Så, efter veckor och veckor av deltävlingar och nu slutligen finalen så har en vinnare korats i vår stora Dogfish Head-tävling! Intresset har varit riktigt bra och de bidrag som tävlat i de olika etapperna har varit riktigt bra vilket visar att Darrens “beer is art” verkligen stämmer. Öl och ölinspirerade bilder kan verkligen göras vackra, roliga och användbara i andra situationer. Fortsätt gärna posta bilder på vår Facebooksida eller maila till oss där ni fotar öl i roliga eller snygga situationer, så får vi se om vi kommer göra något roligt framtida projekt med dem.

Tävlingen igen då?

I vår tävlings finalomgång deltog följande bidrag.

1 – Viktor Nyman
2 – Mats Rubin
3- Afram Haffo
4 – Mattias Karlsson
4 värdiga och riktigt bra bilder som efter en veckas kuppande, tävlande och like’ande slutligen placerade sig enligt följande.

Tävlingsvinnare - Viktor Nyman.

Slutresultat Manker Beer Dogfish Head-tävling:

1 – Viktor Nyman – 144
2- Afram Haffo – 124
3 – Mats Rubin – 99
4 – Mattias Karlsson – 70

Så vi säger stort grattis till Viktor Nyman och Gustav Marin som knep förstaplatsen och därmed vinner vårt förstapris – ett av Sam Calagione signerat samlarobjekt som garanterat lär uppskattas.

Grattis säger vi också till Afram Haffo som vinner en väggmonterad Dogfish Head-öppnare, Mats Rubin som vinner en Dogfish Head-Frisbee och Mattias Karlsson som vinner en Dogfish Head 90 Minute IPA-tvål.

Vi efterfrågade också de bästa motiveringarna till varför ett visst bidrag skulle vinna. Grattis här till Johan P Nydewall.

Stort tack till alla som på något sätt deltog och vi hoppas ni tyckte det var ett litet roligt initiativ för att fira att vi nått en milstolpe som vi nu tack vare er, våra läsare och vänner redan kört iväg från. Nu återgår vi till det vi vanligtvis gör – skriver, dricker, provar och tjatar om god öl!

USA’s bästa ölimportör och de som tar in och även skeppar hit mycket spännande amerikansk öl – 12% Imports, har blivit så förtjust i Omnipollo att de lagt en stororder på Leon. Men inte bara det, de har även lagt en likadan order på den kommande Mazarin – ett öl som idag beskrivs av Henok (mannen bakom Omnipollo) som ett “brainstormingöl”. Ölen kommer att dyka upp i New York runt maj för att sedan skickas runt i landet.

Detta är troligen första gången som en svensk fantombryggare exporteras till landet i väst. Där kommer Omnipollo göra svenska bryggerier som Oppigård, Nils Oscar och Dugges sällskap på hyllorna. Riktigt kul tycker vi och detta firar jag med att dricka Omnipollo / Sea Goat-collaborationölet ikväll. Förväntar mig en pang-DIPA.

Jag är Cantillonfrälst. Det tog mig lite tid, men liksom vissa först har problem med vissa humlesorter eller den stora beskan i många DIPA’s, medan andra har svårt för hur lagers smakar, så hade jag problem med syran och de “underliga och bitvis hemska” smakerna i suröl. Men en dag föll poletten ned och allt blev grönskande hagar, unkna källare och sura fransoser – Manker började gilla suröl. Så efter glas på glas av Cantillon, 3 Fonteinen och andra godsaker så blir det mer och mer en rolig utmaning att finna och prova öl jag tidigare inte provat från surölskungarna.

Så nere i Köpenhamn där både Saint Lamvinus och Vigneronne från 2005 fanns att tillgå på fenomenala barley wine fick jag ett surölsfix som ökat på min kärlek till suröl. Gårdagens öl, Saint Lamvinus, butteljerad 2005 var en perfekt gåva till mig själv efter en vecka av kaos och elände på jobbet men som nu hade avtagit (trodde jag). Så det blev att ltua sig tillbaka i soffan, hälla upp dölen och njutningsfullt drömma sig bort till surölens ompa-lompaland.

Ölet, en druvlambic med druvor från Libourne i Frankrike (där Saint Emillon och Pomerol görs) varpå man gjort denna samarbetsbrygd med vinmakarna i området. Man har använt Merlot och Cabernet-Francdruvor som sedan legat i Bordeauxfat med två och tre år gammal lambic. Ölet blendas alltså i tunnorna och inte efteråt. Rödvinsgottigt och syrligt fint låter det i min värld, var den så bra som jag önskat mig?

Cantillon Saint Lamvinus 2005

Utseende: En lätt blårödare vätska, vackert dovt gyllene med ett skum. Eller skum och skum, det blir lite fizz ovanpå vätskan som snabbt försvinner för att lämna den fina plana ytan.
Doft: Mild arom av syrlig citrus, unken trätunna och en viss vinositet med röda frukter och bär. Finstämd, mild men bestämd – så som de Cantillons med lite år på nacken jag provat varit. Anar lagom med syra under den eleganta aromen.
Smak: Lätt till medelstor munkänsla med okey fizzig kolsyra, dock lite mindre än vanligt. Inte lika spruttlande som yngre lambics kan vara utan ölet uppvisar en “köttigare” munkänsla med rundör och lenhet. Citrus och unken trätunna även i smaken som följs av lite köttigt rött vin med lite blommighet, röda frukter men också av rödvinsfat. Rätt mycket, men väldigt välintegrerad, funk som nog förtydligas av köttigheten. Det torras ut mer och mer i munnen och det som först kändes lent, fint blir mysigt torrt i munnen av syran från ölet.

Betyg? – Bäst. Inget att tjaffsa om, ännu en gudomligt god öl som jag skulle vilja prova i en yngre skepnad. Tror den gottat ihop sig på ett ypperligt sätt där köttigheten från rödvinet kommer fram mer och där de fräsht unkna citrusaromerna och smakerna ger vika åt mörkt trä, röda bär och infekterade träbåtar. Jag vill ha mer, mycket mer!

Det har varit mycket skriverier om Saison Duponts framtida vara eller snarare icke-vara. Att den redan är på väg ut ur Systembolagets sortiment och in på den lätt bortglömda T9-modulen. Synd på en bra öl säger jag och gjorde min beskärda del förra veckan med att köpa både flaskor och dricka ett par glas på Akkurat. Men varför bara köpa ölen och avnjuta den som den är när man kan göra så mycket mer med denna lättsamma och ändå smakrika saison?

Jag och M2 har ju satsat på Manker Beer and Food TV under hösten (som dock legat på is pga vintern) och självfallet vill vi därför tipsa om bra mat till denna prisvärda saison. Tanken vara att göra en kyckling i ugn i lerkruka med ölen – lite som beer butt chicken fast mer sofistikerat. Men andra planer fördes fram och de 5 flaskorna Saison Dupont vi bunkrat upp med skulle istället paras ihop med en smakrik och lätt grönärtssoppa med pepparrotscreme tillsammans med en svamptoast. Tanken var att Dupont’en som är rätt mild skulle passa mildare och bättre än en weissbier (varpå vi köpt ett antal Schnedier Weisse Tap 4 Meine Grünes för att dubbelkolla).

Resultatet blev i mitt tycke succe och de 2 närvarande gästerna smackade glatt i sig både mat och dryck. Vill man vara mer hardcore och satsa på tyngre saisons så gör det, men alla är inte lika insatta i den här typen av öl och kanske blir lite skrämda av smaker och kryddigheten. Så därför passar Saison Dupont perfekt då den är lite vänligare mot “nybörjare”.

Mitt råd, följ nedanstående recept och laga, förtär och sitt kvar efteråt tillsammans med en Saison Dupont. En viss person sa en gång att man aldrig ska fota mat om man inte vet vad man gör – jag vet inte det, men tog trots det lite mörka och lätt osmakliga bilder. De är i alla fall bättreän inga bilder.

Grönärtssoppa:
(ca 4 pers)

600 gram gröna fina ärtor
1 flaska vitt vin (ger i mitt tycke bättre smak än vatten)
1 gul lök, alternativt ett par charlottenlökar
Buljong, flytande eller i tärningar
1 tub Pepparrotsvisp (visp för de som vill ha en mildare smak, eller gör egen med riven pepparrot och creme fraische)
Salt och peppar
100 gram smör

Hacka löken fin, fräs upp med smöret. Häll sedan på runt 50-75% av vinet tillsammans med buljongen och låt koka ihop sig lite snabbt. Häll sedan i ärtorna och resten av vinet och låt puttra ett tag. Ta sedan en stavmixer och mixa ihop allt till en slät vätska, salta och peppra lite. Beroende på tyckte och smak kan du göra den slätare eller lite mer “chunky”. Jag gillar den inte helt slät. Blanda sedan lite creme fraische och pepparrotsvispen och ställ kallt en stund. Portionera ut i skålar och låt alla själva klicka i pepparrotsvispen.

Svamptoast:
(ca 4 pers)

1 bröd, förslagsvis ett lagom luftigt något större bröd (levain eller något sånt)
Smör och olja
ett gäng nävar svamp (skogschampinjoner, kantareller eller vanliga champinjoner, eller vad du känner för)
1 kruka persilja
5-6 dl grädde
Nån skvätt madeira eller cognac
4-5 charlottenlökar

Hacka lökarna och fräs upp med smör. Skiva svampen smalt och lägg ned i pannan då löken fått lite färg. Klicka på generöst med smör. När svampen krympt och fått en fin färg kan ni hälla i grädden, droppa i lite cognac eller madeira, krydda efter smak och låta det stå puttra ett tag. Dra sedan upp värmen och låt det tjocka till sig, hacka samtidigt persiljan och lägg i. När röran blivit tjock och go kan ni dricka lite mer öl och ställa röran åt sidan.

Skiva då brödet i lagom tjocka skivor, ringla ut olja i pannan och klicka i en smörabit. När smöret och oljan guckat ihop sig och plattan har en bra värme så kan ni slänga i brödskivorna och slänga på lite flingsalt. Vänd dem så att de får fin gyllenbrun färg på båda sidorna och blir just lagom frasiga.

All done. På med svampen, fram med soppan. I med ölen och ha en trevlig kväll!

Såhär snart två veckor efter årets första släpp på Systembolaget så har uppståndelsen av allt gott som släpptes sist bytts ut till åter förväntan inför nästa släpp, och släppen efter det. Redan nästa månad så har vi gått från ett “okey” släpp till ännu ett monstersläpp. Mycket tack vare att Brill släpper iväg en 100 flaskor av sina olika Stillwateröl (och Alesmith Grand Cru) till T7-modulen men också då T5-modulen matats full med goda öl. Men det blir mer än så, för förutom Stillwaterölen så kan vi nu se än längre fram i spåkulan och i vinter får vi åter sällskap av Chocolate oak Aged Yeti från Great Divide, mer Bötet från Nynäshamn i sällskap med samma bryggeris Sotholmen Extra Stout. Det är ännu obekräftat men vi på Manker Beer har våra aningar om att en mörk hemlig imperial stout kanske på ett eller annat sätt kan dyka upp i landet i år. Men av erfarenhet låter det osannolikt att den gör det i år, men såklart säger ölhjärtat annat och vill ha hit den nu.

Så kort och gott, kika in på vår sida Kommande Ölsläpp för hela listan på årets nyheter.

 Christian Skovdal Andersen har en lång bakgrund inom den danska ölscenen med Ölfabrikken (startad med Martin Larsen) och nu Beer Here och i höstas fick vi ju stifta bekantskap med ett par av hans öl. En öl som inte nått Sverige men som jag verkligen hade önskat göra det är hans lågalkoholhaltiga (2.8%) Infant Øl.

På sitt sedvanligt provokativa sätt, men med glimten i ögat beskrivs ölen såhär:

Selv om Infant Øl er en hvidtøl og kan nydes af børn er smagen i høj grad også for voksne. Med 20 bitterenheder og en velvoksen mørk maltprofil er der ingen grund til at få tudefjæs på. Det er en øl til både leg og alvor. Brygget af Maris Otter bygmalt, maltet rug, tre slags karamelmalt og chokolademalt, Simcoe, Columbus og Amarillo humle, gær og vand.

Beer Here Infant Øl

Utseende: Färgen på vätskan drar åt en ekig mahognybrun färged väldigt fint skum som lämnar rester både ovanpå vätskan och längsmed glasväggarna.
Doft: Fräsch doft av lagom rostad malt, gräsig humle och en oväntad fruktighet (för att vara en så lätt öl). Påminner om andra Beer Here-öl, på ett bra sätt.  med dess fräscha, goda arom.
Smak: Lätt munkänsla med bra kropp för att bara vara 2.8%. Oerhört fräsch fruktighet i den lagom rostade maltiga smaken. Humlemixen känns riktigt passande med inslag av gräs, frukt och lite grape och citrus. Just att den har både kropp och munkänsla, om än bitvis lätt, gör att den känns som starkare. Alkoholsvaga öl per se brukar jag tycka kan förlora i kropp och framförallt bli lite obalanserade om de får i sig för mycket humle.

Betyg? – Bättre. Stor drickbarhet och riktigt välsmakande med något torr efterbeska. Fruktigheten lyser in riktigt bra. Kanonbra lättöl och troligen topp-2 av lättöl jag provat. Den här skulle jag gärna ha fler av hemma, perfekt “efter-jobbet”-öl då man bara vill koppla av och dricka något gott utan att behöva ta fram en bomber av en imperial stout.

Mer Beer Here:
En hybrid brown ale/IPA? Beer Here Höst Citra
Hop addicts, get your fix! Beer Here Hopfix