Då är vi bara dagar ifrån årets sista släpp på Systembolaget. Nästa måndag den 2’a februari slår Systembolagets portar upp och tjogvis med tjutande ölfantaster kommer att belägra sina lokala bolag för att komma över gottigheterna som släpps. Vi har varit lite dåliga den senaste tiden på att genomföra ordentliga analyser av släppen men tyvärr är det inte alltid man kan sammanföra sitt privata liv och det som ölens Batman, Mankerman även kallad. När törstiga själar behöver hjälp så tar han dock på sig ölcape’en och ger sig ut i hylldjungeln.

Som om Monopolet inte har snott nog med pengar från oss ölfantaster i år kan man tycka och inte blir det bättre av att även decembersläppet är matat med godsaker. Precis som förr börjar vi med T5-modulen (mer info om moduler finns ni längst ned) för att sedan kika på de mer exklusiva ölen.

I “tefemmans” värld är det vintern och julens vana trogna släpp med mörka öl och lite mer exklusiva och/eller dyra julöl. St Bernardus gör ett par riktigt bra belgiska ales och deras Christmas Ale är inte bara prisvärd med sina 69 kronor utan den fungerade utmärkt i somras och lär inte ha blivit sämre nu. Lite nötig bitterhet paras med sötma av torkad frukt och aningar av kryddor. En riktigt bra Belgian Strong Ale som inte drunkar i kryddor eller alkoholstyrka. Klart köpvärd! En annan förhandsfavorit är Samichlaus Bier, visserligen älskar jag österrikiska Brauerei Schloss Eggenbergs Samichlaus Helles än mer (ett underbart lagringsobjekt) men även dera dubbelbock blir fantastisk med något års lagring. 10 månaders lagring ger den 14% alkoholstarka ölen en lagom komplex smak av plommon, russin och äpplen med en väldigt värmande finish. Väldigt prisvärd och god! Även Corsendonk Christmas Ale är prisvärd, kommer på lätthanterlig 25 cl flaska och fungerar lika bra nu som med något år i källaren. Med lagring rundas den av riktigt förtjänstfullt men redan nu är den en värmande Belgian Strong Ale med lite kryddig touch. Tyvärr har jag inte provat Nils Oscar Vinter Edition 2013 och kan inte riktigt uttala mig om den, men Nils Oscar brukar leverera bra öl och 49 kronor för 50 cl är ett pris ni kan lägga ut för att skapa er en egen bedömning.

Förutom julölen i T5 så kommer ett par riktigt köpvärda mörka öl; Great Divide Yeti Oatmeal Imperial Stout, Left Hand Fade to Black Volume V (en mörk rye ale) och Sierra Nevada Narwhal är alla riktigt goda och plockar du en av varje får du en trio öl som har något för alla som gillar mörkare ölstilar. En len och njutbar imperial stout (Great Divide), en utmärkt imperial stout utan krusiduller (Narwhal) och så den mer lättdruckna och inte fullt lika mörka och kraftiga Fade to Black. En var av dem går loss på totalt lite mindre än 170 kronor och det är det värt. Om inte annat kan du spara dem till den kalla vintern. Nynäshamns Valsviken Vinterporter tycker jag är en väldigt god öl, det är den. Men så har den också varierat något de senaste åren och jag tycker tyvärr att den är lite för högt prissatt. Det tar inte bort att den när den är som bäst är en riktigt bra porter.
EDIT: Great Divide Yeti Oatmeal Imperial Stout skjuts tydligen upp till februarisläppet då det saknar EAN-kod, tack Tommi.

Skippar vi sedan några öl jag inte provat, som Anchors fylliga och lite spännande BigLeaf Maple och lite brittiska saker så kan vi ögna mot T6-utbudet. Här är det lite mer uppblandat vad gäller färger. Till exempel hittar vi mer från Left Hand i form av Warrior Fresh Hop India Pale Ale, en öl där namnet avslöjar lite om hur den kommer vara. I USA är man oerhört noga med att skicka ut de helt färskhumlade ölen fort som attan då det är elegansen i framförallt doften du vill åt. Efter lite transporter, skillnader i värme etc tappar de tyvärr rätt lätt och ölet har nu mer krydda, gräs och citrus än de svårfångade topparna från humlen. Det är fortfarande en god IPA och saknar du ett par bra IPAs över jul så är det en bra öl att ta hem. Eller så kan du satsa dina slantar på Smuttynose Big A IPA som nu med ny censurerad etikett till slut landat på bolaget. En på många sätt klassisk DIPA som många har som sin favorit bland vardagsöl i USA. Mycket grape, citrus och kraft i smaken men ändå med en bra balans från malten. Rekommenderas.

Därefter kommer en trip galenskap. Först ut är Mikkeller Ris a la M’ale som ska efterlikna en ris a la malta. Ska jag vara ärlig totalsågade jag ölet första gången jag drack det. Ris, mjölksyra, körsbär och mandelextrakt… Prova och avgör själva, den är trots allt inte alltför dyr. Troligen har mitt smaksinne ändrats sedan jag först drack den för närmare 3-4 år sedan men det är en typisk öl man gillar eller ogillar. Två heltokiga och extra-allt öl som åtminstone jag verkligen gillar är Stronzo Coffee och Honey Badger. Den 16% starka Honey Badger är en imperial stout fullsmockad med honung men alkoholstyrkan till trots så är den len och på tok för lättdrucken. Som en len njutning med pondus och stor smak, den har varit en favorit på många mässor i år och är ett bra köp om ni inte redan provat den, men dela den gärna med några vänner. Likaså är Coffee Bader på 17.5% ett snällt monster, här tog man honungsbrodern och fyllde den med galna mängder kaffe, resultatet påminner om en kopp öl du fyllt med malda kaffebönor och ett par deciliter honung. Stor smak av “bränt”, hårdrostat kaffe och honung. Sött och lättdrucket, men även detta en öl att dela.

Sist ut i T6 är två belgare jag tycker att ni bara ska plocka på er, inget snack om det. Brasserie Artisanale de Rulles  är världsklass och deras juliga Belgian Strong Ale är inget undantag. Jästkryddig, lite söt och maltmysig på 7.3% alkoholstyrka. Bra pris och tål att lagras, bara att plocka på er några. Detsamma gäller Brasserie Dupont och deras Avec les Bons Voeux. Välbalanserat kryddig, skön sötma som delar en dammig julgran med lite humle. Bra pris på en bra belgare som ni lätt kan spara på er för vintern.

Tar vi då sista stegt till T7 så är det bara tre öl där, men inte vilka som helst. Nystartade ölimportören Constant Companion gör premiär på Systembolaget ( gudagoda De Cam Oude Kriek Lambic 2009 släpps som weblansering den 5/12, 75 cl 162,60 kr 176 flarror) med Monarchy Methusalem. Dortmunder Altbier (Adambier) är en bortglömd ölstil och Sebastian Sauer har gjort ett spännande och häftigt jobb med att föra tillbaka många av dessa och även om Methusalem inte är min favorit bland hans öl så är det ett stycke historia. Lite lättare i kroppen med karamellig malt och båda söt mörk frukt och en syrlighet som penetrerar hela ölet. Spännande. Därefter har vi Harviestoun Ola Dubh 30 Special Reserve. Visst kostar den 94 kronor för en flaska på 33 cl men den är sprängfylld med mörk kakao och fina inslag av whisky och trätunna. “Bara” 8% stark men levererar ändå. En mysöl till julafton jag tycker att ni kan unna er. Sist ut är BrewDog Abstrakt AB:14. Denna gång är skottarnas galna Abstraktöl en Imperial Weizenbock som fått ligga på franska ekspån. Förvänta er mycket banan, syrligt kryddiga inslag från jästen, ekig vanilj och kryddig citrus som jag ändå kan tycka är lite söt. Dock passar den in i deras AB-serie så är väl inget man egentligen kan tycka om den mer än att ölen fortfarande är lite roligt urflippade.

Det var det. Börja putsa era renar, sy era kängor och ladda kassan, winter is coming!

2013-12-02

T5 11419 Fuller’s Past Masters Storbritannien 500 34,60
T5 11909 St Bernardus Christmas Ale Belgien 750 69
T5 11941 Samichlaus Bier Österrike 330 39,70
T5 11942 Innis & Gunn Karlsson’s Choice Storbritannien 330 26,90
T5 11953 Great Divide Yeti Oatmeal Imperial Stout USA 640 96,40 (släpps i februari)
T5 11954 Nils Oscar Vinter Edition Sverige 500 49
T5 11922 Nynäshamns Ångbryggeri Valsviken Vinterporter 2013 Sverige 250 42,30
T5 11923 Left Hand Fade to Black Volume V USA 355 29,90
T5 11949 Sierra Nevada Narwhal USA 350 38,90
T5 11955 Corsendonk Christmas Ale Belgien 250 21,90
T5 11309 Anchor BigLeaf Maple Red Ale USA 355 24,90

T6 11005 Left Hand Warrior Fresh Hop India Pale Ale USA 650 84.3 129.69 3.180
T6 11924 Smuttynose Big A IPA USA 650 78.9 3.480
T6 11925 Mikkeller Ris a la M’ale Danmark 375 57.9 4.000
T6 11926 Stronzo Coffee Badger Danmark 330 94.9 1.500
T6 11927 Stronzo Honey Badger Danmark 330 89.9 1.500
T6 11943 La Rulles Cuvée Meilleurs Voeux Belgien 750 65 1.980
T6 11944 Brasserie Dupont Avec les Bons Voeux Belgien 375 50 3.060

T7 11067 Monarchy Methusalem Tyskland 500 64.4 800
T7 11236 Ola Dubh 30 Special Reserve Storbritannien 330 93.7 1.200
T7 11804 BrewDog Abstrakt 14 Storbritannien 375 129 1.500

Då var det äntligen dags igen. Semestrarna börjar gå mot sitt slut och Systembolaget bjuder åter in för ett nyhetssläpp, nu på torsdag den 1a augusti. Vad vi kommer att finna är tre respektive 6 stycken öl i de mer exklusiva T7 och T6-modulerna men med elva stycken i T5-modulen där nästan alla håller en oerhört hög kvalitet och borde få en stor rekommenderat-bricka efter sig. Vi ser återkommande klassiker som Sierra Nevada Southern Hemisphere, Stone Old Guardian (nu i en rökigare trälagrad version), North Coast Old Stock Ale och BrewDogs senaste Abstrakt-öl AB:13 bredvid spännande nyheter som Omnipollo Agamemnon, Sierra Nevad Hoptimum och Rodenbach Caractére Rouge.

Styrkan i det här släppet ligger i att en bra balans av ölen har funnits flera gånger förut så man behöver inte chansköpa ölen likt annars kan vara fallet – vilket både utrymmet i ölförrådet och plånboken uppskattar. De flesta nya ölen bör provas men flera av de återkommande är självklara köp för att kunna ha vertikalprovningar mellan årgångar eller för att de är väldigt bra öl. Så botanisera utifrån den typen av öldrickare du är och glöm inte att även nästa månads släpp är rätt fullmatat.

Om vi börjar kika på ölen då så har vi först de ölen som finns i T5-modulen och runt trettiotalet butiker runtom i landet. Här finner vi allt från humliga veteales till klassiska lagringsobjekt och humlebomber. Utan att överdriva finns det verkligen något för alla. Gillar du spännande och eleganta öl ska du köra på 4-packet med inspirerande öl från S:t Eriks och den fenomenala Rodenbach Caractére Rouge, stoutjunkie? I så fall satsar du på Omnipollo Agamemnon och Ugly Duck Vanilla Coffee Porter. Vill du ha humle kör du all in på Sierra Nevada Hoptimum och Southern Hemisphere, där den första ligger i ledarsitsen. Detta får sällskap med BrewDogs imponerande Jack Hammer och den maltigare Anderson Valley Hop Ottin IPA som med sin karamelligare framtoning gör sig bra till matbordet och som vardagsöl.  Kvar finns en handfull öl som alla tål att provas och som levererar, så ni ser vad jag menar – detta är ett riktigt bra släpp!

I det mer exklusiva sortimentet finner vi grymma öl som Harviestoun Ola Dubh 1991, Det Lille Bryggeri Elixir 200, Lost Abbey Deliverance – alla tre givna köp, oavsett alkoholstyrkor eller pris. Glöm inte heller BrewDog Abstrakt AB:13 som är ett tecken på att bryggeriet börjar få ordning på sina saker och Nøgne Ø Dark Horizon Fourth Edition som föll mig helt i smaken med sin pondus. Botanisera och klura på vad ni gillar så kommer ni komma hem med ett par bra kassar.

T5

Peak Organic Weiss Principal
Detta är en hybrid av en tysk hefe-weisse och en amerikansk dubbel IPA så tänk syrliga fruktkarameller, med andra ord både lite syrligt och framträdande estrar i doften med tydliga inslag av frukt, tropik och en mild kryddning. Jämfört med doften saknar smaken lite av det uppfriskande, men det blir aldrig tungt. Inte så stiltypiskt men å andra sidan är det bättre än många andra amerikanska försök på veteöl. Gillar du amerikanska veteöl eller friska vete-ales så är detta ett bra köp. (Bra+).

S:t Eriks Mathias Dahlgren 4p Svenska Smaker

1. Enbär
Doftmässigt en ren och rätt vanlig ale där aromer av enbärsbuske svallar fram ju mer du låter ölet blomma upp. Smaken är jordig med allt från smak av rot till råa liksom torkade enbär. Smakar som en svensk skog och även om vissa kanske kan ha invändningar så tycker jag att det är en oerhört stabil öl som gör sig toppen till vällagad mat. (Bra(+)).

2. Pors
En mer vågad kryddning med porsens rätt utmanande och vilda krydda som lätt kan ta över. Trots det är den smakmässigt välbalanserad med varm hetta i kryddningen. Lär fungera bra med hetare maträtter som suddar ut porsens annars lite väl potenta karaktär. (Bra(+)).

3. Fjällkvanne
En för mig ny kryddning som för tankarna åt nypressad apelsinjuice från solmogna frukter – som man sedan hällt multivitamindryck i vilket tunnat ut juicen. Drar även åt söt melon. I smaken är det också mer av multivitamin och melon, guanbana och andra ovanliga och spännande tropiska frukter. (Bra(+))

4. Havtorn
Milt utav friska havtorn där det är mer i smaken som havtornens fizziga syrlighet och nästan uttorkande karaktär dyker fram. Lite spår av gröna äpplen med frisk frukjuice och syra.  (Bra(+)).

Rodenbach Caractére Rouge
Elegant arom med helt rätt syra i förhållande till inslag från trä. Alla bären samsas i en kompott som doftar likt ett magnifikt bärvin med en lite bitter och stram lockelse. Smaken har en mullig syra som både drar runt i munnen och ger syra och stramhet men som också baddar kinderna med mjuk bärighet. Hundralappen för en storflaska är ett väldigt bra pris på en öl som är bättre än vad många kanske anar. (Bäst).

BrewDog Jack Hammer
Bryggeriets nya humlebest är i mitt tycke den mest balanserade. Doften är av karamell, grape och humlejuice men jämfört med t.ex. Hardcore IPA är den inte lika kladdig eller stänger sig. Smaken kör vidare på samma tema med ren humlekotte, gröna frukter och kryddig grape med lite kraftigare slut. Beskan kör på utan att vara blyg och för priset så är det en öl som levererar trots en femma extra mot liknande, och snällare öl. (Bättre).

Anderson Valley Hop Ottin IPA
Doftmässigt en maltigare IPA som fräsch har en skön kryddighet från ljust trä – något man ser även i Lagunitas öl som kommer hit bra mycket fräschare än vad de får cred för (särskilt om man jämför hur de är om man köper dem i Danmark). Även smaken är mer åt det maltiga hållet med citrus, lite krydda och en lagom beska. Prismässigt en bra öl att variera bland andra bra burkar i kylen hemma. (Bra(+)).

Sierra Nevada Harvest Southern Hemisphere
En öl som jag tycker blivit fräschare med varje år som går. Ljus fruktighet med en stabil maltkropp som ger ett djup i doft och smak, men utan det bitvis kladdigt maltiga. Smak av barr, grape och persika. Beskan gör sig bra som en “mellanklass”-öl där nedan öl får representera den högre nivån av beska. (Bättre)

Sierra Nevada 2013 Hoptimum Whole-Cone Imperial IPA
Från början ett “Beer Camp”-öl som man humlat sk*ten ur innan den landat på 100 IBU och fått doser av humle i varje möjligt steg i bryggprocessen. Eldiga humlekottar i en arom som hintar om att det här är en öl som fått ett boende av humelfamiljer att tryckas ner i flaskan. En viss sötma tonar ner alkoholen och de allra råaste humleexplosionerna. Både doft och smak är förvånansvärt färskt i denna humlefest. På småflarror är den mer än prisvärd! (Bättre+).

Lagunitas Undercover Investigation Shut-Down
En fräschare american strong ale med ljusare fruktighet, bra beska och med mindre kladdighet än vad jag brukar finna i liknande öl. Citrus och lite blomster i doft och smak med mörkare inslag från mörkt socker och mörk råglimpa. Bra pris. (Bättre-).

Great Divide 2013 19th Anniversary Ale
Bryggeriet gör även i år en american strong ale som har fått ligga på fat, ölet släpps i Juli i USA så med andra ord har det skeppats direkt hit till Sverige – imponerande jobb av GreatBrands. Här doftar det nötknäckdessert med mandelkross, knäck och ljusa lätteldade träfat. Mysig sötma som i smaken vandrar vidare och sprider omkring sig allt från mer nötter till aningen vanilj- och bourbonliknande piffar. se int. (Bättre).

Stone 2013 Old Guardian Oaked-smoked Barley Wine
Köttigt rökig arom med en sälta som får mig att tänka på Smoked & Oaked från Epic som kom tidigare i år. Smaken är dock mer balanserad vilket är lite motsägelsefullt då den är kraftigare. Jag vet inte om jag tycker att den annars så finfina Old Guardian behöver den här sältan och köttiga rökigheten vilket tar över lite för mycket, det är trots det rätt gott och jag hoppas att smakerna kan stillas med lite tid i källaren. Vidare finns söt vanilj, toffee, grape och svett trä i smaken – lite av allt. En öl ni bör köpa och prova för att bättre bilda er en egen uppfattning. (Bra+/Bättre-).

Omnipollo Agamemnon
Bland det bästa jag provat från Omnipollo, så hänvisar bara till vår tidigare recension. Ett givet köp! Prisvärd, smakrik och helt grym! (Bättre+).

Ugly Duck Imperial Vanilla Coffee Porter
Det mesta som släpps från Ugly Duck håller Martin Jensens (tidigare Raasted) höga klass och detta är såhär långt hans bästa öl under nya labeln. Mogna kaffebönor möter en fin touch av vanilj och en avvägd chilihetta. Bra pris för en lättdrucken och smakrik porter som går väldigt bra att dricka fler i rad av utan att tröttna. (Bättre).

T6

Harviestoun Ola Dubh 1991
En specialupplaga som ska vara snäppet sötare och elegantare än de övriga ölen som kom tidigare i år. Rökig, tjära, torv, choklad och starkt kaffe i doften. Smaken är rund och fin med klar rökighet som inte blir drar för mycket åt faten ölet legat på. Lite för dyr för att jag skulle köpa på mig fler än 1-2, vilket är synd då det här har en elegans som gör den som en utmärkt kvällspartner till en dessertbit. Elegant och lätt det bästa jag druckit från bryggeriet. (Bättre).

Lost Abbey 2013 Saints Devotion
Doftar typiskt av sursyrliga stalligheten i många av Lost Abbeys ljusare öl – vilket är bra, och inte helt otippat i en belgisk ale med brettanomyces. Smaken har allt det man finner längst in i ett stall och som stått och surnat till sig en aning, likväl är det rätt friskt och likt allt som kommer från bryggeriet håller det en hög klass. Lätt fruktigt av avrunnen ananas, citrus och citron. Gillar du funky öl är det givet, Lost Abbey levererar alltid. (Bättre).

BrewDog 10 Heads High
Mer balanserad än Hops Kill Nazis (vilket den baseras på) med en friskare humlefruktighet som inte är lika kraftig eller kladdig. Snarare är det mer åt en american strong ale eller imperial red ale som vattnats ur en anning. Smaken blir av vattnad choklad och ett friskt, lite djupt slut med persika och humlekåda. (Bra+).

Det Lille Bryggeri Elixir 200
En lättare kropp med massa bärig mörk choklad, aromatiska och smakrika espressoshots och annat gott. Som en mörk chokladdessert utan att vara lika tung och krävande som många andra. Det här är toppklass och ett givet köp! (Bäst-).

BrewDog Abstrakt AB:13
Körsbärsbittert och viss hetta som passar ihop med mörk choklad, rostat kaffe. Doften kan man inte klaga på alls. Smaken är till stor del lika välkomponerad med mycket körsbärs, fruktkött och kärnornas bitterhet. Mörka kraftiga bär. lite spritig hetta skär in och ger djup. Kan vara min favorit bland abstrakterna, mest för att den känns färdig och är bra mer balanserad än många andra. (Bättre+).

Nøgne Ø Dark Horizon Fourth Edition
Norsk hantkraft på hög nivå. Inte lika söt som senaste året men fullmatad med malt – iaf doftmässigt. Elegant fruktighet med hetta från alkoholstyrkan som i smaken visar varför en tydlig sötma behövs – för att skapa en helhet jag tycker att man fått till. Vuxengodis. Mycket tack vare att sötman inte blir sockrig och tråkig utan faktiskt bygger upp ölet. (Bäst-).

T7

Lost Abbey Deliverance
Detta är dyr lycka. En del av den fantastiska bourbanlagrade The Serpent’s Stout, och en del av den lika fina brandylagrade The Angel’s Share möts i ett vuxenlandskap där det går åt imperial stout och american strong ale med vass spritighet som mildras av en fin rökighet, mörk blåbärschoklad och lika mycket karamell som vaniljchoklad. Går att sitta med hur länge som helst och bara mysa fram nya referenser. Dyr men värd att köpa, ett måste för en sensommarkväll ensam vid strandkanten. (Bättre+).

North Coast 2013 Old Stock Ale
Karamell och kola med sedvanlig antydan till att ölet vill lagras några år – vilket den gör med bra förtjänst. Äpple och päron, liksom i fjol inte heller lika “het” och ibland spritig. Smaken är mogen och kraftig, kanske lite lätt (vilket kan bero på att det var i ett litet glas från en flaska som stått framme ett tag). Redan nu har ölet mycket att erbjuda men vill man gifta ihop smakerna så låter man flaskan stå något år. Köp en 3-4 stycken och prova en om året. (Bättre).

Uerige Doppel Sticke
Var inte med på provningen och tidigar har jag bara provat tyskarnas altbier och den “vanliga” Sticken. Brukar kunna lägga sig lite åt en barley wine utan att malt eller humle är i centrum. Mörkt socker, russin, karamell och torkade fikon, med en touch av alkohol är vad andra verkar ha funnit i den. 46 kronor är lite dyrt, men får bli en för att prova.

2013-08-01, små partier

(modul, artikelnummer, namn, land, volym, pris, antal)

T5 11004 Rodenbach Caractére Rouge Belgien 750 99,00 3000
T5 11065 Peak Organic Weiss Principal USA 650 72.3 4320
T5 11113 S:t Eriks Mathias Dahlgrens 4p Svenska smaker Sverige 1320 109.6 8000
T5 11199 Omnipollo Agamemnon USA 650 99 5000
T5 11647 Stone Old Guardian Oaked Barley Wine 2013 USA 650 82.9 2100
T5 11747 Great Divide 19th Anniversary Ale 2013 USA 650 94.5 3180
T5 11868 BrewDog Jack Hammer Storbritannien 330 27.9 30000
T5 11883 Lagunitas Undercover Shut-Down USA 355 28.9 21600
T5 11884 Hop Ottin IPA Anderson Valley Brewing USA 355 26.9 24000
T5 11885 Imperial Vanilla Coffe Porter Danmark 330 34.8 12960
T5 11886 Sierra Nevada Hoptimum Whole-Cone Imperial IPA USA 355 39.9 5184
T5 11887 Sierra Nevada Harvest Southern Hemisphere USA 710 89 5000

T6 11888 Ola Dubh Harviestoun Brewery 2011 Storbritannien 330 69.6 2400
T6 11889 Det Lille Bryggeri Black Elixir 200 Danmark 330 59.9 1600
T6 11875 Abstrakt 13 Storbritannien 375 129 1500
T6 11876 BrewDog 10 Heads High Storbritannien 330 29.9 3400
T6 11877 Nøgne Ø Dark Horizon 4 Edition Norge 250 89 1440
T6 11878 Lost Abbey Saints Devotion USA 375 84 840

T7 11879 Lost Abbey Deliverance USA 375 149 900
T7 11032 Uerige Doppelsticke Tyskland 330 46 1920
T7 11066 2013 Old Stock Ale USA 43.9 6912

Vad betyder T-indelningarna

B = Beställningssortiment
BAS = Alla butiker
T1 = Tilläggsmodul (butiken hyllför BAS samt T1)
T2 = Tilläggsmodul (butiken hyllför BAS, T1 samt T2)
T3 = Tilläggsmodul (butiken hyllför BAS, T1, T2 samt T3)
T5 = 30-tal butiker (egentligen 40 butiker inklusive vinkällarbutikerna)
T6 = Mer eller mindre samma som T7, men med mer information på Systembolagets hemsida
T7 = Vinkällarbutiker (Göteborg, Malmö och Stockholm)
T9 = Valfritt för butik att hyllföra. Kan av kund beställas styckvis i samtliga butiker

Knappt har gårdagens Systembolagssläpp hunnit sätta sig likt gårdagens bakfylla, en rest från utprovningen av ölen från gårdagens släpp innan det är dags att kika mot sensommarens nyheter. Juli, likt januari är mer en tid för semester och eftertanke än att stå och köa utanför Systembolaget – därav inga släpp dessa månader.

I höst byter Systembolaget ut sitt “T”-modulsystem och inför ett helt nytt system som är så svängigt att få förstår det, inte ens de som säljer ölen – men jag återkommer till det i höst. Av denna anledning står septemberölen med “” bredvid sig då de kommer att hamna i den kategori som motsvarar den tidigare T5 eller T6-modulen.

Vad vi snabbt fäster ögonen på är att Ballast Point Sculpin IPA nu äntligen kommer till Sverige och dessutom till Systembolaget. Det rör sig knappast om några få flaskor utan hela 24.000 flaskor kommer att landa på Systembolaget, säkerligen med ett gäng på krog redan tidigare. Dessutom kommer Evil Twin Imperial Biscotti Break, en riktigt grym imperial porter som för just över hundralappen för en “bomber” (650 ml flaska) får ses som ett kap. Att den släpps samtidigt som Ballast Point Victory at Sea, även den en imperial porter, på en bomber men för under hundralappen får ses som galet. Två riktiga kap!

Ölen nedan står enligt följande mall: Modul, namn på öl, ursprungsland, volym, pris, antal. Ni finner dessa och alla Systembolagsnyheter här.

Augusti
T5 Anderson Valley Hop Ottin IPA USA 355 25,90 24.000
T5 Lagunitas Undercover Shut-Down Investigation Ale USA 355 28,90 21600

September
“T5” Deschutes Red Chair NWPA USA 355 27,90 16000
“T5” Ballast Point Sculpin IPA USA 355 33,90 24000
“T6” Evil Twin Imperial Biscotti Break Internationellt märke 650 109 1500
“T6” Ballast Point Victory At Sea USA 650 89,90 1560

Bättre sent än aldrig sägs det. Mitt i allting som rör Copenhagen Beer Celebration så ska det släppas öl på Systembolaget här hemma i Sverige. På grund utav allt som sker blir den här månadens genomgång något hattigare och mer begränsad, time is running out som Muse sjöng. Det mest markanta för släppet är nog att “Ingrid” åter har flyttats, denna gång på grund utav meck med leveranserna – så hon kommer i juni. En månad dit man även flyttade No-Li ölen, för att sedan få in Epic-ölen nu i maj. Ja, ett himla flyttande. Jag gör så att jag går igenom T5-ölen med korta notiser om vad jag tyckte om den, T6 och T7-ölen går vi igenom lite mer sammanfattande och sedan så kör vi på det för den här gången, tyvärr. Jag ber också om ursäkt för eventuella småfel, är jobb och jobb 24/7 just nu så ögonen går i kors.

Istället har jag satt ut min lilla Manker-rekommenderar sign (®)efter de öl jag tycker att ni borde köpa. De ölen är prisvärda, smakrika och/eller har något som sticker ut, med andra ord är prisvärdhet nu också en faktor jag trots allt väger in ju mer och bättre öl Systembolaget trots allt får in. Man har inte råd att köpa lika mycket, dyr och bra öl längre – på gott och ont.

T5

2013 Bière Nouvelle ®
Fräscha ljusade kakor av mosade mandlar med skön sötma, blött halm och en touch av gröna äpplen. Snäppet torrare och lätt, lätt syra på slutet. Finner också en antydan av fruktighet. Bra kropp, alltid lika lättdrucken och väldigt somrig. Rekommenderas. (Bättre-).

Valeir Blond
Tycker nästan att den får inslag av syrlig trasa med karaktär av äpplen, mjöliga nötter och en lätt estrighet. Bra på alla sätt och vis, men kanske lite kort i smaken. (Bra(+)).

Tjockhult Tjinook ®
Snäll och mild som en lager, men med en humling och smak som en lättare american pale ale. Ren humlearom och smak med blommighet, lite citrus en släng av grape och nyskördade humlekottar. Grym sommaröl till bra pris! (Bättre).

Oppigårds Brewers Brown ®
Maltiga kakor med lite torr bitter chokladkaka för att svänga till det. Stor drinkabilitet, bra pris och en öl som saknats på den svenska marknaden. Känns lagom brittisk, vad det nu egentligen säger eller innebär. En styrka är att den inte falnar i smaken och jag lär ha den här som återkommande öl till mat. (Bättre).

Grebbestad 2013 Lunator
Aningen rökigt inslag, sötad karamell och jästa äpplen, päron och bär. Lite som de sultanrussin och inslag av pappkartong överlagrade belgare kan få. Släng skum baltisk choklad. (Bra).

The sinner Series Lust
Choklad och mjuk mocha med sötade inslagen av choklad i morgonkaffet. Härlig belgosötma med mörkt socker, dadlar och mormors hemkoka kolasås. (Bättre).

Mikkeller Vår/Sommar ®
Melon och grape med mer tropik bakom. Lagom beska för att ge den högre drickbarhet. Inte lika torr som förra vårens utan lite mer fruktighet. (Bättre-).

The sinner Series Envy
Rätt ”rakt-på-sak” humle som kanske ska få stillas lite för att balanseras in mer med övriga smakerna. Lätt citrus, grape och allt det där man förväntar sig i den här typen av öl. Ljus maltbas som mest finns där, på gott och ont. Lagom beska och fräsch blommighet. Nästan mer american pale ale än west coast IPA. (Bra+/bättre-).

Great Divide Old Ruffian ®
Alltid lika fin doft av humlekottar med lite hetta, ren kotte, kladdig kotte. Bär och skön malt som ger den typen av barley wine som jag älskar och har som referenspunkt för amerikanska barley wines. Kladdig och rivig men ändå med rätt balans. (Bättre(+)).

Jämtlands Baltic Stout
Nästan som uppfriskande godisar och energidryck med förhållandevis snäll maltkropp. Kolakakor och och äpple men lika väl kaffe och cigg. Kunde fått ha ännu lite mörkare malt som hade gett mer tryck till smaken, lär vara väldigt god till mat som substitut för en brown ale. (Bra).

The sinner Series Pride ®
Mörkt men fint. Välbyggt mörkt lego med mörkt kaffe som inte får mycket bitterhet i sig trots inslag av tjära och lite eldat. Viss fruktsötma och upplivande fruktighet ger lite variation och komplexitet. Rekommenderas. (Bättre(+)).

Bland T6 och T7 ölen finner vi rätt blandade öl. Mikkerller Spontan Cherry Fredriksdal är ett utsökt “frukt/bärvin” med rejäl körsbärssaft, viss syra och en kärnsträv bitterhet, väldigt rödvinsfruktigt och gott. Lite mer speciell är i så fall Nøgne Ø Tindved som med en annorlubnda syrlighet som drar åt urinoar först ger avsmak, innan havtornen kommer fram tydligare. Torr och lite syrlig ena stunden och mer sötsyrlig (tänk fizziga godisar) den andra. Båda rekommenderas om ni gillar lite spännande och annorlunda. To Øl Sans Frontière White Wine ed. provade jag i Köpenhamn tidigare i år och här ger inslagen av vitt vin en perfekt ram för de belgiska inslagen som fått lite mer humlesting, men framförallt så är brettanomyces och vitt vin en lyckad kombo. Lite dyr, men väldigt god – så har du lite pengar över så prova en.

I T7-modulen har vi en trio öl från amerikanska Epic, inte bryggeriet med samma namn från Australien. Hopulent är en dubbel IPA med en robust maltighet, grape och toner av mörk melon och udda tropiska frukter (Bra+) medan Smoked & Oaked är en udda belgisk strong ale som dels legat med körsbärsträ och sedan fått mysa till sig på whiskeyfat. Rökt fläsk, höstbrasor och söt rök – annorlunda och en sån där öl man antingen gillar eller tycker är lite för galen (Bra-). I så fall är den tredje ölen, Imperial Red (®)mer i min smak. Brännande humlekottar och rejäl torrhumling med toner av humlekåda och vörtkok. Det här drar åt kraftig amerikansk strong ale som har humlebettet av en mysig barley wine – men där maltkroppen är litem mildare. Rekommenderas! (Bättre(-)).

Då det inte är varje dag vi får bra saisons på bolaget så vill jag slå ett slag för De Rankes Saison de Dottignies, en frisk öl med bra örtighet, lite hampa och inslag av en syrlighet som för tanken åt brettanomyces eller gueuze. Lite lime, lite sweetygrape, stramat åt sådär lagom. Frisk våröl! (Bra+). Något jag trots priserna som är lite over the top vill lyfta fram är CAP, Mattias Hammenlinds nya projekt efter det att han slutade hos Sigtuna. DIPA’n är god, det är den med tropisk frukt och grape – men den är kanske inte värd 199 kronor, tyvärr. Dock är den värd att prova om ni är en 2-3 stycken som delar på en flaska. Däremot så är hans imperial stout grym, så jag hoppas att vi får se även den på Systembolaget framöver. Boulevard Grainstorm bör ni prova om ni gillar mörk IPA med lite extra i; här är det rågmalt som i sig ger än mer krydda till ölet – jag provade ölet i Göteborg på ölmässan där och även om det inte var en fempoängare så är det av lika bra kvalitet som alla andra öl från Boulevard.

T5 11052 Old Ruffian Barley Wine 2012 USA 650 79,90 3228
T5 11080 Brewdog Hello, My Name Is Ingrid Storbritannien 330 34,90 6816 (flyttas till juni)
T5 11087 Amager The Sinner Series Envy Danmark 500 44,90 10080
T5 11093 Amager The Sinner Series Pride Danmark 500 58,60 6000
T5 11094 Amager The Sinner Series Lust Danmark 500 58,40 4200
T5 11095 Jämtlands Baltic Stout Imperial 2013 Sverige 500 28,20 8000
T5 11096 Nynäshamns Tjockhult Tjinook Sverige 500 33,30 13500
T5 11606 Mikkeller K:rlek Vår/Sommar Internationellt märke 330 29,90 45000
T5 11687 Grebbestad Lunator 2013 Sverige 330 25,90 15000
T5 11690 St. Sylvestre Bière Nouvelle 2013 Frankrike 750 72,90 3780
T5 11729 Contreras Valeir Blond Belgien 330 26,00 6000
T5 11740 Oppigårds Brewers Brown Sverige 330 19,70 25000

T6 11869 To Øl Sans Frontière White Wine ed. Danmark 375 119,00 1080
T6 11870 Nøgne Ø Tindved Norge 250 69,00 1260
T6 11871 Mikkeller SpontanCherry Frederiksdal Danmark 375 129,00 1800

T6 11061 No-Li Born & Raised IPA USA 650 69,90 (flyttad till juni)
T7 11051 Holgate Emptress Australien 500 158,60 480
T7 11060 No-Li Crystal Bitter USA 650 69,90 (flyttad till juni)
T7 11062 Epic Smoked & Oaked USA 650 115,90 1068
T7 11063 Epic Imperial Red USA 650 73,40 1068
T7 11064 Epic Hopulent IPA USA 650 75,00 1068
T7 11613 CAP I’m Curious Double IPA Sverige 750 199,00 240
T7 11854 Saison de Dottignies Belgien 750 66,00 1500
T7 11857 Boulevard Grainstorm Black Rye IPA USA 750 149,00 588

Vad betyder T-indelningarna

B = Beställningssortiment
BAS = Alla butiker
T1 = Tilläggsmodul (butiken hyllför BAS samt T1)
T2 = Tilläggsmodul (butiken hyllför BAS, T1 samt T2)
T3 = Tilläggsmodul (butiken hyllför BAS, T1, T2 samt T3)
T5 = 30-tal butiker (egentligen 40 butiker inklusive vinkällarbutikerna)
T6 = Mer eller mindre samma som T7, men med mer information på Systembolagets hemsida
T7 = Vinkällarbutiker (Göteborg, Malmö och Stockholm)
T9 = Valfritt för butik att hyllföra. Kan av kund beställas styckvis i samtliga butiker

När så påsken äntligen är över och påsksnasket och påskölen har fyllt din arma kropp så är det dags att bränna överskottsenergin på att stå och köa för att sedan få bära hem din nyinköpa öl från Systembolaget. Ingen rast och ingen roa, men ett desto större hål i plånboken – igen.

Inget systembolagsläpp är komplett utan MankerBeers sedvanliga inför-analys och vi har i god tradition förstört vårt lever ännu ett snäpp för att ni ska få en lite bättre koll på vad det är som står på hyllorna. För att ni inte ska somna av törst så tar vi T6 och T7-ölen imorgon och går idag mer fokuserat in på det så kallade T5-sortimentet. I T5-modulen är ursrpungslandet och öltyperna lika mixade som en knapp i en hög av plockepins och för en gångs skull finns det ingen enkel röd tråd att knyta upp ölen vid, vilket kan vara positivt då årets tidigare släpp har varit väldigt centrerade på exempelvis IPAs eller imperial stouts.

Ingen vår utan de första vår- och sommarölen och årets specialöl från tyska Weissbierbrauerei G. Schneider & Sohn, Mein Sommerweisse är en klassisk tysk weisse, humlad med Hallertauer Saphir och Hallertauer Cascade. 5,4% stark och i god tysk weisseanda får du en törstsläckare av rang där det enda minuset är att jag kan tycka att ölet gör sig bättre på 33 eller som mest 50 cl flaskor. Anledningen är inte ölet i sig utan att du dels inte vill ha ölet för varm och att priset blir högre. 82 kronor är billigare än 110 kronor som den först låg inne för, och är inte dyrt för 75 cl, men som en törstsläckare blir det lite i övre skalan – dock är ölet elegant med rena smaker, så köp en flaska istället för ett vitt vin eller dela med en vän. Om du inte råkar vara en sucker för öltypen, då ska du köpa två flaskor att mumsa på i vårsolen. Perfekt sitta-på-balkongen-på-våren-öl.

En öl jag har fått för mig att jag gillar men som jag när jag kollade i gamla anteckningar inte uppskattade alltför mycket är 2010 Ichtegems Grand Cru Cuvee. Ölet blendas genom att ena delen består av 2 årig öl som fått ligga på bordeauxfat och gotta sig medan den senare delen består av en yngre och sötare (ungefär en ratio på 60/40). 2 år gamma l humle från Poperinge, Kent Golding och Saaz är några av humlesorterna som använts men som inte är tänkte att ge några större intryck. 63 kronor är ett väldigt bra pris för 75 cl flamländsk rödöl och ge den några extra månader, eller köp några som får stå och någon som får drickas, det har du råd med.

Ska jag fortsätta på det något bittra spåret drar vi till USA och San Diego på västkusten för att se på Green Flash Le Freak. En modern mix av en belgisk tripel och en amerikansk dubbel IPA på 9,2%. Hur du kommer att gilla ölet beror mycket på om du ser att den är DIPA före tripel eller tripel före DIPA och det sparas inte på intryck utan det är myclet grape, grapeskal och pepprighet från både humle och jästen. 45 konor för en flaska är inte mycket sett till vad det är och Green Flash gör få saker som inte håller en väldigt hög klass. Känns också som en av ölen som andas försommar.

Just den våriga känslan är kanske det som gör att Dieu du Ciel Rosée d’Hibiscus känns passande. En veteöl som kryddats med hibiskusblommor är just så annorlunda som det låter, men så är inte Dieu du Ciel sena med att våga prova på annorlunda inriktningar på vissa av sina öl. Ölet har funnits rätt så länge i Sverige och varje gång någon får prova på ölet är det lika spännande att se hur de tar emot den fruktiga vinösa syran och smakerna man vanligen inte provar. Ölet är inte för alla, men för 35 kronor för en flaska har man råd att prova på och tycker man om det så kan man med gott samvete köpa på sig några fler. Törstsläckande.

Amager Bryghus har nu gjort klart sin Sinner Series, serien öl inspirerade av dödssynderna vilka har drabbat Sverige till alla ölfantasters glädje. I det här släppet får vi prova på Gluttony, frosseri, en osund dubbel IPA med generösa mängder Citra, Simcoe, Sorachi, Amarillo och Herculeshumle. En öl du kan slösa 54 kronor på i flera omgångar, antingen för att dricka färsk och slå knut i munnen av all humle eller för att spara. När humlen fått domna bort lite med ett par månader i skåpet tror jag nämligen att den kan få lite mer barley wine-vibbar. Det här är en av mina favorit i Sinner Series och får också lyftas fram som humlekicken i det här släppet.

Den andra humlekicken i T5-sortimentet är Thornbridge Raven, en mörk IPA med recept från nya zeeländaren James Kemp som använt  Nelson Sauvin, Centennial och Sorachihumle för att ge backdrop till de mörka maltsorterna. När ölet landade i Sverige förra året var mottagandet positivt om än att vissa lyfte fram hur Sorachihumlen fungerade i ölet och jag personligen tyckte att den var för framträdande. Nu när man blivit mer van vid humlens karaktär så är jag säker på att det kommer att bli en hit. 40 kronor för en flaska på 50 cl är dessutom för billigt för att du inte ska ta en kartong och ställa ned hälften Raven och hälften Gluttony, vipps så har du en perfekt gottepåse för våren.

Är du en av de som tröttnat på IPA-fokuset så blir du glad med att vi slutar med tre stycken mörka öl; först av dem SKA Hibernal Vinifera Stout. Durangobryggeriets ekfatslagrade foreign style stout med juice från Malbecdruvor. Ölet är en av fyra seasonal stouts och fortsätter på bryggeriets satsning på öl på burk. Den lite sötare, mindre humlade stouten kostar 30 kronor och tycker du att exempelvis Anderson Valley Barney Flats är för mild så är de här ett ypperligt 8% starkt substitut, väldigt prisvärd. Stout nummer två blir en svensk stolthet, Hantverksbryggeriet Kosacken Imperial Stout. Ölet som vann guldmedalj på Stockholm Beer 2009 har liksom andra av Hantverksbryggeriets öl hamnat i skymundan då de inte varit så lätta att få tag på vilket är synd då de håller en bra kvalitet. 36 kronor svensk russian  imperial stout på 7,4% är värt att investera i och utan att ha gjort något test av det så tror jag att den kan komma att lagras förtjänstfullt. Jag vet inte om Lagunitas Cappucino Stout är lagringsbar, den är rätt lätt och mysig snarare än robust och pang på. Närmare 90 kronor kostar en bomber på 65 cl och är det amerikanska bryggeriets vinterseasonal. Brygd med kaffe från Sebastopol’s Hardcore Coffee och lömsk och lurig för att vara 9,2%. Alla fans av “American stouts” och Lagunitas vet vad de lär förvänta sig.

Vi tar det igen, nu med omdömen och betyg.

Schneider TAPX Meine Sommerweisse
Doftar som ett vårtecken med nyutslagna blommor, syrliga vetemaltstonerna och en finish av äppelskal och pepprighet. Allt i en fin och kanske för strukturerad balans. Humlingen av rena Hallertauervarianter ger fin citrusblommig doft och smak där mer fruktighet visar sig när ölet får tempereras lite. En lätt sötma nuddar först smaklökarna innan de blir mer syrligt-positiva inslag. Smaken är rakt på, enkel och läskande likt en nedstigande vårsol. (Bra+).

2010 Ichtegems Grand Cru Cuvee
I smaken är det karamell som inte fått någon syra eller djup varpå det mest blir underligt även fast det övergår till kola och antydan på plankor. Men var är fredagsmyset, de röda bären eller de trevligt unkna inslagen. Letar man med lykta och radar så finns lite röda frukter, omogna bär och andra övermogna frukter men med något år bakom sig borde den ha blivit lite rundare mulligare och ha viss syra för nu saknar den edge och smakar mest falnad karamell. Tycker mig inte alls finna de fina inslagen av mörka körsbär och antydan till vinägerfuktade träplankor som jag förväntade mig. (Bra-).

Green Flash Le Freak
Välhumlad jänkar-belgo-trippel-men-med-extra-humle-och-tryck-från-jästen som är det man måste gilla för at få ut mest av ölet, jag själv har lite svårt för den då den är för rakt på. Kraftig, på alla sätt; sötma, syra, uppsjö kryddor och en för markant beska och pepprig humle med sötma och smutsig jäst. För min del blir det bitvis för mycket med alla grape- och citrusskal. (Bra).

Dieu du Ciel Rosée d’Hibiscus
En utblandad fruktpuree möter mild belgisk ale med mer blommighet än man kan tro, i alla fall jämfört med andra hibiscusöl. Smaken är fräsch, men speciell och det är både mer vinöst och syrligt än vad vissa lär gilla. Bärigare mimosa, eller annorlunda kir. (Bra-).

Amager The Sinner Series Gluttony
I god nordväst amerikansk anda är det som att kliva in i en skog med kladdig humlekåda, kletiga barr och en aura av skogshuggare. Det är en tydlig smak som slår på direkt, men utan den värsta beskan eller tyngsta klibbigheten som ibland kan finnas i liknande öl och som kan radera ut allt vad balans och variation heter.  (Bättre).

Thornbridge Raven
Jämför man med när den var på besök sist på Systembolaget så tycker jag att sorachihumlen är bättre balanserad nu och placerar sig snett bakom de rostade tonerna av kaffe och mörk choklad. Visst finns det karaktärsfull citrus, dill och allt annat som kan förknippas med en potenta humleosorten men nu är den lika mycket “mörk” som “ipa”. (Bättre).

SKA Hibernal Vinifera Stout
Här finns samma fylliga fruktighet som i Sigtuna Dark Easter eller Mohawk Whiteout Stout med chokladpudding och mjuka smaker mer än torra, rostade diton. Inslag av ek och druvjuice mot färska kaffebönor. (Bättre).

Hantverksbryggeriet Kosacken Imperial Stout
Bra balans mellan mörk, välrostad malt, bittert trä, choklad och gammal stuga med lite fruktiga och nyanserade toner med touch av rök. Känner aning av vissa lakritsgodisar mot slutet. Bra pris på en bra öl. Snickeri och smutsig svetsare som inte borstat av sig metallstänken. (Bra+/Bättre-).

Lagunitas Cappucino Stout
Nästan chilihet karaktär med massa habanero, något många kaffestouts haft och som brukar mildras genom lite luftning. Får ölet vila lite så framträder gräddigare mellanmörk chokladpudding och Starbucks mocha-kaffe. Både smaken och doften får mig att tänka på barndomens chokladdesserter med milda smaker, här serverat med en mild cappucino on the side. (Bättre-).

2013-04-02, små partier

(modul, artikelnummer, namn, land, volym, pris, antal)

T5 11058 SKA Hibernal Vinifera Stout USA 355 29,90 7200
T5 11059 Ichtegems Grand Cru Cuvée 2010 Belgien 750 63,00 3000
T5 11743 Lagunitas Cappuccino Stout USA 650 89,50 5160
T5 11082 Thornbridge Raven Black IPA Storbritannien 500 39,90 10008
T5 11081 Amager The Sinner Series Gluttony Danmark 500 54,00 10080
T5 11078 Green Flash Le Freak Ale USA 355 44,90 6000
T5 11083 Schneider TAPX Meine Sommerweisse Tyskland 750 82 3072
T5 11198 Hantverksbryggeriet Kosacken Imperial Stout Sverige 330 35,90 5000
T5 11084 Dieu du Ciel Rosée d’hibiscus Kanada 341 35,00 4000

T6 11049 Baird Rising Sun Pale Ale Japan 360 59,90 1296
T6 11050 Baird Shimaguni Stout Japan 360 59,90
T6 Drie Fonteinen Oude Geuze Golden Blend Belgien 159,00 375 1.020
T6 11090 Lost Abbey Mayan Apocalypse Judgment Day USA 375 79,00 996

T7 11048 Baird Suruga Bay Imperial IPA Japan 360 59,90 1296
T7 11051 Holgate Emptress Australien 500 158,60 (ser ut att vara borttagen/flyttade på senaste listorna)
T7 11086 Thornbridge Thorny Goat Moccha Porter Storbritannien 500 49,50 1104
T7 11085  Stiegl DIPA Österrike 750 109 480
T7 11077 Samuel Adams Utopias 2012 USA 720 1150,00 120
T7 11091 Mikkeller The Forager Danmark 375 139,00 360
T7 11092 Amager 2012 Hr Fredriksen Buffalo Trace Edition Danmark 500 119,00 396
T7 11778 Dieu du Ciel Penombre Kanada 341 37,90 1368

Vad betyder T-indelningarna

B = Beställningssortiment BAS = Alla butiker
T1 = Tilläggsmodul (butiken hyllför BAS samt T1)
T2 = Tilläggsmodul (butiken hyllför BAS, T1 samt T2)
T3 = Tilläggsmodul (butiken hyllför BAS, T1, T2 samt T3)
T5 = 30-tal butiker (egentligen 40 butiker inklusive vinkällarbutikerna)
T6 = Mer eller mindre samma som T7, men med mer information på Systembolagets hemsida
T7 = Vinkällarbutiker (Göteborg, Malmö och Stockholm)
T9 = Valfritt för butik att hyllföra. Kan av kund beställas styckvis i samtliga butiker

Imorgon är det så dagen W, dagen då Westvleteren 12 slutligen anländer till Systembolaget och deras weblansering. Efter rejält med arbete från Galatea så ska flaskorna avsedda för krogarna nu skickats runt i landet varpå ni om ni har tur kan finna dem på just ert ölhak. Vi har i dagarna lottat ut över närmare trettio stycken Westvleteren 12-glas där den senaste tävlingen fortfarande pågår (vem vet, det kanske kommer en sista imorgon). 1.500 flaskor, för 125 kronor styck och med maxantal om 4 stycken per kund släpps klockan 10 imorgon, så var ute i tid och registrera ert konto på Systembolagets hemsida så lär det gå smidigare för alla och öka chansen att du får fatt på ett par flaskor.

Ölen, som vanligen enbart säljs på klostret och där potentiella köpare ska registrera allt från vilket registreringsnummer deras bil har till när de anländer är vanligen etikettlösa men i samband med en större renovering togs beslutet att 558.000 (93.000 paket) öl skulle säljas genom grossist och inte direkt på klostret. Flaskorna ändrades och fick en serigraferad etikett, de plockades ned i “gift packs” om 6 stycken öl med två speciellt framtagna glas och vipps, så var ölet plötsligt tillgängligt även för amerikaner då importören Shelton Brothers fick fatt på 7.760 av dessa paket.

Westvleteren 12 har under en lång tid tampats med vår svenska stolthet Närke Kaggen! om utmärkelsen som världens bästa öl och just nu får man väl säga att W12 har ett övertag på flera sätt med ett snittbetyg om 4.46 (av 5) med 2508 omdömen medan Kaggen! som visserligen har ett högre snittbetyg (4.48 av 5) förutom att ligga i dvala bara har en 502 registrerade omdömen. Men hypens makt är större än störst och framförallt så i ölvärlden, så förvänta er chansen att bli besviken om ni tror att ni ska svepas bort i en eufori av lycka när ni provar ölet – det är ett hemskt bra öl, vilket ni kommer se nedan, men prova ölet utan förväntningar så kommer upplevelsen att bli desto bättre.

Mer historia då; Första gången ölet såg världens ljus var 1940 och de som är vana vid belgiska trappistöl kanske märker av avsaknden av den typiska trappislogon som garanterar  en”Authentic Trappist Product“, något Westvleteren har varit ensamma om att inte ha med. Den återfinns istället på de trälådor som ölet säljs ifrån på klostret. Mellan 1946 och 1992 bryggdes ölet i närbelägna Watou hos St. Bernardus som kort därpå släppte sin egen serie öl med liknande karaktär. Nog om sånt, nu dricker vi öl men vill ni ha ett riktigt lång resereportage från klostret så rekommenderar jag den här artikeln.

Westvleteren 12 (XII)

Utseende: Dovt gyllene vackert brun och rödskimmrande vätska med fizzigt nougatfärgat skum som faller ner till en tunn mögelfläckig hinna, tyvärr men så ser det ut.
Doft: En söt arom där alkoholstyrkan direkt markeras med en typisk vuxen touch av likördränkta röda bär, mörk sirap och syltade russin. Det är svårt att inte känna av hur komplex öl det här kommer att utvecklas till, men såhär relativt ung så är det syrligare karamell och bären som är klarare och de samvävda aromerna som kommer med något mer år i källaren får vänta på sig.
Smak: Lätt till nästan medelstor munkänsla med mild, aningen fizzig kolsyra. Små bubblor som sprudlar runt i munnen och den växande smaken som börjar i mörkt socker och sirap blommar snabbt upp i choklad, toffee och stiltypiskt elegant kryddighet. Syran och den lätta kroppen ger bitvis vinösa inslag likt ett mörkare dessertvin med bränt socker där en hetta och krydda som blir tydligare mot finishen kommer att ta sig mer och mer med lite lagring.

Betyg? – Bäst. Okey, vi börjar med hype’en. Är det här världens bästa öl? Nej det är det inte. Första smuttarna och första sekunderna är det besvikelse och missnöje, men när jag nu börjar gå igenom smakreferenserna mot andra liknande öl så har W12 allt en bra belgisk har, och lite därtill. Alla smaker du finner och som du gillar, kanske till och med älskar i en mörk belgisk öl finns här och den slinker ner kanske lite för lätt. Dessutom saknas den komplexitet nästan alla dessa ölen får med lite tid på nacken och färsk trodde jag att det skulle vara en knastrigare sötma, mer karamell och än mindre antydningar på komplexitet. Så ja, det är en förbaskat bra öl – om man bara tar sig an den på rätt sätt.

Jag är ingen belgofil och jag har druckit ölet några gånger förut, men just därför är detta gången då jag verkligen provat ölet utan några som helst förväntningar – vilket jag tror att man gynnas av. Alla komponenter finns där och för varje år kommer de sys ihop mer och mer, men redan nu får jag påpeka att 125 kronor för en flaska är prisvärt sett till vad det är. För liknande öl kostar en flaska runt 50 kronor (Rochefort 10 och literpriset för St. Bernardus ABT 12) och då är de betydligt mer lättillgängliga öl. Så försök få fatt på några flaskor, det är värt det.