Andreas Skytt Larsen jobbar inte bara på Mikkeller & Friends i Köpenhamn utan har sedan en tid tillbaka också startat upp ett litet bryggeri. Ute i Brønshøj har han möjlighet att göra mindre batcher av det han känner för och vissa av er som var i stan just före Copenhagen Beer Celebration kunde prova hans American Pale Ale, Favorite Pastime på Fermentoren och på Mikkeller & Friends.

Ett av hans senare alster är en Saison han bryggt med två sorters saisonjäst, torrhumlat den med Citrahumle och sedan adderat Brettanomyces för att ge den mer funk. Funk Orchard har än så länge bara serverats på Kødbyens Madmarked men det ska bli spännande att se hur Andreas fortsätter med AleFarm och när och hur vi får se mer av ölen.

AleFarm Funk Orchard

Utseende: Något mörkare, disig smutsgul öl med litet ljust skum som faller ihop yill ett litet lock.
Doft: Doften präglas till en början av brettens säregna funkighet och kryddighet men i takt med att ölet luftas och värms lite får du toner av frän ananas, mandarin och tydligt av citrus.
Smak: Medelstor till stor munkänsla med bra kolsyra. Rätt kraftig i munnen, lite tjock. Som i doften är funktigheten och bretten lite kvävande vilket är synd. För under det första lagret med brett är det en skön syrlighet likt många amerikanska wild ales och smak av jordgubbar, ananas, mandarin, citrus och blommor. Drar lätt åt en amerikansk wild ale/saison som brettats lite hårt och sedan fått ligga på vitvinsfat.

Betyg? – Bra. En lovande öl som kan bli intressant att jobba vidare på om man får ordning på den lite tjocka kolsyran och för närvarande bretten. När jag tog lite mörk, mjuk pepparkaka i munnen så mattades bretten bort vilket gjorde ölet väl.

Snart är det augusti och även fast sommaren går mot sitt slut så får vi se mer glädjande öl på Systembolaget. Som det numera är sedvanligt så ser vi två stycken släpp, ett den 7e augusti och ett någon vecka senare den 21 augusti. Ölen nedan är de som vi kunnat prova på Systembolagets så kallade skribentprovningar men det tillkommer lite annat gott. För att se den slutliga listan samt vilka butiker som har hur många flaskor så rekommenderar vi som vanligt den eminenta sidan Systembevakningsagenten.se.

Exklusiva öl 7/8

All in Brewing Your Lips Taste Like Yuzu & Sudachi (Sverige 33 cl 49,90 kr)
Yuzufrukten har en väldigt egen doft och smak som påminner om en mild, söt och fruktjuiceigare citron (tänk lite åt limoncello) – men kan ibland bli lite för kraftg. Här är den väl balanserad i en gammal MankerBeer-favorit. Läskande och otroligt drickbar. Perfekt när du vill sippa dig i något läskande bara för att det är så gott.
Betyg? – Bättre.

Rådanäs Saison (Sverige 33 cl 28,90 kr)
Doftmässigt lite mer vingummin, plastbollar och estrar. Smakmässigt skönt örtig, lagom torr och överlag fräsch utan att erbjuda någon större komplexitet. En bra vardags-Saison att ha till fiskrätter eller som lunchöl på sommarens bjudningar.
Betyg? – Bra+.

Hornbeer Grisk IPA (Danmark 50 cl 49,90 kr)
Det här luktar hembryggt, eller åtminstone där svenska hantverksöl var för 5 år sedan. Obalanserat, lite för tunn bas och humlen luktar som i riktigt gammal amerikansk IPA. Inte fel, mest gammalt och inte särskilt fräscht.
Betyg? – OK (-).

New Holland Imperial Hatter Double IPA (USA 35,5 cl 39,80 kr)
Doft av barr och viss kryddighet som jag brukar finna i många av New Hollands öl. Väldigt mycket sötma och karamelliserad malt vilket inte helt gifter sig med beskan. Samtidigt är det en sån där öl där du antingen uppskattar växelspelet mellan lite tjock sötma och beskan, eller vill ha mer smakrikedom.
Betyg? – OK+.

Amager Batch 1000 (Danmark 50 cl 53,90 kr)
Den här Sorachihumlade saken var något både jag och M2 totalt föll för när den var på Göteborgs ölfestival. Åtta olika humlesorter ger dig variation och allt från humlekottar till kletiga barr och humlefruktighet – men jag tycker att Sorachin sticker ut rätt mycket. En dundegod öl för dig som vill gå loss på en bra IPA! Mycket smak för sina 6.5%.
Betyg? – Bäst.

Sierra Nevada Hoptimum 2015 (USA 35,5 cl 43,90 kr)
Inte samma wow-upplevelse som första gången den lyckades hitta sin väg till Sverige och jag tycker att den har tappat lite i humlekaraktär. Inte helt otippat med den humleefterfrågan som finns. Trots det en riktigt god och förhållandevis fräsch och lättdrucken öl som visar att Sierra Nevada även kan göra snäppet kraftigare saker med samma kvalitet som Torpedo och Pale Ale.
Betyg? – Bättre.

Smuttynose Really Old Brown Dog (USA 35,5 cl 37,90 kr)
En riktigt härlig Old Ale som legat en kort tid med ekflisor. Framförallt är den ypperligt balanserad och rätt mild med lite toner av vanilj, toffee, bränt socker och nötkräm. Den här rekommenderar jag dig att avnjuta en trevlig kväll, ensam.
Betyg? – Bättre (+).

Founders Curmudgeon (USA 35,5 cl 36,90 kr)
En favorit! Här har vi något som är som att smutta i dig en god whiskey, men i ölform. Plommon, lite vanilj, bourbonindränkta russin, trästavar och härlig mörk karamell. En riktigt, riktigt bra öl att njuta i dig senare i höst!
Betyg? – Bättre+.

Beerbliotek Baltic Porter (Sverige 33 cl 35 kr)
Angenämnt ren, både i doft och smak. Smakar så som jag vill att en bra Baltic Porter skall göra, liten kaffesipp, lite mörk choklad och aska. Ingenting som är superspännande men det ger dig vad stilen brukar och kan ofta vara ett trevligt mörkt alternativ istället för en krävande Imperial Stout.
Betyg? – Bra.

Evil Twin/Prairie Bible Belt (USA 35,5 cl 89 kr)
Hetkryddig doft med jalapenos och habanero, men inte alltför mycket så att du måste sniffa på lim för att vakna ur chilikoman. Massvis med chokladbrownies, mörkt socker och lite trä men med det lilla stinget från chilin. Jag tycker att man lyckas otroligt bra med balansen! Det här är ett öl amerikaner byter till sig, så känn er bortskämda.
Betyg? – Bättre (+).

Avery Uncle Jacobs Stout 2015 (USA 35,5 cl 114,30 kr)
Ännu en såndär öl som amerikanerna får byta till sig. Sist jag drack den ihop med en av Varanteaterns bättre sketcher om Kalle Ninja så vart jag överväldigad över hur god den är. Smakar som en riktigt bra Imperial Stout, bara lite mer av allt. Värmande alkoholstyrka utan att bli spritig, söt och mörkt sockrig utan att bli kladdig. Så fortsätter det. Mörkaste choklad, het krydda utan att bli svår och de bästa inlagen från bourbonfatslagringen. Världsklass!
Betyg? – Bäst.

Exklusiva öl 21/8

La Rulles Triple (Belgien 75 cl 75 kr)
En alltid lika bra Tripel som alltid levererar och som alltid är riktigt prisvärt! Belgisk jäst spelar förstafiolen med dansande följe av lite humlebitterhet, örter, lite mörka sockerarter och torkad frukt. En enkel vardagstripel som passar när som helst, eller som en trevlig present!
Betyg? – Bättre.

De Glazen Toren Cuvée Angélique (Belgien 75 cl 80 kr)
Ölet som släpps årligen på Mors Dag i Belgien är en Belgian Strong Ale med milda toner av torkad frukt, halvmörk malt, lite chokladnyanser och lätt bitterhet. Slutar med lite toffee och gottigt.  Läskande och rätt lättdrucken och en trevlig öl att ha till lätt grillat eller till kvällens uppesittarhäng.
Betyg? – Bra+

To Öl Sur Amarillo (Danmark 33 cl 37,90 kr)
Doftar gammal torr humle, dammigt men med fruktigt sursyrlig bas. Smakmässigt är det lite “mindfuck” då det å ena sidan är väldigt humligt med tydlig Amarillo och gröna humlekottar, men samtidigt lite surt och stramande.
Betyg? – Bra (+)

S:t Eriks Peach IPL (Sverige 33 cl 28,90 kr)
Det här doftar som de där runda persikogodisarna! I smaken dyker det även upp lite fruktjuice och lite, lite citrus och aningen blommighet. Annars är det persika rätt rakt igenom, men som tyvärr mattas något efter en stund. Intressant och barnsligt läskande mer än “wow”.
Betyg? – Bra (-).

Lagunitas Equinox (USA 65 cl 69 kr)
Smakar rätt typiskt för Lagunitas humlade öl. En potent humling med lite torr, mustig och aningen “dank” karaktär med toner av eucalyptus. Gillar du lite träig och mintig humle i din IPA är det här för dig, vill du istället ha mer fruktig citrus så kör på deras vanliga IPA.
Betyg? – Bra.

Pohjala/Boneyard Baltic Notorious IPA 3 (Estland 33 cl 39,90 kr)
En rejäl sak med mycket sötma som döljs av en hög alkoholstyrka som värmer till och lite eldig humle. Amerikanska Boneyard tvekar inte på att våga slå till med smak och ihop med Pohjala får de ihop den rätt bra – i alla fall om du gillar rejäla saker. Smakar inte lika mycket som den “är”.
Betyg? – Bra.

Lagunitas GnarlyWine (USA 65 cl 89 kr)
Lite småunken i doften, eller ja, något är där och stör lite men annars är det kletig karamell, sockrig kolasås och viss humlesting med kottar och beska. Försvinner lite i mängden tyvärr.
Betyg? – OK+/Bra-

Evil Twin Ashtray Heart (USA 35,5 cl 28,90 kr)
En höjdare för dig som gillar rökt skinka. Inte så sött och charkuteriet som det brukar kunna bli utan mer rökt skinka i alldeles lagom portion. Lite sötlakrits, lite brownies och som aveslutning lite aska. Rätt så lättdrucket och just lagom komplext och krävande. En bra rökt mörkt öl helt enkelt.
Betyg? – Bra+.

Omnipollo Yellow Belly (Sverige 33 cl 69 kr)
Om man kan gifta sig med ett öl, eller åtminstone göra en öl att inhalera dagligen – då är detta mitt val. Doftar som en nötchokladbakelse med choklad och kolasås ringlande ner över dig där du står ensam, men glad i duschen och kapitulerar över hur gott det är. Det här är underbart gott!
Betyg? – Bäst.

Förutom dessa släpps även Great Divide Barrel Aged Old Ruffian (USA 65 cl 295 kr) och Dugges Ethiopoa Gedeo (Sverige 33 cl 39,90 kr). Den första är riktigt god om man gillar vanliga Old Ruffian, i mitt tycke en av världens absolut bästa Barley Wines och nog den som lagras bäst. Det här är deras fatlagrade variant med extra karaktär, priset kanske är ett par kronor för högt men jag hoppas att du har lite vänner att dela den med. Den senare är Dugges smarriga Imperial Stout med kaffe och inte vilket kaffe som helst utan utvalt kaffe från kafferostarna på Johan & Nyström. Garanterat en hit för dig som gillar kaffestouts!

Under de senaste åren har jag varit förvånansvärt mycket i vårat södra “grannland” Polen. En kompis har länge studerat i Gdansk och Wroclaw och jag har under mina många besök dit försökt att prova på polsk craft beer. Mitt första besök får väl sägas vara runt 7 år sedan, alltså före det att jag startade MankerBeer och innan mitt ölintresse är detsamma som det är idag. Däremot minns jag att det var rätt svårt att ens hitta annat än de polska massproducerade märkena såsom Okocim (Carlsberg), Tyskie (SAB Miller) och Zywiec (Heineken).

Med åren kom det däremot lite nya märken, tyvärr med öl som rätt ofta var snäppet sötare än vad jag var van vid hemma. Min subjektiva uppfattning har också varit att man i Polen inte var särskilt ölintresserade, i stort vill säga, utan det var oftare man drack sin ljusa lager och gärna i så stora glas som möjligt, och så många som möjligt i rad. Här vill jag ändå passa på att hylla den ljusa polska lagern som jag tycker är bra mycket bättre än exempelvis Smålands, Kung, Arboga, Carlsberg eller andra massproducerade fulöl vi ser på hemmaplan. Den polska lagern har varit rätt crisp, smått örtig och påminner lätt om den tjeckiska eller tyska lagern.

När jag nu senast var i landet för en bilfärd från norr till söder så hade jag målet att hålla utkik efter den polska hantverksölet. För det är idag svårt att åka utomlands utan att hitta åtminstone ett hyffsat hantverksbryggeri, eller åtminstone lite passionerade ölsjälar som tar in utländsk craft beer.

Det skulle dock dröja tills jag kom till landets huvudstad Warzawa innan jag hittade ett bra litet ölcentra. Genom att följa ölsidan RateBeer’s locationssida kan man hitta bryggerier, ölbutiker och barer i stort sett vilket land som helst och jag hade mappat ut ställena med framförallt polsk öl.

Mitt i Stare Miasto, alltså Gamla Stan i Warzawa hittar vi Same Krafty Multitap. Tillsammans med bryggpuben Czeska Baszta, Kufle i Kapsle multitap bar och Jedna Trzecia – Craft Beer Bar är det de mer centralt belägna vattenhålen för bra öl i staden. Just Same Krafty som var det stället jag hann med under mitt tyvärr rätt korta besök i staden känns väldigt “icke-polskt” utan mer internationellt med pizza på menyn och en taplist på 10 utvalda hantverksöl och 2-3 kylar med polsk craft beer på flaska.

På hyllorna i baren stod allt från Omnipollo till Three Floyds, Alchemist, Hill Farmstead, Mikkeller och BrewDog och killarna bakom baren var rätt stolta över alla de bryggare som ibland hade kommit förbi. Polsk öl börjar sakteligen bli någoting förklarade dem, vilket syns i att bland annat To Öl, Nögne Ö, O’Hara, Pays Flamand med fler har gjort samarbeten med polska bryggerier.

Det bryggeri de själva hyste störst tilltro till för framtiden och som de menar är det bryggeri som faktiskt har en årlig produktion som är värt någonting är Browar Pinta ifrån den lilla staden Zarzecze längst ned i sydvästra hörnet av landet. Dels har de en rätt trevlig Grodziskie, en ljus syrlig veteöl med ljus rökmalt men också en japansk/USA-inspirerad IPA i Oto Mata IPA men framförallt samarbetet med irländska Carlow/O’Hara – Lublin to Dublin, en väldigt fin havrestout.

Andra bryggerier som imponerade var Olimp från Torún som även dem har en riktigt bra Grodziskie, Sophia. Tillsammans med AleBrowar från Lebork står man för det nya och lite mer internationella, utan att för den delen börja bli för experimentellt eller galet. AleBrowar har en trevlig English IPA i Hop Sasa och har även en belgofinluerad IPA i Golden Monk, men framförallt är det Rowin Jack som är ölet alla polska ölfantaster nämnde som nummer 1 i landet. Här pratar vi riktigt bra USA-influerad IPA som är både kristipig och skönt humlad utan att bli för mycket.

Ett kanske mer otippat bryggeri, vars flaskor mer påminner om traditionella vardagsöl är Browar Kormoran ifrån Olsztyn. Det är framförallt deras serie Podroze Kormorana som ni ska hålla utkik efter. En utmärkt American IPA, en smakrik om än snäppet plastigt söt Stout i Coffee Stout och en läskande Witbier. Ni kan däremot skippa deras fruktöl och andra påhitt. Slutligen har vi till exempel Browar Perun, Pracownia Piwa, Artezan och Browar Kingpin som ni ska leta upp.

Den här typen av öl är fortfarande rätt dyr i Polen, särskilt om man jämför med de stora märken som du kan hitta för en näve smågrus. En bra hantverksbrygd öl på 50 cl flaska (standard) går typ i snitt loss på en 8-10 Zloty (20-25 kronor), vilket får anses som rätt dyrt i ett annars rätt billigt land. Håll annars utkik efter den polska mjöden som ofta är otroligt bra! Vid nordvästra utgången vid ringmuren i Warzawa ligger ett litet pirogställe som har traditionella polska pierogis och mjöd för knappt några pengar alls.

Jag köpte på mig en 2-3 kartonger med craft beer på PIWOmaniaK som ligger typ en och en halv kilometer från ringmuren. En butik som ligger nästan gömd i ett större företagshus men som skyltar helt okey utanför. Väl inne i det lilla rummet som är butiken har du öl från golv till tak och du kan hitta öl från alla de bryggerier jag har nämnt samt lite från övriga Europa. Personalen är både engagerad och kunnig och hjälper dig att finna din väg fram mellan hyllorna som är föredömligt uppdelade efter ölstil.

Har du bil och tid kan du annars åka till Rodzinka Bis som ligger ett par kilometer söderut. Mycket polsk öl men också mycket lokalt från bryggpubar och annat trevligt. Inom en kilometer har du ett par andra lite mindre välsorterade ölbutiker, kika på RateBeers lista så får du en bra uppfattning.

Väl hemkommen provade vi oss igenom lite blandat från mina lådor och även fast mycket inte höll en alltför hög standard så var det inte äckligt och sällan en dålig öl. De bryggerier jag har valt att ta upp ovan är också de som höll en bra Europeisk nivå på sin öl och som jag tror att man ska hålla i minnet för framtiden.

Det stora problemet för polsk hantverksbrygd öl är detsamma som för mycket öl i östeuropa – att ölen är lite för dyr vilket gör att få dricker den. Det i sin tur gör att ölen riskerar att få stå på hyllorna varpå det tar tid för bryggerierna att kunna expandera och satsa, vilket krävs för att de ska kunna bättra på sin produktionskvalitet och kvantitet. Framförallt måste ölen komma iväg när den är rätt färsk. Men i takt med att fler bryggerier får upp ögonen för vad som sker i Polen, Tjeckien, Litauen, Estland och så vidare så kommer det internationella ölcommunityt att hjälpa till. Så även fast landets craft beer-scen är rätt ung så har den kommit en bra bit på vägen.

Vi har alltid sett upp till alla hembryggare. Även fast vi kanske inte är den mest hembryggningscentrerade ölsidan eller för den delen skriver särskilt mycket om den så är det få saker som imponerar på mig så mycket som passionerade och ivriga hembryggare.

Oftast finns det en intressant historia om hur de bröt sig loss från fulölen, började dricka god öl och sedan ville prova på det själva. Hur de läste på, experimenterade, möttes, provade på och sedan förhoppningsvis i någon form kände att de hade lyckats. Jag har däremot svårt att se mig själv ta den tiden som krävs för att bli ens någorlunda halvduktig på ölbryggning. Men andra, de kan jag gladeligen uppskatta.

Inte alltför sällan så är det de ivriga hembryggarna som någon gång tar steget och blir komersiella bryggare. Många av de vi har lärt känna under åren har gått från hembryggare till att satsa helhjärtat på sitt stora intresse och vi vill därför ta chansen att lyfta upp dem lite.

Så när hembryggaren Jimmy Petersson drog iväg ett mail till oss och frågade om vi ville prova hans senaste öl, en sommar-IPA så var jag inte den som tackar nej.  Jimmys bakgrund som hembryggare är nästan just den som jag beskrev. Han slutade dricka för att bli dyngrak, gillade väl inte öl ens särskilt mycket men liksom min egen ölresa en gång började så kom det att ändras då han fick prova på lite “finöl”.

Jimmy berättar att det gick rätt fort och beskriver sig som en “all in-person” så kort efter det att han började dricka bättre öl kom intresset att brygga eget. För lite mer än ett år sedan kom första ölet och sedan har tiden gått åt att läsa och prova på mer. Det har blivit en batch var 3’e månad ungefär.

Ölet han skickade till oss är en IPA som han tävlade med i hembryggnings-SM tidigare i år. En somrig IPA med lite högre restsötma, It’s Summer, I Pee Ale!.

Skogslyckans Källarbryggeri It’s Summer, I Pee Ale!

Utseende: Mörkare persikogyllene vätska med krämvitt skum.
Doft: Väldigt fin doft som domineras av kryddig humle, grön frukt och småstickig sötma som inte direkt ger doft av karamell men bidrar till något sötare doft av persikojuice och sötsyrliga melongodisar
Smak: Medelstor munkänsla med bra kolsyra. Härligt med en rätt ren smak utan direkta felsmaker, eller den annars i hembrygder hyffsat vanliga smutsighet från jäst eller annat. Balanserad sötma utan att bli direkt söt. Fruktigheten påminner något om den i Averys Maharaja om än att själva ölet inte har samma torra beska. Väldigt läskande med juiceig tropisk frukt med melon, ananas, grön sweety och långsam rätt så mild beska.

Betyg? – 4. En väldigt trevlig sommaröl som inte är för söt, har en väldigt fint balanserad beska som kanske kunnat fått vara lite rivigare och väldigt bra fruktiga smaker. Ett bra exempel på en bra hembrygd öl och en IPA som vinner på balans över beska eller “kraft”.

Vad får du om du tar 4 bryggerier från Skåne, 1 exilskåning med bryggeri i Uppsala och två påhittiga ölskirbenter? Såklart är det ett recept på en skånsk ölfestival och just det var vad som gick av stapeln på BrewDog Bar Göteborg i lördags. Förutom Malmö Brewing Co., Brekeriet, Brewski och det nya Hyllie Bryggeri fanns även Tempel på plats liksom vårat eget påhitt MankerBeer Creative Beerologist. Förutom 2 öl från vardera bryggeri bjöds det på skånsk spettekaka (spittekauga) och en och annan skånsk dänga på speakern.

Förutom klassiska öl som Canned Wheat (Malmö Brewing co.) och Cassis (Brekeriet) så var det rätt mycket spännande nyheter på kranarna. Inte minst våra egna två öl vi har tagit fram ihop med Brekeriet och Brewski, MankerBeer <3 Rhubarbski (Berliner Weisse med rabarber, fläder, citron, hallon, svartvinbärsblad med mera) och sedan MankerBeer <3 Brekerewski (Brewskis Tropic Sneeze som utsatts för Brekeriets surölskultur). Den förstnämnde vart också den som det gick åt mest av, en riktigt mysig Berliner Weisse som påminner om mormors rabarbersaft.

Hyllie Bryggeri hade mer eller mindre sin premiär på festivalen och Michael Nathhorsts båda öl, en Wit och en Bourbon Vanilla Imperial Stout verkade otroligt uppskattade. Framförallt den senare var ljuvlig och full av balanserade bourbon och vaniljsmaker och genom att använda bourbonindränkta vaniljstänger och lite sprit istället för trälagring slapp man de ibland lite skarpa ekfatssmakerna många kan tycka är störande. En riktigt pangöl som gjorde sig utmärkt med en kula vaniljglass fick jag höra. Wit’en var riktigt läskande en såpass varm dag som det var och hade just lagom kryddning vilket bidrog till en fräsch lättdruckenhet. Det här kommer att bli kul att följa!

Bredvid Micke stod Arvid, som då han är från Helsingborg såklart vart inbjuden, från Uppsalabryggeriet Tempel. Tempel har imponerat på de tillställningar de har deltagit och han kan stolt titulera sig som Sveriges enda hundraprocentiga surölsbryggeri. Med sig hade han en lassi med ananas (tänk er en yogurtdryck med ananassmak) och en nedsurad mörk rågsaison. Kvaliten sitter där och nu handlar det mest om att hålla en konsekvent hög nivå och fortsätta pusha den här typen av öl framåt i Sverie.

Malmö Brewing Co. hade förutom den omåttligt populära Canned Wheat med sig en specialversion av den, 29% mer av allt men Canned Wheat XL hade “bara” 2% högre alkoholstyrka. En riktig dänga som i sommarvärmen kanske blev lite svårdrucken men som ändå visar vilken bra komposition Canned Wheat trots allt är. Nu saknar jag bara en Session IPA i form av en Canned Wheat Jr.

Brekeriet stod bredvid Brewski och hade gott kul. Brekeriets Cassis är en självklar storsäljare som går hem hos alla och den nya batchen som också är den som nu är på väg till USA har lite högre syra än vad jag minns från den förra batchen från Systembolaget. Deras andra öl är smarriga Sour & Salt är som en Gose som pumpats upp ett par extra steg. Syran i många öl mår ofta bra när de får möta lite sälta, prova själva genom att dricka lite citronsaft med och utan salt. Med den kvalitet och den variationen på otroligt bra öl som Brekeriet gör är det synd att vi tack vare Systembolaget inte får se mer på de svenska hyllorna.

Brewski som länge har experimenterat med Berliner Weisses har nu också satt siktet på Saisons och med sig hade de deras splitternya Warpdrive (på bolaget i höst). En smakrik och lite kraftigare Saison som föll de som föredrar kraftigare öl mer i smaken än de som vill ha sina bondöl något lättare och stiltypiskt “rena”. Bryggeriets andra öl blev en vänskaplig känga till Göteborgsbryggeriet Dugges som valt att kalla sin senaste Berliner Weisse för Tropic Thunder, inte alltför olikt Tropic Sneeze. This is Thunder är en 3.8% stark Berliner Weisse som kryddats med både basilika och fläder och vart så läskande att jag skulle kunnat dricka litervis med den om jag bara varit på det humöret. Liksom Mikkeller och Lindemans samarbete med SpontanBasil hade This is Thunder en väldigt balanserad basilikaton som fick sällskap av den alltid lika välkomna smaken av blommande fläder.

Den här typen av events är något helt nytt och det ska bli spännande att se om det är något vi kan få se mer av framöver, inte bara på BrewDog Bar utan även på andra barer. Alla bryggarna stod likt på en vanlig ölmässa och hällde upp och pratade om sina öl och du kunde i övrigt fritt välja från barens vanliga sortiment. Genom att köpa tokens som du växlade in mot en öl på runt 20cl hann du lätt och smidigt prova dig igenom de 12 olika öl som fanns att tillgå. Själv tyckte jag att det var riktigt kul att få prata om oss, de öl vi tagit fram och om alla andra som fanns på plats. Öl ska vara socialt, öl ska vara kul och varje tillfälle att få möta folk och prata om ölen tror jag uppskattas, inte bara utav mig och Surisarna som var på plats i vår monter utan av alla deltagare, övriga bryggerier liksom besökare.

Hoppas att ni som var på plats tyckte att det var trevligt och hoppas att vi får se mer av sånt här över hela landet!

Om vi fortsätter spåret jag var inne på tidigare med att ge vissa lokala öl från Systembolagets lokala sortiment en andra chans så kan vi fortsätta med ännu en öl från Åre Bryggcompagni. Nyligen gav jag deras Ginko’s Pilsner en andra chans, som den tog.

Nu har turen kommit till Biére De Rosé, bryggeriets 5.4% starka hallonpilsner. På Systembolagets provning sprutade den åt alla håll och kanter när vi öppnade flaskan och själva ölet smakade inte särskilt mycket. Den hade inga direkta felsmaker men inte heller så mycket som stod ut. Samtidigt bör vi komma ihåg att det i botten rör sig om en tysk pilsner som man tillsatt hallon till. En flaska på 75 cl kostar 97.40 SEK och går att beställa här.

Åre Bryggcompagni Biére De Rosé

Utseende: Disig smutsig persikofärgad vätska med litet krämigt ljust skum.
Doft: Lite hallon, krämighet och sommarfräsch blommighet. Behöver serveras något varmare och få öppna upp sig för att släppa lös hela spektrumet av dofter.
Smak: Lätt till medelstor munkänsla med okey kolsyra. Även smaken behöver få öppnas upp något. Hallonen kommer inte alltför starkt vilket jag kan tycka känns elegant och fräscht och inte påträngande bärigt, dock kunde de vara lite kraftigare. Lite annonyma smaker.

Betyg? – Bra. Snäppet vassare än sist jag provade den. Det är en läskande och snällt elegant öl som inte skulle göra bort sig som en fräsch sommaröl till lunchbjudningen eller som fördrink.