Om vi fortsätter spåret jag var inne på tidigare med att ge vissa lokala öl från Systembolagets lokala sortiment en andra chans så kan vi fortsätta med ännu en öl från Åre Bryggcompagni. Nyligen gav jag deras Ginko’s Pilsner en andra chans, som den tog.

Nu har turen kommit till Biére De Rosé, bryggeriets 5.4% starka hallonpilsner. På Systembolagets provning sprutade den åt alla håll och kanter när vi öppnade flaskan och själva ölet smakade inte särskilt mycket. Den hade inga direkta felsmaker men inte heller så mycket som stod ut. Samtidigt bör vi komma ihåg att det i botten rör sig om en tysk pilsner som man tillsatt hallon till. En flaska på 75 cl kostar 97.40 SEK och går att beställa här.

Åre Bryggcompagni Biére De Rosé

Utseende: Disig smutsig persikofärgad vätska med litet krämigt ljust skum.
Doft: Lite hallon, krämighet och sommarfräsch blommighet. Behöver serveras något varmare och få öppna upp sig för att släppa lös hela spektrumet av dofter.
Smak: Lätt till medelstor munkänsla med okey kolsyra. Även smaken behöver få öppnas upp något. Hallonen kommer inte alltför starkt vilket jag kan tycka känns elegant och fräscht och inte påträngande bärigt, dock kunde de vara lite kraftigare. Lite annonyma smaker.

Betyg? – Bra. Snäppet vassare än sist jag provade den. Det är en läskande och snällt elegant öl som inte skulle göra bort sig som en fräsch sommaröl till lunchbjudningen eller som fördrink.

Oavsett vad för ölstilar man föredrar och mer än gärna ser till att ha hemma så kan vi nog slå fast att de senaste åren har varit rätt humlade med en viss dragning på sistone åt det sura. I och med att craft beer blev något som alla kunnat ta till sig, och tog till sig så blev just de här stilarna nästan likställt med craft beer. De stilarna som var populära innan humlens intåg halkade efter och färre bryggerier satsade på Porters, Bitters och Lageröl. Ändå är det just lagerölet som många svenskar förknippar med öl. Den svenska lagertraditionen går långt tillbaka och det är nästan synd att se hur få som har vågat satsa på moderna lageröl.

Tur då att vi på sistone får se bryggerierna som dykt upp de senaste få åren åter satsa på lageröl och pilsners. Åre bryggcompagni, Stockholm Brewing, Omnipollo, All in Brewing, O/O Brewing och Nya Carnegiebryggeriet är alla tämligen nya bryggerier som nu tagit fram en lager. Till det ser vi klassiker som Dugges, Nynäshamns Ångbryggeri och Helsinge som alla gör klassiska svenska lageröl. Det här vill vi uppmärksamma lite extra varpå vi plockat på oss lite blandade lageröl från framförallt de “nya” bryggerierna. Det är trots allt sommar och då föredrar jag nästan en läskande god pilsner före en rejält humlad smakbomb när jag sitter i solen.

Åre Bryggcompagni är ett bryggeri vi följt sedan deras första stapplande steg och planer på att bli ett etablerat bryggeri. Nu har man nått dit och man börjar också få utrymme och tid för lite nyheter. En av dem är Ginko’s Pilsner om nyligen släpptes i Systembolagets lokala sortiment.  Ölet är tänkt att vara en rätt så traditionell tysk pilsner och är uppkallad efter en bortgången släkting som kallades Ginko och som inte hade mycket över för de nya ölen som kom utan som gillade en vanlig god pilsner. Så en pilsner blev det.

På Systembolagets skribentprovning gav jag en liten varning för ölet som inte alls höll den standarden som bryggeriets öl brukar göra. Bryggeriet själva kontaktade mig och informerade att de öl som var på provningen inte var klara öl utan hade fått tappas upp innan den riktiga butteljeringen för att kunna lämnas in i tid. Ölet finns nu att beställa här ifall du vill prova en.

Åre Bryggcompagni Ginko’s Pilsner

Utseende: Stiltypiskt disig smutsgul vätska med litet ljust skum.
Doft: Förvånansvärt fruktig arom med lätt kanderade skal som följs av en mild pepprighet. Lockande sötma och degig ljus malt. Inte så stiltypiskt torr, örtig och crisp som jag hade önskat.
Smak: Medelstor munkänsla med okey kolsyra. Smaken har örtigheten från grön humle och beskan ger en släng på tungan, men samtidigt finns det lätt kletig sötma som mattar av beskan. Just sötman tycker jag gör att ölet sticker ut lite, ifrån den typiska lagern men som samtidigt kanske flörtar lite mer med de inte alltför inbitna öldrickarna.

Betyg? – OK. En bra lageröl som visserligen drar åt det lite sötare, men som slutar mer beskt. Bra dryckesöl som jag tror kan fungera väl i samband med måltid

Sommaren 2011 var första gången jag skrev om Åre Bryggcompagni. Då var man fortfarande i planeringsstadiet och arbetade med att starta upp ett bolag, finna lokaler och få igång produktionen av testbatcher och prototypöl. Några månader senare fick jag prova min första öl från dem för att en kort tid senare även prova på än fler av deras öl. Ett av de öl jag då fick prova var grunden till ett av de två ölen de nu har släppt i Systembolagets beställningssortiment och på olika krogar, bland annat ansedda restaurangen AG i Stockholm. Genom beställningssortimentet kan ni ta hem deras 4C American IPA för 40.40 kronor och deras Mayfly Sparkling Ale för 37.60 kr. Det är också dessa jag kommer att prova framöver och idag är siktet inställt deras 4.7% starka blonde/golden ale Mayfly.

Åre Bryggcompagni Mayfly Sparkling Ale

Utseende: Lätt grådisig citrongul vätska med vitt krämigt skum som håller sig kvar länge och håller kvar aromerna fint.
Doft: Lätt stallighet med drag av gammal ost, torkad amarillo och nyborstad lamm eller yllefilt. Gillar man traditionella golden ales med Europeisk humle är det här i din stil. Ren och fin doft med det sköna lite unkna med citrus och hö. När den öppnar upp sig lite blir citrustonerna klarare.
Smak: Lätt munkänsla med bra kolsyra. Lättsam i munnen med en direkt smak som drar åt Oceanbryggeriet och även Skebo med sina cask ales och varsamt humlade golden ales. Bitvis blommig, bitvis den fina mixen av grape, ost och stall men hela tiden läskande med lagom eftersmak av citrus. Lär gå fint till middagsbordet och som sällskapsöl.

Betyg? – Bra/Bra+. Ett bra betyg för en öl som levererar helt i stil med vad en traditionell golden ale ska göra. Inga nymodiga humlesorter, märkvädiga IBU-antal eller fatlagringar, utan stiltypiskt och gott. Kanske några kronor för dyr sett till vad det är den levererar. Samtidigt finns det inga många liknande öl i Systembolagets sortiment och med möjligheten att beställa hem dem styckvis är det värt att prova på.

Först snart exakt ett år sedan bekantade jag mig för första gången med Åre BryggCompagni, som av en slump också råkade befinna sig i samma område av fjolårets Stockholm Beer and Whisky Festival. Då var de i uppstarten av att ta fram provbrygder, snickra på sin företagsidé och planera hur de ville sätta upp sitt framtida bryggeri. Nu, endast ett år senare har man kommit en stor bit på vägen; man ska inom kort ha ett möte med kommun och skatteverk och därefter förhoppningsvis påbörja renoveringen av lokalen som en dag ska stoltsera med ett nytt fint bryggverk. Man tittade på lite olika alternativ vad gäller bryggverket och de ständiga faktorerna pris kontra kvalitet och säkerhet är som alltid med i tankarna. Ska man bygga ihop ett eget med begagnade delar, köpa ett från Kina eller se över andra möjligheter? Nu verkar man ha hittat en bra lösning med en lokal tillverkad i Östersund som både skulle ge dem lokal, snabb support och som både är prisvärd och av hög kvalitet. Redan till årsskiftet hoppas man vara igång med produktionen för att sedan lansera första ölen framåt nästa års sportlov, alternativt påsklovet då det är bra kör runtom i Åre.

Längre ned kan ni finna mina omdömen om de tidigare ölen jag har provat vilka har varit väldigt bra humlebetonade öl. Vilket gjorde det än mer intressant att prova nedan två öl som har fått en försiktigare humling.

Det första ölet, med guldfärgad kapsyl, ligger närmare en belgisk blond i stilen men har fått en mild humlegiva med amerikansk och tysk humle samt en skvätt råg. 36 IBU och den dubbla alkoholstyrkan, 7.4¤%. Därefter kommer vi prova den med vit kapsyl vilket är en vidareutveckling på Olyckan som har samma bas som tidigare men en annan humling som består av amerikansk, tysk och framförallt engelsk humle i form av Bramling Cross. Ölstilen skulle kunna liknas vid en IPA/ESB med 48 IBU och 5.3% alkoholstyrka.

Åre BryggCompagni Gyllene kapsyl (Belgisk Pale Ale)

Utseende: Disigt något mörkare gyllene persikofärgad vätska med vitt tvåligt skum, poröst och ståtligt.
Doft: En tydlig lättsam ton av koriander, såklart lite rivet citrusskal och citrussaft med vissa märkbara influenser från humlen – om än lite blyga i sitt sätt att uttrycka sig.
Smak:  Medelstor munkänsla med bra kolsyra. Rätt lätt och något porös till kroppen. Citrus och apelsinskal mixas väl med torr krydda som långsamt smyger in i en utmärkt beska som slutar strävt och torrt. Annar både lite brittisk och Noblehumle utan att direkt kunna sätta fingret på varför eller vad det smakar. Mycket bra balanserad sett till belgoinfluenserna och den syrliga beskan.

Betyg? – Bra. Riktigt fin och kan bara bli bättre om den får snäppet vassare humleprofil, inte mer humle bara för att men åtminstone nog så att smakerna och aromen blir tydligare och vävs in i de Belgiska tonerna.

Åre BryggCompagni Vit Kapsyl (Brittisk IPA/ESB)

Utseende: Precis som ovan öl är det varm persikofärgad vätska (kanske gnuttan ljusare), fint smutsvitt skum.
Doft: Mild men charmig arom av stjärnfrukt, papaya, karamellkola och det där lätt otydliga “blandade frukter”.
Smak: Lätt till medelstor munkänsla med bra kolsyra. Traditionell brittisk IPA till en början med karamell, gröna frukter och en bitter beska som håller sig kvar. Efter ett tag öppnar den sig och ger mer grape och tropiska inslag av persika, vinbär och melon. Dov beska som inte blir för tung, ungefär så som jag antar att de önskat?

Betyg? – Bra+. Kunde liksom den andra ha varit snäppet tydligare i humlekaraktären å andra sidan är balansen fortfarande på topp och jag tycker man har lyckats bra med att få till karaktären av det brittiska fast med en twist som gör den fruktigare och med något mindre tydlig karamell.

Mer Åre BryggCompagni:
Nya svenska ölaktörer- Om Åre BryggCompagni
Så är de igång, test av två öl från Åre BryggCompagni
Singel- och C-humlade öl från Åre BryggCompagni

ÅreBryggCompagni på Facebook

När jag tidigare skrev om Åre BryggCompagnis första öl så hade jag just provat ett par av dem men ävenvarit klok och sparat ytterligare två. Det är dessa två brygder det nu blivit dags för. Den första är en spännande single hop – Svalöf Mauritz som bara humlats med den svenska humlen Svalöf Mauritz medan vi i maltväg finner maris otter-, ljus karamell- och vetemalt. En spännande öl och mitt första möte med denna humlesort.

Den andra är en öl som jag var lite fräck att prova då den var såpass färsk när jag fick fatt i två flaskor att de inte hunnit jäsa ut kolsyran än. Men jag fick rådet att prova en relativt snart och låta den andra stå ett tag för att den skulle bli “klar”. Ölen går under namnet Four Cs vilkt är de fyra c-humlesorterna som använts – bitterhumlad med Columbus och Chinook och smak- och aromhumlad med Challanger och Cascade. En maltbas av maris otter-, råg-, amber- och mörk karamellmalt känns också lagom ljus och passande.

Även dessa två behöver lite små finputsning men är väldigt lovande och lättdruckna öl i hybridlandet mellan american och indian pale ale (tänk Oppigårds Amarillo). Hoppas verkligen det går bra för dem och det ska bli kul att följa deras vidare framfart.

Läs gärna mina två äldre inlägg om bryggeriet:
Nya svenska ölaktörer- Om Åre BryggCompagni
Så är de igång, test av två öl från Åre BryggCompagni

De finns även på facebook.

Åre BryggCompagni Svalöf Mauritz

Utseende: Matt något disig orangefärgad vätska med ett skum som inte direkt imponerar med höjd eller tjockhet men som till slut placerar sig ovanpå vätskan med en fin hinna. Lite jästfällning i botten.
Doft: Lätt av fruktkarameler där ljus något degig malt blänker igenom med lite citrus och aning jäst. Bitvis kommer det fram aromer av lite halvtaskig hotelltvål där det pendlar mellan citrusfruktr och apelsin, vattnig fruktkaramell – och hotelltvål.
Smak: Lätt munkänsla med okey kolsyra, inte död, men hade behövt få lite mer kropp för att lyfta smakerna något. Samtidigt är det som en mild pale ale. Smakerna då? Vattnig multifruktjuice som dock har en rätt speciell karaktär och återigen är det som i doften. Det är en blandning av tvål, fruktkarameller med lite grapebett och mild citrusfrukt.

Betyg? – Ok+. Mnjae, den här behöver putsas till lite. Den har en speciell och rätt säregen karaktär från Svalöf mauritz, en karaktär som kanske är svår att finna en passande maltbalans till? Den är väldigt fräsch och rätt så ren i sin ton, men just därför måste alla smakerna klaffa – det finns det potential till och frågan är om – och i så fall vilken – humlesort man bör addera?

Åre BryggCompagni 4C

Utseende: Något medelmörk brunröd vätska med nötfärgat skum med minimala bubblor som slutar som en hinna över vätskan.
Doft: Fräsch humle, riktigt fräsch humlearom där cascadehumlen går in fint med challanger och chinook. Trots all den fina humlearomen så känner man att den har en bra maltbas där rågmalten känns av med rought bett. Ger man ölet ett varv i glaset så känner man mer tropisk frukt. Arom – riktigt bra.
Smak: Lätt till medelstor mukänsla med okey till bra kolsyra. Nu är ölen fortfarande kanske inte helt utjäst vilket anas med lite jästrester i smaken. Men vad gör det när det smakar av goda humlekarameller, mild tropisk humle och väldigt bra inslag av rågmalten även i smaken. Valet av humlesorter och mängden rågmalt tror jag dem har mycket att bygga vidare på för det känns som något som är gott nu men även kan boostas upp till en DIPA. Bra beska som börjar direkt men försvinner längre bak in i munnen. Viss restsötma?

Betyg? – Bra+. Med lite tid och arbete finns helt klart potentialen till högre betyg. Humleblandningen är bra, rågmalten är välvald och helheten bra. Vad som saknas är lite mer kropp. Däremot går det inte att undgå att det är en välhumlad bra IPA.

Vi tar en paus i allt uppsnack inför veckorna i USA, inte för att vi inte är taggade eller har massa överraskningar och kul på G utan snarare för att vi trots allt är där på semester och det kan därför vara bra att ta det lite lugn innan man drar iväg. Därför går vi helt tvärtom vad man kan förvänta sig från oss – vi skriver om svenska provbrygder.

Det är Åre BryggCompagni, bryggeriet som var första delen om de nya svenska ölaktörerna, som nu kommit såpass långt att de låtit mig smaka på ett par av deras öl. De är inte helt klara och bryggeriet och företaget i sig är fortfarande under uppbygnad. Jag träffar Anders Abrahamsson under sista mässdagen lite av en slump (han känner Matte på Wicked Wine och jag råkade stå i OT‘s monster snett emot) och vi beslutar oss för att ses lite kort dagen efter för att köra en snabbrief och smuggla öl i bruna papperspåsar. Då har även Daniel Flink som också är del av Åre BC anslutit och de förklarar att de är på väg inåt landet för att sedan besöka Ängö för ett studiebesök. Det känns stabilt att de växer så långsamt, tar så mycket inspiration, hjälp och intryck de kan få från andra för att sedan pinjustera sin öl tills de känner att de är på rätt väg. Många nya bryggerier, både i Sverige och utomlands verkar annars vara mer intresserad av att komma in på marknaden med “sin grej” snarare än att ha hittat ett gångbart koncept. Men så är nästan alla inom Åre BC från någon form av “bestämd” bakgrund (ekonom, kock, sommelier, trädgårdsingenjör). Planen är att börja klura fram lokaler för bryggeriet och få företagsstrukturen i rullning innan de succesivt börjar brygga ölen i större skala. Troligen börjas det väldigt lokalt innan vi kan hoppas att få se ölen utanför Åres natur.

Ölen som jag skriver om just idag är en av de tre.. Eller nu ljög jag, det är en och en halv av de 4 olika öl jag nu provar men där den sista som går under namnet “4C” håller på att jäsa klar varpå jag spar den samt APA’n enbart humlad med den svenska humlesorten Svalöf Mauritz. Vad menar jag då med en och en halv? Jo, för det är samma grundöl, en mellanljus öl i gränslandet mellan APA och IPA som kom till av ett misstag – och därför fick arbetsnamnet “Olyckan“. Vad menas då med olyckan? Jo, förutom basen på maris ottermalt och ett par olika karamellmaltsorter samt humlingen med Svalöf Mauritz, Amarillo, Chinook, Northern Brewer och torrhumlad med chinook så vart det en fadäs med jästen. Ena gången använde man som planerat californiajäst, medan man den andra gången helt missat att jästen vart slut varpå man tog vanlig torrjäst för att få igång ölen. Därav två öl av en och samma – den ena med californiajäst och den andra med torrjäst.

Men nog om humlesorter, torrjäst och Åres sköna natur, hur bra är ölen nu då? Har de kommit långt nog för att man faktiskt kan börja uttala sig om ölen?

Åre BryggCompagni Olyckan (CA-jäst)

Utseende: Något mer orange krispig gul lätt disig vätska med ett skum som är av yppersta klass. Små till medelstora bubblor som börjar stort men läger sig som ett riktigt bra lock med en fin ljus färg. Verkar ha fått en bra kolsyra.
Doft: Frisk humlearom där fruktkarameller och mandariner. Det här är en doft som vissa större bryggerier oftast brukar kunna ha, men så mycket kraftigare, vilket de då förlorar på. Här är det mer friskt, fruktigt och skönt humlat. Lite mittemellan en frisk amerikansk pale ale och en välhumlad lugn IPA.
Smak: Lätt till medelstor munkänsla med mild bra kolsyra. Kroppen är perfekt, inte för stora bubblor utan rätt mjuk känsla vilket lyfter fram fruktkaramellerna som dyker upp även här (det är en rätt färsk öl). Mandariner, melon, de där fruktkaramellerna och sköna ljusa tropiska frukter. Med lite mer kropp och potens är den perfekt som sommaröl.

Betyg? – Bra(+). Riktigt imponerad för några som provar sig bra, riktar om receptet och gör om det utifrån vad de lärt sig. Här är det mjuka fruktkarameller och mild tropik i gränslandet av en APA och en IPA. Finns nog också en grund för att göra den beskare och kraftigare för att växa till sig till en DIPA. Till lite mat tas smaken bort lite varpå potensen i smaken kan stärkas. Å andra sidan är den riktigt bra som dryckesöl redan nu, mer än godkänd där.

Åre BryggCompagni Olyckan (T-jäst)

Utseende: Något tunnare skum som börjar likt den förre, men som dör ned till en tunn hinna ovanpå den något grapefärgade vätskan.?
Doft: Mer gräsaromatisk doft med inslag av jäst, krydda och apelsin. Just apelsin och saisonartade aromer skapar en intressant mix av dofter som känns helt okey, det är ju “bara” en provbrygd.
Smak: Medelstor munkänsla med större kropp än den förra, också en bättre kolsyra. Smaken är liksom doften mer åt apelsin och krydda. Något “sötare” fruktighet med en lätt torr finish där aningar av vitpeppar och strävt gräs anas. Man känner aningar av fruktkaramellerna från den kaliforniajästa varianten även om jästen stundtals skär bort den känslan. Den vinner på att kroppen är såpass mycket stadigare och smakerna med en skön efterbeska gör att det är en längre smak. Nackdelen är att den kanske inte jäst ut helt eller att jästsmaken sitter kvar.

Betyg? – Bra(+). Precis likt den förra så är det en bra öl. Det enda som gör att den inte får ett helt + är aningarna av jäst i smaken som inte hör hemma, men som ändå ger den karaktär och en lite torr känsla. Beskan med fruktkaramell mot slutetbidrar till att jag nog föredrar den här – om än marginellt.

Ja, vi kan väl inte annat än att kalla det som en bra start. De har börjat hitta sin stil och vad de siktar på och det är lättdruckna, smakrika men ändå rätt milda öl som troligen lär passa bra in hos restauranger och till mat som de fått fram. Jag har börjat fästa mer och mer uppmärksamhet på just ‘målgrupper’ just för att det är en faktor som ölbloggare, ölkännare och många andra ofta helt skippar. En bud light lime är inte till för den som älskar mörk Belgisk öl, han eller hon kommer troligen aldrig uppskatta den ölen. Åtminstone inte förens den sitter på en strand i 30-grader och sol och bara vill ha en skön after beach-öl. Därför tror jag att det här är öl som många nog kan ta till sig, även fast de inte har lika mycket att sätta emot topp-IPA’s, åtminstone inte än.