom vilket ger en härlig julkänsla. Spännande att ha på julbordet, eller varför inte använda i en höstgryta.
Betyg? – OK (+).

Nils Oscar Kalasjulöl (33 cl 19,5 sek)
En ren och rätt lagom julöl som brukar gå utmärkt till julmaten. Lite träiga toner och rostad malt som går bra ihop med julmaten, men som annars fungerar bra som sällskapsöl.
Betyg? – OK+.

Nääs Mörk Lager Julöl (33 cl 19,8 sek)
De lyckas med det rostade och det mörka men det är något jag tycker stör lite, grönsaker och paprika. Antingen den något tunnare kroppen eller att den är lite spritzig.
Betyg? – OK (-).

Wisby Julbrygd (33 cl 19,5 sek)
Något stallig, men med kaffe, lätta chokladtoner och annars ok. Men det är något som stör smakerna även här.
Betyg? – Sådär+.

Rådanäs Ekologiska Vinterbajer (50 cl 29,5 sek)
Godiskarameller och malt med lite nötkross, dock vissa felsmaker. En bra något mörkare öl som nog passar höstgrytan mer än julmaten.
Betyg? – OK.

Oppigårds Winter Ale (50 cl 27,9 sek)
En god mörk ale med lite beska och smak av gröna frukter och rostad malt. Bra till kötträtter eller som bordsöl. Lär uppskattas av många.
Betyg? – Bra.

BrewDog Santa Paws (33 cl 22,1 sek)
Kryddigt och något mörkare, igen en öl som de som gillar BrewDog lär köpa för att de gillar deras stil mer än för att ölet i sig är något speciellt.
Betyg? – OK.

Electric Nurse Winter Brown Ale (33 cl 24,9 sek)
En lite mer humlad Brown Ale som med en lättare kropp och goda smaker av rostad malt och örter nog kan fungera till lättare julmat eller som start på en trevlig kväll.
Betyg? – OK+.

Remmarlöv The Red Slope Imperial Red Ale (33 cl 32 sek)
Rätt rivig humlekaraktär som tyvärr inte känns helt frisk. Värmande men lite så så.
Betyg? – OK.

Sleepy Bulldog Winter Ale (33 cl 20,5 sek)
En vågat humlad, något mörkare vinteröl. Förvånansvärt trevlig och ett bra alternativ för de som önskar en humligare julöl utan att beska eller humlesmakerna ska få springa för fritt. Bra balanserad och nog lätt för många att ta till sig.
Betyg? – Bra.

Mohawk Brown Xmas (33 cl 25,9 sek)
En ren och fin Brown Ale som verkligen passar på matbordet liksom som sällskapsdricka. En av de där ölen som du alltid mår bra av att ha hemma! Rekommenderas!
Betyg? – Bra+.

Mohawk Midvinternattens Mörker (33 cl 26,4 sek)
Milt kryddad med nejlika, ingefära och kanel men utan att det blir syrligt kryddigt eller störande. En av de bättre kryddade julölen jag provat! Rekommenderas!
Betyg? – Bra+.

Sigtuna Winter IPA Organic (33 cl 20,9 sek)
Balans på beska och fruktighet med något rundare maltighet vilket gör den till en av de bättre humlade ölen att ha på julbordet, eller som vardagsöl.
Betyg? – Bra.

Boulder Slope Style IPA (35,5 cl 28,4 sek)
Inte lika fruktig IPA vilket den vinner på då den bland de andra i julölssläppet ger dig beska utan att bli för ljus och fruktig vilket kan skära sig med kraftig julmat. En god dryckesöl.
Betyg? – Bra.

Åbro Bryggmästarens Stjärnfall Ale (33 cl 23,9 sek)
Börjar med kola och citrus men fortsätter inte riktigt. Ett okey försök av Åbro men inget som överlever längre än så.
Betyg? – OK.

De Ranke Père Noël (33 cl 26,4 sek)
De Ranke gör fenomenala öl och det här är inget undantag, smakar som en bättre belgisk ale men med lite mer värmande alkohol och mysig, rund kropp. Givet köp att sitta och gotta sig med! Rekommenderas!
Betyg? – Bra+.

Bernard Bohemian Winter Ale (33 cl 24,9 sek)
Värmande med spår av apelsin, krydda och citrongräs. Ett trevligt val för dig som gillar lite belgoinfluerade öl, om än från Tjeckien. Också ett bra val för dig som gillar att ta sig lite extra tid med en öl, bra smuttaröl på kvällen.
Betyg? – Bra (-).

S:t Eriks Julale (33 cl 20,9 sek)
Ljus och fruktig och lite mer “untz” än Session IPA’n. Riktigt fräsch och en bra öl att ha hemma som avbrott från allt mörkt och/eller kraftigt. “Flörtig öl”.
Betyg? – Bra.

Anchor Christmas Ale 2015 (35,5 cl 25,9 sek)
Mildare i kryddningen än tidigare år, liksom något mörkare. Inte fullt lika mycket syrliga bär vilket gör den trevligare att dricka, men tyvärr är den lite tråkig och jag tycker att något saknas.
Betyg? – OK (+).

St Peter’s Winter Ale (50 cl 31,5 sek)
Mörk brittisk ale med viss pondus. Bra till grytan eller julgodiset.
Betyg? – OK+/Bra-.

Shepherd Neame Christmas Ale (50 cl 28,9 sek)
Klassisk brittisk julöl med balanserad maltbas utan något som sticker ut.
Betyg? – OK.

Jacobsen Golden Naked Christmas Ale (75 cl 59,9 sek)
Ljus och lite spännande smak som drar åt godis eller apelsinkakor. Lagom sötma, lagom syra och rund och trevlig. Lite underskattad dryckesöl utan att vara fantastisk.
Betyg? – Bra-.

Nynäshamn Mysingen Midvinterbrygd (50 cl 32,9 sek)
Mörk och smakrik, lätt kryddad ale som alltid fungerar bra som sällskapsöl under höst och jul. Klassiker.
Betyg? – Bra.

Ayinger Winter Bock (50 cl 29,9 sek)
Ölet är egentligen detsamma som deras hyllade och välkända Celebrator, eller ja tvärtom – Celebrator är deras Winter Bock. Vilket innebär att du här får chansen till en större flaska Celebrator för ett lägre pris. Köpläge för den här riktigt goda vinterbocken! Rekommenderas!
Betyg? – Bättre.

Ölvisholt Jólabjór Smoked Bock (33 cl 27,9 sek)
En julbordsklassiker som med läder, charkuterier och mysig rökighet. Alltid fin till julbordet eller mustiga hösträtter.
Betyg? – Bra (+).

Great Divide Hibernation Ale (35,5 29,9 sek)
En återkommande favorit och inte bara då hos MankerBeer. Det här är en av de bästa julölen varje år och i år är inget undantag. Knäck, russin, kola och lite kaffe med efterföljande beska. Går utmärkt att lagra eller dricka till maten, festen eller bara när du vill ha en god stund för dig själv. Rekommenderas!
Betyg? – Bäst.

Sigtuna Dark Strong Winter Ale (33 32,9 sek)
Förvånansvärt frisk och fruktig vilket nog har med dess färskhet att göra. Godifrukighet och karamell mer än mörk och bastant. Så ge den nog någon vecka för nu är den lite för ung för att kännas vintrig eller för den delen mörk och stark.
Betyg? – NA.

Left Hand Fade to Black Vol 1 (35,5 cl 31,5 sek)
Smakrik Foreign Stout med runda toner av mörk mjölkchoklad, kaffe och mörkare rostad malt. Riktigt bra och inte bara som “julöl” utan som året runt öl när du är sugen på något mer lättdrucket mörkt. Rekommenderas!
Betyg? – Bättre.

Mikkeller Santa’s Little Helper 2015 (33 cl 29,9 sek)
Smakrik men inte för kraftig Belgian Strong Ale på hela 10.9%. Något kryddig men annars rätt enkel “kraftig belgo”. Bra som vintervärmande kvällsöl om du prompt vill dricka Mikkeller och inte en äkta belgare.
Betyg? – Bra.

N’Ice Chouffe (75 cl 63,9 sek)
Värmande och trivsam, lätt kryddad mörk belgisk ale som brukar vara en favorit bland släkten på julfesten, dessutom prisvärd.
Betyg? – Bra+.

Slottskällans Winter Stout (33 cl 19,7 sek)
Grönsaker och choklad och inte helt trivsam.
Betyg? – OK-.

Mohawk Whiteout Imperial Stout (33 cl 29,9 sek)
En återkommande favorit och en väldigt bra svensk stout som passar lika bra på julbordet som för resten av året. Ta fram till julgodiset eller senare i vinter när du börjar tröttna på kylan!
Betyg? – Bra+.

Thornbridge Winter Imperial Stout (50 cl 39,9 sek)
Bra Imperial Stout med toner av lakrits, russin och lite läder.
Betyg? – Bra.

Liefmans Glühkriek (75 cl 59,9 sek)
Årets Glühkriek har inte bara fått ny design utan jag tycker också att sötman har tonats ned lite och den har blivit mer mogen och lättdrucken. Går nu att dricka lika mycket som öl som “öl-glögg”.
Betyg? – Bra+.

Falcons Julmumma (50 cl 19,4 sek)
Jul-/glöggkryddor med sötblaskigt slut.
Betyg? – OK-.

Hela listan i ett behändigare format:

Varunr Namn Volym (ml) Pris (kr)
1960 Eriksberg Julbordslager 330 11
1967 Mikkeller Drink’in The Snow 330 16,9
11330 Slottskällans Winter Eko 330 24,2
11409 Melleruds Klassiska Julöl 330 14,9
11362 S:t Eriks Winter Session IPA 330 18,9
11531 Mikkeller Xmas Wish Glutenfri 330 26,4
11547 Dugges Christmas Bitter 330 19,7
11363 Samuel Adams Winter Lager 355 19,9
11350 Spendrups Julbrygd 500 16,9
11338 Mariestads Julebrygd 500 18,8
11338 Mariestads Julebrygd 500 18,9
11372 Sofiero Julöl 500 15,9
11329 Falcon Julöl 500 18,4
11329 Falcon Julöl 330 13,1
11356 Pripps Jul 500 16,9
11373 Eriksberg Julöl 500 18,8
11371 Grebbestad Julöl 500 23,7
11380 Three Hearts Julöl 500 16,8
11382 Jämtlands Julöl 500 29,6
11377 Nisse Julöl 500 28,7
11300 Nils Oscar Kalasjulöl 330 19,5
11826 Nääs Mörk Lager Julöl 330 19,8
11311 Wisby Julbrygd 330 19,5
11552 Rådanäs Ekologiska Vinterbajer 500 29,5
11320 Oppigårds Winter Ale 500 27,9
11368 BrewDog Santa Paws 330 22,1
11540 Electric Nurse Winter Brown Ale 330 24,9
11590 The Red Slope Imperial Red Ale 330 32
11301 Sleepy Bulldog Winter Ale 330 20,5
11749 Mohawk Brown Xmas 330 25,9
11811 Mohawk Midvinternattens Mörker 330 26,4
11319 Sigtuna Winter IPA Organic 330 20,9
11545 Slope Style IPA 355 28,4
11543 Bryggmästarens Stjärnfall Ale 330 23,9
11501 Père Noël 330 26,4
11532 Bernard Bohemian Winter Ale 330 24,9
11369 S:t Eriks Julale 330 20,9
11390 Anchor Christmas Ale 355 25,9
11331 St Peter’s Winter Ale 500 31,5
11357 Shepherd Neame Christmas Ale 500 28,9
11365 Jacobsen Golden Naked Christmas Ale 750 59,9
11381 Mysingen Midvinterbrygd 500 32,9
11520 Ayinger Winter Bock 500 29,9
11342 Ölvisholt Jólabjór Smoked Bock 330 27,9
11332 Hibernation Ale 355 29,9
11560 Sigtuna Dark Strong Winter Ale 330 32,9
11574 Fade to Black 355 31,5
11354 Mikkeller Santa’s Little Helper 330 29,9
11364 N’Ice Chouffe 750 63,9
11502 Slottskällans Winter Stout 330 19,7
11314 Mohawk Whiteout Imperial Stout 330 29,9
11399 Thornbridge Winter Imperial Stout 500 39,9
11376 Liefmans Glühkriek 750 59,9
11355 Falcons Julmumma 500 19,4

Det är dags att värma upp inför årets kallare månader och varför inte göra det i sällskap med en god öl? November månads bägge släpp ser vi den 6e och 20e och nedan finner ni alla ölen som släpps samt de fyra som inte var med på Systembolagets skribentprovning. Alla fyra är goda öl som säkert hade hamnat i de flestas ölkassar om det inte vore för att de ligger i det dyrare segmentet. Samtidigt är det inte varje dag vi ser öl från De Dolle! Det bästa med många av ölen som släpps i november är att de går lika bra att dricka innan vi byter år till 2016 som under nästkommande år. Vem gillar inte en lagrad Bötet från Nynäshamn eller en Stone Bourbon B.A Arrogant Bastard med ett par år på nacken? Eller så köper man den alltid lika fina Gueuze Tilquin för att tillfredsställa surisen i sig, eller en K:rlek Höst/Vinter 2015 från Mikkeller för att få en av de sista humlekickarna för året.

Släpps 6/11
Gulden Draak Brewmasters Edition (Belgien 75 cl 129,9 sek)
Alesmith Decadence (USA 75 cl 159 sek)

Släpps 20/11
La Rulles Grand Dix (Belgien 75 cl 92 sek)
De Dolle Dulle Teve (Belgien 33 cl 39,9 sek)

Obs – Stillwaters båda lanseringar nedan kommer att släppas i december och inte 20 november som tidigare planerat.

Exklusiva nyheter 6/11

Belhaven/Oppigårds Brown Ale (England 33 cl 19,9 sek)
En rätt så typisk brittisk ale, fast med en twist. Något urvattnad choklad och brittiskt kaffe med nötskal och ja, typ det. Lite för enkel vilket förmånar mig då Oppigårds annars brukar styra upp de flesta samarbeten de är med och gör.
Betyg? – OK.

BrewDog Hello My Name is Holy Moose (Storbritannien 33 cl 32,9 sek)
Nog den i “Helly, my Name is” jag gillar minst. Bären krockar och det är både surt, syrligt och sött i ett hopkok som inte går ihop med beskan. Du ska vara BrewDog-fantast för att gilla det här.
Betyg? – OK (-).

Gueuzerie Tilquin Oude Gueuze Tilquin à l’Ancienne (Belgien 37,5 cl 63 sek)
En av de mer underskattade lambicblendarna vars produkter alltid håller högsta klass. Härlig funk med bra med gröna sura äpplen, stall och frisk, livlig syra. Du får din dos av funk och smutsig källare, men det är ändå en av de mer renare i sin stil. Otroligt bra.
Betyg? – Bäst.

Poppels Bryggeri Projekt 007 Imperial Saison (Sverige 75 cl 119 sek)
Lite smutsig till färgen och doften går åt hemmagjord saft, med inslag från Saisonen vilket både lyfter helheten men också ger lite krydda och estrar åt bär som i sig är svåra att balansera. Resultatet blir en kraftfull bärsaison – på gott och ont. Du får mycket bär, men det är både bra då det är gott, men lite sämre då det ibland skär sig lite.
Betyg? – OK+.

Founders Dark Penance (USA 35,5 cl 36,9 sek)
En bra mörk IPA som tar steget längre och blir en Imperial Black IPA. Allt det bästa från en maffig stout – aska, mörk choklad och tobak mot rivig humle och brända humlekottar. Det här balanserar fint på gränslandet till en rejält humlad Imperial Stout eller en ruggig mörk Black IPA, ännu en kanonöl från Founders. Köp!
Betyg? – Bäst.

Fuller’s Past Masters Double Stout (Storbritannien 50 cl 37,5 sek)
Kallt kaffe utrört i chokladmousse med en mild kropp och lagom lång smak. Fuller kan det där med välbrygda mörka öl och när de nu gör en ny version av en Double Stout så är det brittiskt och rätt gott.
Betyg? – Bra.

Nynäshamns Ångbryggeri Sotholmen Extra Stout (Sverige 25 cl 26,3 sek)
En mörk klassiker som på flaska nu känns lite ung, väl i butik lär den ha hittat mer tyngd och bli en sådär bra dessertöl som man är van vid.
Betyg? – Bra.

Nynäshamns Ångbryggeri Bötet Barley Wine 2014 (Sverige 25 cl 36,3 sek)
Rätt mild Barley Wine och jag är tyvärr av den skolan att jag gillar dem ännu äldre. Jag tycker inte att den ännu har hittat sin tyngd även om du får torkade frukter och antydan på en bra kamp mellan sötma och beska. Ändå köpvärd då den lagras förtjänstfullt och är en bra Barley Wine att ta fram på vårkantens ruggiga kvällar.
Betyg? – Bra.

Kinn Ivar Aasen Barley Wine (Norge 75 cl 69,9 sek)
Doftar som en klassisk Barley Wine, spetsad med typ plommonlikör. Torkad frukt och bär med lätt värmande alkohol. Inte för söt, inte för klibbig och inte för eldig alkohol – en helt okey Barley Wine.
Betyg? – Bra-.

Stone Bourbon Barrel Aged Arrogant Bastard (USA 35,5 cl 39,9 sek)
Den här bourbonlagrade American Strong Ale’en är en modern klassiker som fått många att bli frälsta i kraftigare amerikanska öl. Var också en av de tidigare ölen att få smak av bourbonfat och ja, det är fortfarande riktigt bra. Bourbonfaten ger mer träkaraktär än vanilj och grundölet är värmande och smakrikt. En bra öl att fylla vinterförrådet med!
Betyg? – Bättre.

La Pirata Black Block (Spanien 33 cl 39,9 sek)
Spanska Imperial Stouts är inte vardag. Här har vi en med milda toner av lakrits, umamiboostad svamppurée och mörkt kaffe, som tyvärr slutar lite för sött för min smak.
Betyg? – OK (+).

Exklusiva nyheter 20/11

Nynäshamns Ångbryggeri / Magic Rock Viksten Vienna (Sverige 50 cl 29,6 sek)
Blommig arom med torkade örter och blommor samt lite kryddig citrus. Förvånansvärt levande även om det inte är den mest utrycksfulla ölen jag har provat. Men en god törstsläckare med karaktär, vilket kan behövas som vårflörtande ljust avbrott bland de annars lite mörkare jul- och vinterölen.
Betyg? – OK+/Bra-

Modern Times Oneida (USA 47,3 cl 35,9 sek)
Det här är den doft vi har vant oss vid under åren. Potent humle som just börjat falna (skribentprovningsölen brukar ju vara något äldre än de som hamnar i butiken) vilket ger varm, något eldig humle. Torkade gröna kottar och grön liksom torkad frukt. Går ned oerhört enkelt.
Betyg? – Bra+.

Anchor Winter Wheat (USA 35,5 cl 24,9 sek)
Namnet till trots en mörk Dunkelweizen,  doft av bananchoklad, krydda och syrliga estrar. Lite för tunn i kroppen vilket lyfter fram kryddan och de 7%’en lite mer än vad jag personligen hade önskat. En OK öl som nog kan göra sig väl med julmaten.
Betyg? – OK+.

Rodenbach Vintage 2013 (Belgien 75 cl 99,9 sek)
En av de bästa i sin stil bjuder på härlig sur yoghurt med murkna träplankor och sursyrlig röd bärkompott. Hela tiden med den flörtande sötman som gör att du kan dricka glas på glas av den. Visst är den dyr men det är värt det, en elegant öl som bara blir bättre med tiden.
Betyg? – Bättre+.

Mikkeller K:rlek Höst/Vinter 2015 (Danmark 33 cl 29,9 sek)
I mitt tycke en av de bättre i K:rlek-serien. Fräsch och lättdrucken med något nedtonat beska vilket släpper fram de tvålblommiga aromerna och den ljusa fruktigheten. Det finns en maltbas att stå på och den blir aldrig för ljus eller lätt. Förförisk och lätt att tycka om, en god drickaröl!
Betyg? – Bättre.

Stillwater Why can’t IBU? IPA (USA 35,5 cl 33,9 sek)
En mild humlig belgisk ale med inslag av saisonkrydda, gräs, melon och annan läskande frukt. Vinner på sin lättdruckenhet och att vare sig beska eller kryddighet tar över från den andra.
Betyg? – Bra+.

Nya Carnegiebryggeriet 100W IPA (Sverige 33 cl 26,9 sek)
En lite mildare och mer vardaglig IPA som ändå ligger på 7.2% i alkoholstyrka. Lite grön frukt och melon och inte något den humletörstande jänkarälskaren kommer att hjula för, men en bra IPA för de som vill få gammelfarfar att börja uppskatta annat än Pilsner.
Betyg? – Bra.

Gigantic IPA (USA 65 cl 84,9 sek)
Färsk är det här en riktigt stabil IPA som smakar, doftar och i övrigt beter sig som en bra IPA från Oregon gör. Väldigt nordvästlig på sättet att det är milt örtig humle mer än blommig och inbjudande fruktig som samsas med malten. En bra IPA för de som vill ta steget vidare från 100W.
Betyg? – Bra (+).

Stillwater Autum Amber Saison (USA 35,5 cl 36,9 sek)
En höstig något mörkare Saison som ger dig brödkryddor och vört samtidigt som de sedvanliga inslagen från jästen med mandelmassa, surt rågbröd och mer krydda. Lämplig till höst- och vintermaten.
Betyg? – Bra (+).

Nils Oscar Celebration Ale (Sverige 33 cl 43,9 sek)
En njutbar dessertbit skulle jag vilja kalla det här. Det är fruktig Barley Wine när den är som bäst! Fuggles-humlen ger fruktpaj med äpple, päron och varm mandelmassa och alkoholen och beskan bränner igenom sötman. Riktigt bra!
Betyg? – Bättre.

Mikkeller Beer Geek Dessert (Danmark 33 cl 69 sek)
Beer Geek har den här gången förutom kaffe kryddats med choklad och vanilj för den perfekta dessertupplevelsen och jag tycker att de har lyckats. Chokladpudding med sås av vaniljstång och söt espresso. Riktigt god!
Betyg? – Bättre+.

Brooklyn Intensified Coffee Double Porter (USA 75 cl 148,1 sek)
En favorit som Garrett Oliver smög in på Stockholm Beer. En Imperial Porter som fått ligga på bourbonfat från Kentucky och sedan berikats med kaffe från El Salvador som sedan rostats i New York. Storheten i det här ölet ligger i balansen mellan kaffet och bourbonfaten som båda blommar ut men där ingen tar över. Det är en dyr flaska men det är en perfekt julklapp till den gourmetintresserade eller för ett kompisgäng att dela på.
Betyg? – Bättre (+).

Vi på MankerBeer har genom åren kommit att känna många bryggare och bryggerier rätt så väl. Vissa så väl att de bryggt öl åt och med oss. För ska man ha lite självinsikt så saknar vi ju faktiskt all form av kunskap om inmäskningstemperaturer och mått på rostningsgrader för en India Pale Ale. Vad vi däremot har haft är intresse och experimentlusta, vilket har gjort att vi nu också fått igång MankeBeer Creative Beerologists. Ett skämtsamt påhitt som driver lite med oss själva men också hela debatten om fantombryggare eller kontraktsbryggerier. Vad vi gör är att komma på en öl vi tycker saknas och sedan fråga lite bryggerier som rätt sorts grundöl om de skulle vilja krydda den på det sättet vi tycker borde fungera. Exempelvis har två sådana påhitt lett till en lavenderhumlad saison med morotsjuice och ekkuber (Tunnan Och Moroten) samt hommagen till Marcus Hjalmarsson på Brewski, en chili och kakao-stout med rostad pumpa (…och tog en bit egenodlad pumpa).

Med det vill jag säga att vi vet våra begränsningar vad gäller bryggning men också avsaknaden av hämningar från att vilja prova på nya saker. Så när vi på skämt nämnde för vår amerikanska vän att vi gärna skulle göra någon brygd medans vi var i USA så blev vi ändå lite förvånade när han direkt nappade och parade ihop oss med Jared Gilbert på Cigar City Cider & Mead. Lika förvånade blev vi när Jared som tidigare jobbade länge i vinbranschen blev överlycklig och direkt började spåna på vad vi skulle göra.

Sagt och gjort – ett samarbete skulle det bli, men med skillnaden att vi den här gången var med i hela receptstegen. Vi diskuterade såväl alkoholstyrka som vilken typ av honung vi ville ha för att få fram rätt karaktär på ölet liksom vilken humle vi provade oss fram skulle hjälpa till. Våran största del i det hela blev också att finna och flyga över 3 kilo färska hjortron, något som inte är så enkelt som det låter. Till slut enades vi om en mjöd med något lägre alkoholstyrka. Basen består av honung från bin som tagit nektar från Galberrybuskar från norra Florida och som har en rätt lättfruktig och blommig karaktär, något som förstärks av Calypsohumle som ger äpple och päron vilket i sin tur fungerar fint med hjortronen. Bären kommer att tillsättas i primären (1/3) och sekundären (2/3).

Väl på plats gick vi igenom receptet igen och provade igenom ett par andra möjliga honungssorter innan vi bestämde oss för att den vi först tänkt på fungerade bäst. Själva processen var otroligt spännande och mycket lättare än vad jag kunnat tro. Man kanske skulle tro att man gör lite som vid ölbryggning med flera steg där ingredienser ska kokas och förflyttas, men icke. Istället förklade Jared att han gör sin mjöd kall. Så det vi gjorde var att räkna ut honung kontra vattenmängd för att sedan lösa upp honungen i lite vatten så att den lättare skulle blanda sig väl i tanken. Sedan fyller vi på med tillräckligt med vatten, direkt från kran (du bör veta att du har bra vatten för detta!) och sedan i med honungsblandningen. Då kloret och annat i vattnet kan skada honungen så drog vi i lite medel för detta som gör att farliga ämnen förångas på någon kvart. Detta är viktigt för att jästen ska må bra och du ska slippa få felsmaker. När detta var gjort tog Jared fram en saccharomycesstam som tillsammans med lite jästnäring fick åka ner i vår mixtur.

Det intressanta nu var att det enligt Jared var klart, ja förutom att mer bär och humlen ska i sen i sekundären. Däremot är den här behandlingen lite annorlunda mot vad de flesta mjödbryggare gör. De skyndar långsamt och är väldigt noga med att inte stressa jäsningen, något som Jared inte riktigt höll med om. Enligt hans erfarenhet från vintillverkning så föredrog han lite vildare jäststammar och en jäsningstid på runt ett par dagar, medan den traditionella skolan talar om riktigt lång lagring – ibland upp till månader eller år innan mjödet är helt perfekt. Jared menar dock att mjöden sällan vinner mer på lång jäsningstid. Tvärtom så utsätter man en jäst som kan få brist på näringsämnen att ge plats för bakterier och annat oönskat, isället för att finna en gynnsam jäsningsmiljö som sedan kan avslutas när den nått uppnådd alkoholstyrka och karaktär. Sett till de mjöd vi provade igenom så kan vi bara konstatera att oavsett vad som faktiskt är stämmer eller vad som är bäst så kan han det där med att göra mjöd.

Vårat samarbete blir inte i någon större mängd då det hade kostat skjortan med alla hjortron men vi ska slå ett slag för att få över åtminstone halva batchen till Sverige och i så fall försöka få till något roligt event med den. Hur som helst så var det riktigt roligt att vara med och göra mjöd, från receptet till att stå och hutta runt i tanken med en borr med påbyggd spattel. Mjöd är underskattat och på hemmaplan har vi ju ofta bortglömda Mjödhamnen som alltid levererar, liksom deras samarbete med Omnipollo. Vi återkommer såklart med när och hur mjöden går att prova!

Det gamla slumområdet Wynwood i Miami har kanske mest varit känt för droger och kriminalitet men under de senaste åren har något hänt. Likt Bedford Avenue i Brooklyn och klassiska The Heights i San Fransisco har en bohemsk population slagit rot. Borta är nu enstaka graffitimålningar och sönderslagna rutor och istället ser vi mur på mur av de vackraste målningarna. Husfasaderna skyltar om allt från hippa caféer till butiker med lokalt producerade smycken och möbler och här och var finns restauranger med den senaste fusionmaten. Mitt i allt detta finns också ett par bryggerier, det mest kända kanske J.Wakefield Brewing.

Namnet i sig kanske inte får vanliga öldrickare att höja på ögonbrynen, men för de med ett nyfiket öga mot USA är Johnathan Wakefield ett underbarn som efter år som hembryggar och spökbryggare på bland annat Cigar City nu äntligen har öppnat eget. Framförallt är det öl som Dragon Fruit Passion Fruit Berliner Weisse och Miami Madness som han har skördat framgångar med och man kan nog säga att han är fadern till det som idag kallas Florida Weisses. Alltså rejält fruktiga och färggranna Berliner Weisses. I brist på eget bryggeri och framförallt bryggarlicens lånade han plats hos andra och släppte sina öl i form av samarbeten innan han 2013 kom på den geniala iden att låta andra hjälpa till. Genom en rätt så lyckad crowdfunding fick han inte bara ihop nog med pengar för att nå målet utan nådde högre än så.

Tyvärr skulle det komma att dröja mer än två år innan alla tillstånd var på plats. Florida är som sagt en lite konservativ delstat och i många städer är de rätt hårda med vilka som får starta bryggeri och i vilken form. Men sedan någon månad tillbaka så står bryggeriet uppe och man har redan hunnit med flera ölsläpp och events på bryggeriet. Produktionen idag är inte så stor som den kan bli och det finns utrymme i brygglokalen för fler tankar och allt är egentligen draget så att man bara kan ta och ställa in dem. Likaså finns det mer plats för fler träfat för olika lagringsexperiment, något som han liksom frukter och bär har experimenterat fritt med.

Vi ser exempel på hans påhittighet i öl som La Nada, en egentligen rätt enkel Imperial Stout men som han provat olika smaksättningar på. Vi hade turen att få en undangömd growler med La Nada smaksatt med choklad, havssalt och karamell – en helt underbar skapelse med balans och smaker man inte trodde fanns i öl. Vi kunde inte låta bli att jämföra med vad vi har närmast till hands i Sverige, Omnipollo Yellow Belly och tyvärr får vi nog se oss besegrade. På frågan om han använder tillsatser eller andra knep för att få fram så uttrycksfulla smaker och dofter svarar han kort – aldrig. Tvärtom är hans enda knep de absolut bästa råvarorna och vad vi tror oss vara en otrolig nördighet. Det känns som att han går ned på molekylnivå för att se hur smakerna fungerar och hur de kan bygga upp varandra.

Ett annat exempel på detta är nämnda DFPF som är världskänd för sin smak och framförallt färg. En rosablå skapelse som osar ljuvligt av frukt. Likadant här, genom ett par knep som får fram frukterna och sötman utan att använda något sött får du en fyllighet i smakerna som få andra Berliner Weisses kan mäta sig mot. När vi provar själva grundölet till hans Berliner Weisses, STUSH så märker vi inte av vare sig någon direkt syra, laktoosande yoghurtkaraktär eller matta bär. Tvärtom är det balans mellan syran och lakton och här är han tydlig och lägger en syrlig pik, det är inga som riktigt klarat av att göra det han gör. Jag kan faktiskt hålla med, i mitt tycke är stilen ofta synonym med öl som antingen går all in på syran, yoghurtkaraktären eller frukten – sällan når de perfekt balans. Det gör inte på något sätt ölen dåliga, men det är en stor skillnad mot JWBs öl och ett tecken på att det finns mycket inom stilen att lära.

Det ser vi också i svaret på alla hatare han möter – HATERADE. Det tog tid att starta bryggeriet och det var många som har varit lovade öl och svar på när resultatet av investeringen skulle komma. Så mycket att många öppet har kritiserat och till och med ordentligt skällt ut bryggeriet. Men mot dessa suckar Johnathan och säger att det alltid kommer att finnas såna där ute, såna som inte går att göra nöjda. Bryggeriet tog tid att öppna och tyvärr kan man inte göra mer än vad man gör. Av samma anledning får man se hur man hanterar den klubb som vissa av de som var med på crowdfundingen, OG Society. Åter till ölet då. De flesta känner till sportdrycken Gatorade och dess säregna smak som drar åt surt, sött och salt på en och samma gång, med en tydlig nästan artificiell fruktsmak. Just detta ville han åt, en öl som ger kraft åt alla haters – men likaså smaken. Tro fasiken också att ölet smakar exakt som en Gatorade, du har en syrsyrlig men ändå söt och väldigt läskande Berliner Weisse med smak av röda tropiska frukter. Helt galet hur man kan få fram den smaken utan tillsatser.

Samtidigt får man inte glömma att allt inte handlar om extrema öl och han har både en Oktoberfestöl liksom vanliga IPAs och en riktigt bra veteöl i El Jefe. För även om vi i Sverige, eller för den delen i Europa ser på många bryggerier utifrån deras häftigaste och mest kända öl så är det mer en regel än undantag att de har en rad klassiska öltyper. Exempelvis är Funky Buddhas storsäljare tillsammans med en IPA deras Hefeweizen. Eller nya Angry Chair Brewing (mer om dem inom kort!) som släppte en otroligt god Berliner Weisse som en av sina första öl, men sedan dess gjort lika många Red Ales och veteöl vilket är lätt att missa. Tyvärr är det lätt att missa det här vilket nog kan göra att förväntningarna på många nya bryggerier som hypeas efter någon grym suröl blir för stora. Just Wakefield gillar nog förväntningarna som sätter lite krav på dem och deras öl. Han ser inte heller ut att slappa av på experimenterandet utan fler fat är på väg in och redan nu har han allt från lönnsirapslagrade Imperial Stouts till fat från både den ena och den andra spritsorten.

För oss svenskar lär det nog dröja innan vi får se Wakefields öl här i Europa på en någorlunda temporär basis. Dels för att man just har öppnat och för att man knappt kan brygga mer än vad man säljer i grannskapet och dels för att efterfrågan i övriga Florida och för den delen i USA är så extremt stor. Men vi fortsätter hoppas och kan under tiden glädjas åt att vi i fjol fick se lite av ölen på All In Beer Fest, där vi med lite tur även kanske får se något enstaka gott även i år. I annat fall är det inte alltför dyrt eller jobbigt att ta sig till Miami, det är det värt. Inte bara för J.Wakefield Brewing.