Idag är det inte bara första september och starten för en kylig men ölmässigt tevlig höst. Det är också dagen då Systembolaget ändrar hela sin struktur för lokalproducerad öl, nyhetssläppsdagar och så klart dagen då vi ser både släppet för fasta nyheter och året oktoberfestöl. Jag har alltid haft en hatkärlek till oktoberfestöl. Mycket för att många av ölen släpper som oktoberfestöl är långt ifrån de traditionella oktoberfest/märzenölen man förknippar med ölstugor, storbystade urstarka kvinnor och kringlog. Men också för att de som väl är mer stiltypiska och traditionella inte faller mig i smaken.

Samtidigt är en god öl en god öl och då har jag svårt att såga ölet bara för att man släpper ölet i samband med en viss skara öl i lilla Sverige. Ölstilen Märzen härstammar från Bavarien och var från början bunden att bara bryggas mellan 29 september och 23 april. Ölet, mörkt brunt (jämfört med deras vanliga ljusa pilsners), fylligt och småbittert hölls i källaren under vår och sommar och det var i samband med nästa årets bryggsäsong som man öppnade upp de sista flaskorna under Oktoberfest.

Löwenbräu Oktoberfestbier
Doft av halm, strå och mineral med bådande syra liksom viss sötma. Smaken är mild och stiltypisk med strå. Ingen smaksensation men ren och lättdrucken. (Betyg: Okey+).

Hofbräu München Oktoberfest
Doftar lite för mycket smör för min smak och även smaken är lite rundare än många andra i stilen, med toner av smörat halm. (Betyg: Okey).

Paulaner Oktoberfest
Rätt mild och återhållen arom med toner av citrus medan kroppen är livlig, porös och skummig om än rätt tunn. Lite citrus, äpplen och mineral och drar lite mycket åt vanlig lager för min smak. (Betyg: Okey).

Spaten Oktoberfest
Rätt mild till doft och även smak även om kroppen är lagom, viss syra och en inte helt otippad smak av säd. (Betyg: Okey).

Neuzeller Oktoberfest Dunkel
Doft av lättrostad och aningen rökigt korn med både tendenser av sötma och bitterhet, relativt mycket inslag av choklad och korn i doften. Smaken är lite säregen och har både skinka, choklad och ”kaffe-med-låtsatsmjölk”. Tror den fungerar bättre till maträtter än på egen hand. (Betyg: Okey).

St Georgen Grau Fest Bier
Doftar lite av gympahall medan smaken har viss beska och tydligare citrus i smaken, där även viss blommighet och toner av apelsin dyker fram. Sticker helt klart ut bland de mer stiltypiska och ljusa oktoberfestölen. (Betyg: Bra)

Gotlands Red October
Lite nedstämd variant av Gotlands Bryggeris övriga ”bulldog”-öl där man dock tydligt känner varifrån ölet kommer. Kanske hade man vunnit på lite mer kropp då ölet trots tyngd och smak ändå är lite tunnt. Markerad beska och smaker av smutsig persika och honungsmelon. (Betyg: Okey(+)).

S:t Eriks Oktoberfest
Doftar rent, precis som väntat vilket släpper fram mer aromer av lättrostad korn och mild bitter choklad. Smaken är väldigt trevlig med mjuk fruktighet, rostad korn och bittra nötskal. Väldigt precis öl som likt tidigare är elegant och smakrik, men lite ”feg”, om än god. Bland de bästa oktoberfestölen. (Betyg: Bra(+)).

Samuel Adams Oktoberfest
Kryddade päronhalvor i lag samsas med rund malt i både smak och doft, det här är en mild ”klassiker” som man dricker 4-5 stycken av istället för en vanlig lager eller ale. Tyvärr är den inte särskilt spännande och smakerna är väl inte att hurra för. (Betyg: Okey).

Victory Festbier
Doftar av blötlagd säd och örter, smaken har lite mer syra än de övriga och även viss beska. Känns aningen konstig där jag inte blir helt klok på vad man önskar få ut smakmässigt. (Betyg: Okey).

Mariestads Oktoberöl
Doftar Mariestad. Smakar Mariestad. Är Mariestad. Dock ett steg framåt då det är lite mer karaktär än deras vanliga lager. (Betyg: Okey-).

Slottskällans Big Dan’s Oaky Smokey Wheat Lager
Doftar som på ett rökeri ute i Göteborgs skärgård, minus bränd torv. Både doften och smaken har rökta charkuterier och trätunnornas kryddiga toner, men den är betydligt ljusareoch lättare i finishen. Balanserad och lättdrucken. En annan favorit från line-upen. (Betyg: Bra(+)).

Black Isle Smoked Oktobeer
Bland oktoberfestölen är det inte svårt för det här ölet att sticka ut. Tydlig mörk malt med kaffe, stall, choklad och mörkrostad malt. Väldigt trevlig för 5.5% alkoholstyrka och det är skönt att man drar ner på bitterheten mot slutet vilket hade gjort den svårdrucken. (Betyg: Bra+).

Kissmeyer Smokey Oktober
Kraftig kropp med direkt smak av rökighet, sälta och rökta charkuterier men också skön beska som ger variation i munnen. (Betyg: Bra(+)).

2014-09-01 Oktoberfestöl

11268 Black Isle Bamberg Gascoigne Storbritannien 33
11294 Gotlands Red October Sverige 33
Hofbräuhaus Oktoberfest Tyskland 50
11229 Kissmeyer Smokey Oktober Danmark 50
11210 Löwenbräu Oktoberfestbier Tyskland 50
11209 Mariestads Oktoberöl Sverige 50
11286 Neuzelle Oktoberfest Dunkel Tyskland 50
11250 Paulaner Oktoberfest Tyskland 50
11261 Samuel Adams Octoberfest USA 35,5
11262 Slottskällan Big Dan’s Oaky Smokey Wheat Lager Sverige 50
11281 Spaten Oktoberfestbier Tyskland 50
11237 S:t Eriks Oktoberfest Sverige 33
11214 St Georgenbrau Festbier Tyskland 50
11212 Victory Festbier USA 35,5

Äntligen (?) börjar sommaren gå mot sitt slut vilket innebär att augustis nyhetssläpp på det alltmer omdiskuterade Systembolaget närmare sig. Redan imorgon tar vi steget in i augusti varpå ni finner ölen nedan på hyllorna runtom i landet eller genom deras webbeställning. Några av ölen i listan längst ned saknar smaknoteringar vilket beror på att T7-ölen oftast inte finns på Systembolagets skribentprovning. Däremot vill jag slå ett starkt slag för Siren och Cigar Citys samarbetsöl som är en himelsk kaka till öl, full av smak, karaktär och i stort en underbar öl. Likaså är Trois Dames ett guldkorn i importören Constant Companions portfölj och detta bryggeri från Schweiz har såhär långt imponerat på mig med härliga tolkningar av mer klassiska ölstilar, ofta med någon twist. Två öl är med på släppet och båda är väldigt spännande och finns med i min gottepåse imorgon. Höstens nyheter börjar sakteligen trilla in och förutom det att Systembolaget från senare i höst kommer att återgå  till två släpp per månad så vill jag påminna er om att kika framåt och inte bränna hela ölbudgeten redan nu.

T5
Dugges Lingonbärliner
En syrlig witbierarom med nätta inslag av mjölkigheten i en Berliner Weisse. Smaken är frisk med en torr lingonsyrlig beska. Liksom Bärlinern saknar den viss laktomullighet för att påminna om de moderna amerikanska tolkningarna men jag gillar verkligen lingonsyran och sett till att den bara är 3.6% stark så är den utomordentlig som läskande fördrink på sommaren. (Betyg: Bra(+)).

North Coast Brewing Company Old Stock Ale
En gammal favorit som med sin alkoholvärmande kola och karamellbetonade doft och smak är utmärkt en ruggig kväll. Ung har den en tydligare sötma och alkoholen och karamelligheten är ännu lite ifrån varandra, men ge den ett år eller två och du har en riktigt bra upplevelse framför dig. (Betyg: Bättre).

Founders Rübaeus
Lite mer tryck i kroppen jämfört med ölet ovan, men så ligger en ordentlig ale i botten. Ölet har rätt så tydlig sötma som ger mörkt sockrig bas till smaken av hallonkorn och mörk hallonkräm. Inte lika frisk som sist jag drack den men en trevlig fruktöl med bra inslag av vildhallon. (Betyg: Bra+).

Brasserie de la Senne Zinnebir
Härlig torr och ren beskamed torra citronskal, vita innandömet i ctirusfrukter och kryddig ljus malt. Perfekt törstsläckare och härlig matöl! (Betyg: Bättre).

Brasserie de la Senne Taras Boulba
Lite mildare (och alkoholsvagare) än Zinnebir men även här är det ljus kryddig malt, om än med mer inslag av apelsin och lite sötare citrusfrukter, om än med samma torra, citrusbeska slut. (Betyg: Bättre).

BrewDog IPA Is Dead Multipack
EXP 366: Grön arom med melon, tropik och stjärnfrukt. Smaken är trevligt fruktig med både inslag av tropik men också mer aggressiv grönhumle och mynta. (Betyg: Bra(+)).

Comet: En lite sötare arom och smak med lättorkad persika, aprikos och örter. (Betyg: Bra).

Amarillo: Tyvärr kommer Amarillon bort i basölet tycker jag och du får mer smak av potpurri av fruktighet utan riktigt tydlig riktning. (Betyg: Bra(-)).

Kohatu: En aningen mer karibisk humletouch med banan och karibiska cocktails. (Betyg: Bra(+)).

Sierra Nevada Southern Hemisphere Harvest
Ljus fruktighet med en stabil maltkropp som ger ett djup i doft och smak, men utan det bitvis kladdigt maltiga. Smak av barr, grape och persika. Beskan gör sig bra som en “mellanklass”-öl där nedan öl får representera den högre nivån av beska. (Betyg: Bättre)

Duvel Tripel Hop 2014
Riktigt trevlig arom och smak med stor närvaro av örter, syrliga frukter, mandelmassa och . (Betyg: Bättre).

Coronado Idiot IPA
Hederlig jänkar-IPA med grape, maltsötma och en reäl portion beska. Ren och levererar precis det man förväntar sig, men kanske att den är lite för snäll i eftersmaken och känns aningen trött. (Betyg: Bra-).

Avery The Maharaja Imperial IPA
Pang på som alltid med en av mina favorit-IIPA’s. Det snålas inte på den markerade beskan och den tydliga humlenärvaron, och då är ändå ölet någon månad gammal. Tillräcklig sötma för att balansera ner beskan och både smak av grape, stenfrukter och eldiga örter. (Betyg: Bättre).

Drie Fonteinen Zwet.be
Unkna träplankor och medvetet syrad porter både doftar och smakar som det låter. Trots den syrliga kaffe- och espressosmaken så är det inte så att det tar över och bara blir konstigt även fast man vid första klunken undrar vad man gett sig in på. Skulle nog ha den till tilltugg eller mat då jag tror att vissa kan störa sig på smaken i längen, men uppfriskande och spännande. (Betyg: Bra).

Great Divide Brewing Co 20th Anniversary Ale
Druvjuicen friskar verkligen upp den belgiska alen och ger en delikat druvsmak till den delvis torra men delvis lite estriga och kryddiga belgiska alebasen. Det är lättdrucken om än smakrikt och ölet är trots allt på 8% så det är lätt att luras av dett lätta kropp. (Betyg: Bra+).

To Øl Sort Mælk
Sött mörker med bränt läder, tjära och mycket inslag av tobak. Eftersmaken av “bränt” sitter kvar länge. (Betyg: Bättre-).

Yo-Ho Brewing Company Tokyo Black Porter
Se tidigare recension.

T6
Great Divide Brewing Co Hercules
Kraftig söt grapesmak med brinnande humlekottar och rivigt slut. Drar lätt åt en upphumlad amerikansk Barley Wine och det är inte en frisk, lätt IPA det här utan ett humlat öl för dig som gillar drag i smaken utan att för den delen få en för besk öl. (Betyg: Bättre).

Lost Abbey Carnevale
Estrig amerikansk belgotolkning med passionsfruktsjuice och billig tropisk saft i en belgisk ale. Det låter värre än vad det är, för det är även lite melon, mandelmassa och torra ljusa träskivor. En brettad saison som också fått en rejäl dos humle bör smaka såhär och det är rätt friskt, om än smakrikt. (Betyg: Bra+).

Summerwine Mokko Milk Stout
En Sweet Stout där man nu funnit rätt mjölksyrekultur för att få en mjölkgräddig härlig stout på lagom 6%. Lättdrucken och god och påminner om mormors chokladpudding. Inte tung eller kraftig nog för att bli värmande eller för stor utan hela tiden lätt nog för att man ska kunna ta ett par flaskor efter varandra, eller till något rökigt från grillen. (Betyg: Bättre-)

T7

Brooklyn Brewery Wild Streak
En vinös syrlighet som går åt riktigt gamla champagner eller ljusa viner får sällskap av lite ostiga inslag och viss ljust fruktig funk. Lättdrucken och förhållandevis fräsch och på något sätt ser jag den som rätt elegant och liksom Sorachi Ace som ett bra sällskap till en god måltid mer än som en öl du tar fram på festen. (Betyg: Bättre-).

Clown Shoes Genghis Pecan
Doft av aningen rökiga träpinnar men också en mild mörk sötma som ger väldigt trevligt sällskap till tonerna av rostade nötter. Mjäll, lättdrucken och riktigt jäklans god. 7% gör den inte för jobbig att dricka en flaska av och priset för en bomber på 65 cl är helt okey. (Betyg: Bättre(+)).

Clown Shoes Blaecorn Unidragon
En rejält smakande Russian Imprial Stout som har ofantligt mycket mörk malt i sig, men blir inte bränd, spritig eller tung i smaken – utan bara rejäl! Mörkt trä, tokstarkt kaffe och bitter kakao. Riktigt smakrik och riktigt himla bra! (Betyg: Bättre(+)).

Boulevard Smokestack Series Rye-on-Rye
Rye’n härliga smak tränger in ordentligt i den söta rye ale’en, men ett varningens finger till er som inte gillar rye whiskey – här är det all in på härligheten. Sötma, kryddighet, brännande alkoholen (som dock inte är spritig, bara väldigt tydlig). En favorit från ölmässan i Göteborg och visar att den fortfarande är riktigt smakrik och god. (Betyg: Bättre (+)).

Boulevard Smokestack Series Imperial Stout
En riktigt kraftig imperial stout med mörk malt men ändå en viss syra och inslag av whiskey som ger lite syra och träkaraktär. (Betyg: Bra+).

Bearded Nurse Barley Wine
Grön melon, humle med hög alfasyra och lite kladdig grape gör att jag känner mer att det drar åt amerikansk DIPA än Barley Wine. Karamell och kolasmaken är väl där men det är lite ljusare och kanske att den ska få sitta lite för att börja utvecklas mer åt en Barley Wine. (Betyg: Bra).

2014-08-01 Exklusivt släpp

Vad betyder T-indelningarna

B = Beställningssortiment
BAS = Alla butiker
T1 = Tilläggsmodul (butiken hyllför BAS samt T1)
T2 = Tilläggsmodul (butiken hyllför BAS, T1 samt T2)
T3 = Tilläggsmodul (butiken hyllför BAS, T1, T2 samt T3)
T5 = 30-tal butiker (egentligen 40 butiker inklusive vinkällarbutikerna)
T6 = Mer eller mindre samma som T7, men med mer information på Systembolagets hemsida
T7 = Vinkällarbutiker (Göteborg, Malmö och Stockholm)
T9 = Valfritt för butik att hyllföra. Kan av kund beställas styckvis i samtliga butiker

Igår släpptes biljetterna till Great American Beer Festival för medlemmarna i Brewers Association, biljetter som tog slut på mindre än en kvart. Idag klockan 18.00 svensk släpps dock de resterna biljetterna till allmänheten och liksom tidigare år lär de ta slut på någon minut. Ticketmaster håller i själva biljettsläppet och ett tips om du vill försöka få några biljetter är att ha registrerat dig sedan tidigare och lagt in all information om kontokort, adress etc.

Själva tycker BA att man har gjort ett strålande jobb med biljettförsäljningen och meddelar att det tog fyra och en halv timme att sälja slut gårdagens biljetter vilket är ett PR-försök i stil med Bagdad-Bob (nej, det är inget krig)..

Tickets made available early for members of the American Homebrewers Association and the Brewers Association sold out in four and a half hours, compared to about 90 minutes last year, said Barbara Fusco, sales and marketing director for the Boulder-based BA.

[…]

Of this year’s pre-sale, Fusco said, “It went well. As we expected, demand was high … It did seem to be overall a smooth and error-free ticket sales for most of our members. We didn’t have any complaints or notices of any technical problem.”

Ser man till GABF’s Facebooksida håller väl folk inte riktigt med och min egen upplevelse var också annorlunda än den officiella.

Hursom, GABF är det häftigaste jag har varit med om i ölväg och en upplevelse som är svår att beskriva. Det är en folkfest, ölfest och hela Denver är fylld av ölfantaster, roliga events och annat kul. Visst är det mycket fuldrickande om man går på det sena söndagspasset men det är det å andra sidan på de flesta ölmässorna som sker på en helgdag.

Individual Session Tickets

Thursday, October 2	5:30 pm – 10:00 pm	$80 ($75 member price during member pre-sale)
Friday, October 3	5:30 pm – 10:00 pm	$80 ($75 member price during member pre-sale)
Saturday, October 4Members Only Session	12:00 pm – 4:00 pm
Saturday, October 4	5:30 pm – 10:00 pm	$80 ($75 member price during member pre-sale)
Designated Driver*	Available for all sessions.	$25

*Includes festival program, special gift, unlimited sodas and hospitalities in the Designated Driver lounge.

Missa inte att koppla upp er innan klockan 18.00 om ni vill åka till GABF!

Sedan 2005 har Jean Van Roy förärat Ølbutikken i Köpenhamn en egen öl, Blåbær Lambik, idag rankat som världens bästa fruktlambic på RateBeer. Ölet har släppts årligen med uppehåll 2006 och 2008 men istället fått dubbla batchsläpp 2007 och 2009 och sedan 2010 har det rört sig om ungefär 400 limiterade liter av den här underbara och på många sätt eftertraktade blåbärslambicen. När ölet släpptes första gången 2005 så kom det bara 50 flaskor på 75 cl vardera. Sedan 2006 har den dock kommit både i flaskor om  75 och 37.5 cl vilket har gjort att fler har kunnat få prova på ölet. Jag fick själv prova på ölet för första gången 2012 och minns det då som en öl som verkligen levde upp till hypen men det är först sedan jag började grotta in mig på Cantillon med Surisarna som jag riktigt förstått hur mycket de här speciella lanseringarna från Cantillon betyder för fantasterna. Därför är det extra kul att MankerBeer var först med att kunna gå ut när årets släpp av Blåbär skulle ske. Morten Valentin Eilertsen, ägare av Ölbutikken hälsade då att den nu än mer limiterade ölet bara skulle släppas om 30 flaskor av 75 cl och runt 70 små flaskor. 300 danska för en stor flaska och 150 för en liten. Anledningen till den låga mängden flaskor är dels att det blev en mindre batch av ölet samt att man vill behålla flaskor på Ølbutikken för “drink-in” (du får dricka ölet i butiken). Räkna med kö och både en och två skäggprydda herrar med blickarna på blåbär.

Morten själv meddelar att han har mycket att göra men att han också är otroligt glad över et här släppet och eventet, han hoppas på en riktig festdag. Solen ska skina, han har fått in flera nya spännande öl från Amager Bryghus och förväntar sig glada ölälskare från hela världen. Tyvärr är det få flaskor och man är på förhand medvetna om att inte alla kommer att kunna få köpa flaskor, därför är det bara en flaska per person, du kommer inte att kunna reservera flaskor och ja – såklart kostar dem pengar. Men som han säger, de som verkligen gillar gott öl har bara att glädja sig och de med sura miner ska inte få förstöra den här dagen. Morten själv menar också att Blåbär 2014 måste vara en av de bästa han har provat.

Tid och datum för släppet är 19.10 den 31 Juli.

Härom morgonen kunde nattugglan läsa hur Omnipollo berättade om sitt nästa samarbete – Omnipollo/Tired Hands Fatamatago IPA. Tired Hands är ännu rätt okända här i Sverige och även i USA får man säga att de kanske ännu inte har slagit över hela landet, men så är det inte så konstigt. Liksom många andra “small batch”-bryggerier som gör succee på kort tid så har deras öl blivit otroligt eftertraktade och tar slut oerhört fort. “Bryggcaféet” öppnade bara för något år sedan men det är väl främst i fjol som ölen började nå massorna och dyka upp på RateBeers listor över bästa ölen, samt att bryggeriet kom med på listan över de 100 bästa bryggerierna i världen. Med andra ord är det inte fy skam att få se dem i Sverige och än mindre att de vill samarbeta med Omnipollo.

Ölet kommer att bryggas hos Dugges här på hemmaplan i Sverige och är enligt Henok en ren korsning mellan ett av Tired Hands öl, Mago Tago och Omnipollo Fatamorgana. Ölet bryggs den 11:e augusti och beräknas vara klart i början av september då faten är tänkta att skickas ut blixtsnabbt för att vara så färskt som möjligt. Jag gillar verkligen att Omnipollo brygger i Sverige då vi nu kan skippa alla tänkbara ledtider och för en ölstil som IPA så måste det kännas skönt att man nu lättare kan styra hur färskt ölet är när man ger det till marknaden.

Henok (Omnipollo) själv säger såhär om samarbetet:

Vi har haft kontakt med Jean (Tired Hands) en tid och när han bokade sin biljett till Belgien och Danmark så hörde han av sig. Tired Hands är en inspirationskälla och det känns oerhört kul att få jobba med dem. Dessutom på hemmaplan här i Sverige. Vi lägger just nu ner mycket tid på att hitta rätt råvaror och på att anpassa process, bryggvattnet etc efter förhållanden som Jean jobbar under hemma i Pennsylvania.

Riktigt kul samarbete som kanske gör att fler bryggerier i USA vill komma över och brygga öl i Sverige vilket jag hoppas bidrar till att sätta Sverige på bryggkartan för fler borta i USA. Vem vet, kanske dyker det upp fler häftiga amerikanska bryggerier som brygger öl i Sverige under året? Kanske till och med ett av de bästa?

Tidigare har vi provat både hembryggaren Carls (Bryggeri Spritköket) Chiliporter samt fått lära oss hur man brygger egen Pseudolambic. Carl har fortsatt brygga olika ölstilar och det är alltid spännande att följa en hembryggares resa och se hur de utvecklar sina färdigheter och lär av sina misstag. Det är naivt att tro att alla lyckas på samtliga öl de någonsin har försökt sig på och snarare är en stor behållning just att prova mindre lyckade öl för att använda dem som referensram när man testar andra öl. Lite den känslan fick jag när jag nu fick prova Carls Barley Wine 2014, ett öl Carl bryggde under senare delen av januari i år och som han beskriver som en ölstil som alltid tilltalat honom, särskilt de med mer fokus på malt än humle. Carl listar själv favoriter såsom Flying Dog Horn Dog, Mikkeller Big Worse/Worst och Nynäshamns Bötet. Ölet är tänkt att ha en tydlig beska som över tiden ska avta och då istället ge mer utrymme åt portsvinstonerna i Barley Wine’et. Nu drack jag ölet ett halvår gammalt och Carl själv hoppades att ölet skulle vara perfekt till vintern, så vi får väl se mitt lilla test nedan som en indikation på var den är just nu.

I samband med att jag provar ölet testar jag också hur det går att dricka en alkoholstark Barley Wine ur Spiegelaus nya Stoutglas, framtaget i samarbete med Left Hand Brewing och Rogue Ales. Glaset har vi fått från glasbutiken Sejdelshoppen som liksom för många av sina andra populära glas  tar 99 SEK per glas. När jag tidigare provade glaset till Carls Chiliporter så gillade jag formen på glaset men fann både lite för- och nackdelar med att använda det för starkare öl du inte gärna hettar upp för mycket genom att hålla i det. Vi får se hur det nu står sig med ett Barley Wine.

Bryggeri Spritköket Barley Wine 2014

Utseende: En dov röd kopparfärgad vätska med lite skum vid upphällning men när flaskan är upphälld så ligger ölet helt slät i glaset.
Doft: Doften påminner om härliga starka ales från England i gränslandet mellan Barley Wine och Old Ale. Tänker framförallt på Ridgeways “Santa”-serie med nötblandningar, päron och sötstickig toffee. Det är spritigt på det eleganta sättet brittiska Barley Wines kan vara vilket är uppfriskande i en tid då det annars är all in på beska och kladdighet. Aningar av melon, tobak och läder mot slutet.
Smak: Lätt munkänsla med okey kolsyra. Mjuk och kanske aningen för lätt i kroppen, framförallt då ölet är rätt kraftigt och alkoholstyrkan hade behövt livas upp med mer kolsyra. Billig choklad, läder och tobak nedsänkt i ett spritbad med en lite underlig efterton av bär.

Betyg? – Ok(+) Doftmässigt är det en högpoängare och hade ölet bara fått mer kolsyra så hade både utseende och doft nått högre nivåer. Har potential för att bli ett väldigt trevligt värmande julöl men smakerna måste rättas till och jag hoppas verkligen, verkligen att kroppen ska klibbas till och kolsyran ska ta fart. Eller att jag bara fick en flaska med låg kolsyra.

Glasomdöme: Barley Wine tenderar ofta att vara kraftiga öl som behöver sin tid för att öppna upp sig i glaset, liksom med Stouts vill du inte heller ha dem för varma. Men medan Stout och Porter kan värmas upp till rumstemperatur utan att bli direkt spritiga kan jag tycka att vissa Barley Wines gör sig bättre någon grad kallar. Då blir det här glaset för stort och även fast det kan passa sig med öl som exempelvis Great Divide Old Ruffian som påminner om en DIPA på anabola så blir lite starkare öl aningen för markerat spritiga. Vi får prova igen imorgon med en ny hembryggd Barley Wine.