För några veckor sedan så skrev Brill & Co att de hade fått in lite nytt som privatimport, bland annat tre stycken riktigt fina öl från Hoppin Frog (Hop Heathen Imp. Black Ale, Hopped Up Goose Rye IPA (recension) och Hop Dam Triple IPA). Den sista av de tre är en gammal favorit från när jag provade den på SBWF för två år sedan och sedan dess har haft en liten flört med denna typ av extrema triple IPAs. De två andra var däremot nya för mig och för runt 120 kr per flaska genom Brills privatimport så var det bara att lägga en order och en vecka senare var det dags att hämta ut dem, smidigt.

Hop Heathen är en Imperial Black Ale/Double Black IPA som har fått en “ociviliserad mängd amerikansk humlekryddighet”, har runt 70+ IBU och 8,8% alkohol. Även dne här ölen är ny för i år och släppte i mitten av april och Fred och gänget presenterar ölet som:

Our idea of what this new style can be is a crisp black beer, with a lightly roasty and chocolatey character. And you gotta have an assertive, piney, perfectly blended compliment of American hops in the assertive flavor and aroma!

Jag hoppas verkligen att Brill kan spara ett par flaskor till SBWF för som ni kommer se nedan så är det här något jag verkligen kom att gilla!

Hoppin Frog Hop Heathen Imperial Black Ale

Utseende: Ser ut som en rätt lätt brunsvart vätska med brunt fint skum.
Doft: Oerhört trevlig arom! Mörk kryddigheten, mörk choklad, stor mängd kaffe och en mix av peppar och salmiak/stark lakrits. Sviskonmarmelad där sötman och något brända smaken kommer in perfekt. Väldigt “pepprig” och typ snabbrökt tallkåda? Har alla de aromer man vill ha i en mörk ale och det känns bra att man har lyckats få till en rejäl humling utan att det blir för beskt.
Smak: Medelstor munkänsla med bra kolsyra. Kraftig smak av rejält mörk choklad, sviskon, torkade russin, superstarkt kaffe, citrus och massa peppriga kryddor. Lite mörk humleolja med just precis sådär bränd ton så att det klarar sig utan att bli överdrivet. Beskan finns och går in underbart i sötman där en mörk söt känsla sprider sig i munnen medan beskan river omkring på sidorna.

Betyg? – Bättre (+). Det här är riktigt bra balanserat med allt vad humlen kan ge i form av krydda, frukter och citrus med maltens mörka sötma och kryddiga malt. Tillsammans blir dem utsökta och allting växer verkligen in i varandra; sötman, det mörka, fruktiga, kryddiga, lena, rougha – allting. För en gångs skull är det också nedtonat av den brända oljigheten som amerikanska mörka IPAs så gärna vill visa upp, här finns den men är inte lika central. Utmärkt med en bit trippellagrad gruyere.

Nu i fredags var det premiär för ännu ett hyggligt husöl; jag har ju tidigare påpekat hur glad jag är över att fler och fler krogar börjar få riktigt bra husöl. Då gällde det Bishops Arms i Örebro och deras Bisk-Hops från Närke Kulturbryggeri. Denna gången är det dags för ännu ett nytt husöl hos Brommakrogen Sorbon. Man har en lång historia med sitt husöl Sorbon X där det först gjordes hos Sigtuna för att sedan flytta norrut till Ölvisholt och där man nu har landat sydväst hos Mohawk Brewing Company (ölet bryggs därför hos De Proef). Stefan Gustafsson fick i våras frågan om att ta fram det nya ölet och han är riktigt nöjd med hur den blev, om det inte vore för att han själv inte kan dricka det då det bara finns på fat på Sorbon (eventuellt kommer Wicked Wine släppa lite fat västerut framöver).

Ölet öl som tidigare en american pale ale med tydlig humle (denna gång torrhumlad med Citrahumle) men vi som känner till Stefan och Mohawks öl vet att han inte snålar på humlen utan att det för den delen blir “för mycket” för de som bara vill ha den som alternativ till en stor stark. Det är också det som har varit X’ets styrka de senaste åren, det är en riktigt god öl att komma tillbaka till – aldrig för mycket men inte heller mesig. Stefan har tidigare skämt bort Texas Longhorn med Philthy Phil’s som var utomordentligt välbalanserad och mild men med en tydlig beska och långt “crisp’t” slut, så både jag och M2 var riktigt nyfikna över hur ölet skulle bli när vi fick nys om vem personen bakom ölet skulle vara. Jag var förbi Sorbon i torsdags för att provsmaka ölet medan M2 med sällskap besökte dem på premiären i fredags, en lyckad premiär med väldigt många lovord och mycket beröm. “Bästa X’et hittills” är det vanligast förekommande utlåtandet.

Efter en rafflande kamp i vår Brooklyn BrewKit-tävling delmoment 2 som slutade inpå småtimmarna så stod en ensam vinnare kvar – stort grattis till Johan Mörck vars sensomriga bild kammade hem vinsten – en plats i finalen. Stort grattis och stor tack till alla nedan deltagare som verkligen har lagt ned tid på att ta riktigt bra bilder! Tveka inte att ställa upp igen, de var alla högklassiga!

Vinnare delmoment 2 – Johan Mörck

Resultat deltävling
Johan Mörck (33 likes)
Stefan Ölsvammel Eriksson (24 likes)
Jesper Alm (20 likes)
Hans Björck (12 likes)
Mikael Andersson (6 likes)

Vinnare delmoment 1 – Tobias Forsberg
Vinnare delmoment 2 – Johan Mörck

Nästa delmoment börjar, nu (20/8-26/8)! Låt bäste bild vinna!

Hur lägger jag upp mitt bidrag?

Facebook har numera den ack så populära Timelinevyn på alla sidor, vilket innebär att ni själva inte kan posta så mycket på vår vägg som syns. Trots det så ska ni ladda upp era foton varpå vi kommer highlighta dem för att alla ska kunna se dem. Ju tidigare i veckan ni tävlar i skickar in ert bidrag, desto större chans att ni vinner!

Så, ut och fotografera med er, ju roligare och fler bilder desto härligare. Använd photoshop, använd coola effekter på din feta systemkamera, gör precis som ni vill. Vad Garrett Oliver kommer att fastna för är högst oklart i dagsläget men ni kan lära känna honom lite bättre här, där Garrett och M2 diskuterar öl, mat, nässlor och tågstölder. Eller varför inte passa på att lära er om ostens underbara värld?

Den bild som vid varje delmoment har fått fläst läsarlikes kommer så att gå till finalen. Alla metoder är dessutom tillåtna för att skaffa flest like’s på just din egen bild, använd fantasin! Att tagga sina kompisar, ölbekanta, allmänt patrask och grannar verkar vara en vinnande faktor. Tagga ingen som inte vill det bara, då blir det dålig stämning vid farstuknuten

Med kärlek och humle till er alla
//Manker och M2

Just nu pågår vår Brooklyn Brewkit tävling för fullt och med bara timmar kvar är de en rafflande upplösning där det verkar avgöras i sista sekund.Har ni inte ännu röstat på er favorit så passa på; nedan finns samtliga bidrag från delmoment 2. In och lägg en like på just din favorit så kan den vara med i finalen. Imorgon börjar sista deltävlingen så missa inte att lägga upp ditt bidrag imorgon och var med och tävla!

Bidragen är sorterade i kronologisk ordning (senaste först).

Mikael Andersson (4 likes)

Stefan Ölsvammel Eriksson (20 likes)

Hans Björck (10 likes)

Johan Mörck (20 likes)

Jesper Alm (15 likes)

Hoppin Frog Hopped-Up Goose Rye IPA är ett av bryggeriets nyare öl och släpptes i juni i år. Däremot har vi turen att redan nu, genom krog och privatimport via Brill & Co kunna gå tag på den här i Sverige. Bryggaren Goose har fått brygga ett av sina gamle hembryggarrecept. Ölet är en råg IPA med bland annat Nya Zeeländsk Motuekahumle tillsammans med riklig mängd amerikansk humle. IBU’n ligger kring hyffsat snälla 60 och alkoholhalten kring 7%. Efter att Fred Karm på Hoppin Frog märkte att mottagandet på Copenhagen Beer Celebration var så positivt och framförallt då från alla svenskar så snackades det lite om ett besök i Sverige under nästa år, ett besök som vi redan nu är nyfikna vad vad det kan bli. Tänk er en beer makers dinner med öl från Hoppin Frogs varierade och högkvalitativa portfölj?

Hoppin Frog Hopped-Up Goose Juice Rye IPA

Utseende: Mörkare något lätt disig orangegyllene vätska med krämigt skum med gräddig topp och minimala bubblor.
Doft: Doftar fint av tropik; saftig banan, andarin, färsk aprikos, passionsfrukt och persika med rätt mängd grape och kryddighet mot slutet för att det inte ska bli alltför obalanserat fruktigt. Det doftar som om det är fruktigheten som ska stå i centrum före de lite mer beska tonerna. Rågmalten är märkbar men växer ut till fullo först efter att ölets har luftats och värmts något – mjuk nygräddad råglimpa?
Smak: Medelstor munkänsla med bra kolsyra. Oj, det här fortsätter i den anda som Mean Manalishi, Hoppin to Heaven och bryggeriets andra IPA’s – riktigt, riktigt jäkla bra. Karamellsötman ger mer sötma till smakerna av banan, ananas, mango, ja vilken tropisk frukt kan inte tydligt urskiljas? Precis som i doften tonas grape- och citrustonerna ned till förmån för en fruktjuicesmak med smäll efterbeska och grapesmak. Rågmalten ger inte lika tydlig roughness och krydda som den oftast brukar ge. Efter ett tag kommer det mer bitterhet, tänk aprikos- och passionsfruktskärnor, kanske även lite kokos kan anas? Nu efter en 5-6 minuters luftning och när ölet är lite varmare är både beskan och rågkaraktären tydligare och fruktjuice’en börjar få kämpa mer. Ölet börjar också få en ostigare smak i samband med det här, minst sagt en varierad öl.

Betyg? – Bättre/+. Ett kanske snällt betyg på en IPA utan den tydligaste beskan, vilken känn som att den är nedtonad till förmån för en kärnliknande bitterhet från alla tropiska frukter. Den här till en crème brûlée kan nog vara riktigt fin där beskan och grädden kramas medan deras gemensamma fruktblandning får fritt spelrum.

Vår serie med nya svenska aktörer och spännande nano- eller hembryggerier fortsätter och nu har turen kommit till Uppsala att visa upp vad de kan komma med; Jackdaw Brewery.

Jag har följt dem på deras Facebooksida ett tag och en av sakerna som verkligen imponerade på mig var deras label till Chicouté, en dubbel IPA med hjortron (hört den förr?) som jag gladligen ska prova nu under helgen. Såklart har vi nu fått möjligheten att prova två av deras öl vilka vi ser fram emot att utforska närmre. Men vad är ölet utan att vi får reda mer om männen bakom bryggeriet?

I god anda lät jag dem själva berätta om sig, sin historia och sina öl. Så från Manker Beer, till er alla, Jackdaw Brewery.
De tre vännerna och ölnördarna Fredrik Bjarman, Jan Axaeus och Gabriel Källberg (som många av er nog kan ha sett vara aktiv och ge oss tips på vår Facebooksida vilket vi tackar innerligt för) hade med hål i plånböckerna och utslitna fotsulor ledsnat på att köa utanför Regeringsgatan och så en blöt kväll kom då den naturliga frågan – hur svårt kan det va?

Alltsedan den kvällen har de då enligt dem själva “med berått mod begått öl” vilket de kommer fortsätta med. Trots höga ambitioner så är de ödmjuka hembryggare, men kommer trots det att hals över huvud kasta sig in i den växande marknaden för öl. En marknad som också börjar bli mer och mer öppen för nya och allt mindre aktörer vilket vi verkligen gillar och tror kommer gynna svensk ölkultur.

De har inga tankar på att bli spökbryggare eller pantsätta allt de äger och har eller gå runt med hatten och jaga riskkapital utan vill hitta en medelväg där kapacitet och efterfrågan kan mötas. Ödmjukhet som sagt… Men de vet om att de är nybörjare och som alla nybörjare får man lära sig längsmed vägen och ta batch för batch eller som de säger, “jag skulle ljuga om jag sa att vi helt och hållet vet vad vi sysslar med”.

Hur ser framtiden ut då, vad är planerna?

I skrivande stund så är en affärsplan på plats, vi har ett aktiebolag och vi söker aktivt efter en lämplig lokal att husera i. Tanken är att växa precis i den takt vi själva vill. Ingen av oss gör detta för att tjäna pengar utan för att vi älskar öl och hantverket att brygga. Kompetensmässigt så är vi rustade för det mesta. Vi har en före detta kock, en webdesigner och en biologi och kemilärare som alla tre har ett stort intresse för livets goda.

Namnet Jackdaw kommer ifrån det engelska ordet för Kaja, en fågel Uppsala är känt för och som om man ska tro Bo Bergmans dikt “Den sovande staden” pratar Latin. Att man tog ett engelskt ord som namn beror på att de inte ser några hinder i att en dag kunna exportera svensk hantverksmässigt bryggd öl till andra länder. På samma sätt som att man i Uppsala dricker amerikansk dubbel-ipa borde en amerikan kunna smaska i sig en hjortron-Ipa från Uppsala.

De två ölen som vi kommer prova framöver är Chicouté är en hjortron-ipa inspirerad av Hello My Name is Ingrid och Hardcore IPA från BrewDog samt Zwarte Draak som är bryggd med Belgisk jäst men i upphivsmännens tycke främst en  välbalanserad ale. Mer om ölen framöver i samband med att vi provar dem, vilket vi nog inte kan hålla oss ifrån att göra inom kort!

Följ Jackdaw på Facebook eller på interwebben här (förstaklassig hemsida!).

Tidigare delar:
1. Åre BryggCompagni
2. Kapusta Brewing
3. Bloggarna
4. Sea-Goat Brewing