Jahapp, dryga sju sekunder senare och så var Westvleteren 12 slutsåld, borta och ett kärt minne man inte fick uppleva på annat sätt än såhär, typ. Eller så passar man på att dricka den på krogen eller köpa när man är utomlands, både i Belgien och Holland kan man finna den lite var som. Nu tar vi nya tag och vänder oss istället till den gröna humlen och påskens land.

Humle är kärlek och kärlek är humle; någonstans däremellan finner man bland annat den svenska bryggdrottningen Jessica Heidrich och hennes senaste skapelse – S:t Eriks Easter Double IPA. Mycket riktigt – en dubbel IPA på självaste påsken, vem hade kunnat tro det för 30 år sedan? Jessica har aldrig hymlat med att hon gärna låter humlen ha en framträdande roll i sina öl men det är sällan det har blivit obalanserat eller att humlen har fått allt utrymme, något som gjort att de humliga ölen i jämförelse med många amerikanska motsvarigheter framstått som lite veka. Å andra sidan är det också där jag tycker att S:t Eriks har hittat en bra mellanväg där man riktar sig till alla – nyblivna öldrickare liksom de som varit med ett tag och som gärna får ännu mer humletryck i sina öl. Men som framgår av etiketten; “En lyckad DIPA är lömsk och alldeles för god för vad som egentligen är nyttigt med så hög alkoholhalt.” Ölet har endast humlats med Centennialhumle medan balansen skapas av en maltbas bestående av Pilsnermalt, två olika sorters karamellmalt och Carapils.

Ölet släpps tillsammans med övriga påsköl nu på måndag och kommer att kosta 20,90 för 33 cl (artikelnummer 1331).

S:t Eriks Easter Double IPA

Utseende: En härtligt disig varm, något mörkare orangefärgad vätska med vitt kompakt skum med krämig topp och minimala till mellanstora bubblor.
Doft: Ren humlearom med centennialhumlens herbala inslag av rågkryddigt riv, granstruntar och humlekåda. Det är en välklädd rå buse med friska citrus- och grapetoner som fladdrar omkring med våriga frukttoner. Första gången jag doftade på ölet tyckte jag att det var lite annonymt, men nu i ett bättre glas doftar det som en DIPA från nordvästra USA, med andra ord mer åt det jordiga och kryddiga hållet.
Smak: Mellanstor munkänsla med bra kolsyra. Oväntat mycket karaktär från jästen och det är bra med jästfällning vilket för med sig skumbanan och lite extra fyllighet. Till bords bjuds också fruktigheten av persikohalvor, aprikoskräm och grapejuice. Grönhumle och tall för tillbaka bråkpellen till eftersmaken som ebbar ut med en tydlig efterbeska som inte är grapeartat torr och hård, men som ändå sätter spår. Var inte förvånad om du känner rester av jästen och skumbanan.

Betyg? - Bra+/Bättre. Det här ölet växte otroligt för mig sedan jag först provade en liten provsmak på Systembolaget. Här ser vi vad möjligheten att ta stora klunkar och att kunna svälja ölet istället för att förpassa det till en spottkopp gör för helheten. Fylligheten, den större kroppen och sköna eftersmaken från jästen var som borta innan, men är det som verkligen gör att ölet sticker ut nu. Förvänta dig bara inte en hel och ren DIPA för här får du lite extra på köpet.

Efter gårdagens heltrevliga event på Tennstopet i Stockholm där Marianne Wallberg, mässgeneral för Stockholm Beer and Whisky Festival tilldelades Galateas utmärkelse för Årets Ölperson fick vi prova lite utav årets julöl från Galateas portfölj. Det är svårt att inte redan nu börja ladda upp inför jultidens alla frestelser och även fast fokus är mer på familj och gemenskap och mindre på alkohol och julklappar så är det något visst med julölen – så vi startar redan nu. I år släpps julölen den 15e november och innan dess att julölssidan nummer 1 – Ölrådet - börjar sin årliga genomgång så tar vi och tjuvstartar lite med en ny julöl varje vardag tills dess att Ölrådet tar vid.

Till skillnad från fjolårets God Jul Barley Wine så är årets julöl från Sveriges bryggardrottning Jessica Heidrich en mer tradionell julölstyp – en porter. Julportern känns lika given på julbordet och i stugorna kring denna tid som skinka, sill och skäggiga gubbar med röd näsa. Som alltid så är S:t Eriks öl ekologisk och i årets God Jul Porter har Jessica funnit en lyckad blandning av choklad-, karamell- och munchenermalt (som ger lite mörkare färg och en mer aromatisk maltighet) medan humlen är den rätt milda brittiska East Kent Goldings. I Systembolagets butiker kommer denna fint julröda 33 cl-flaska att kosta 21,90 julklappsslantar.

S:t Eriks God Jul Porter

Utseende: Färgen är ljusare mörkt träbrun färg med ett ljusbrunt skum. Såhär enbart baserat på utsendet tycker jag att den påminner rätt mycket om en mörk ale mer än porter.
Doft: Doften präglas av jullimpa och chokladkola med inslag av nötter där citrussyra mot slutet ger en bra finish. Mörkt och fruktig och visst är det tydliga dofter från malten med både choklad, kola och söt malt. Inte de inslag av kaffe, choklad eller rostad malt som jag hade förväntat mig vilket jag tycker lyfter doften och gör att den känns typiskt S:t Eriks-fräsch.
Smak: Lätt till medelstor munkänsla med okey till bra kolsyra. En lätt men mustig kropp med fruktstinn chokladkola där något bittrare torra nötskal bryter av sötman. Liksom i doften så har God Jul Porter en bra och ren maltbas vilket är vad som kännetecknar smaken. En rätt enkel men smakrik julöl.

Betyg? – Bra+. Skulle kanske inte kalla den för en vanlig, traditionell porter om det man jämför med är de choklad- och kaffetorra brittiska porterölen utan istället drar det åt en lite mörkare ale. Tänk klassisk mustig svensk julöl men med en lite renare och något mer ljus chokladkola. Charmig och med många trevliga toner som jag kan se kommer att fungra fint till julmaten. Varför inte servera till typ en leverpastejmacka, köttbullarna eller fårfiolen.

MankerBeer storsatsar inför årets Stockholm Beer and Whisky Festival. Inte bara kommer vi försöka att finna nya sätt att rapportera från själva mässan utan vi kommer också att satsa på mer “inför”-material. En del i detta kommer att vara intervjuer med olika bryggare och utställare på mässan så att ni får en chans att lära känna dem lite bättre. Vi tycker att det är minst lika roligt, och viktigt, att känna till personerna bakom ölen som att prova dem. Om inte annat så kan det ge svar på varför vissa öl smaker som de gör, varifrån inspirationen kommer och vad som är på gång eller har skett.

I förra veckan blev det klart att öldomaren och bryggaren Jessica Heidrich startar ett samarbete med Panosgruppen/Monks som kommer att öppna upp en ny krog i Gamla Stan i Stockholm med enbart öl från S:t Eriks. Ett väldigt spännande grepp som är vanliga i USA än vad det är här i Sverige (mer info längre ned). Från det att S:t Eriks dök upp härom året så har det gått väldigt fort med en rad öl på marknaden och det kändes som om det var dags att ta pulsen på Jessica som så ofta har fullt upp; både med det egna märket som med mässan.

MB: Hur har arbetet med S:t Eriks gått sedan starten för ett par år sedan? Det känns som om det börjar bli en redig ölportfölj nu och utrymme för lite experimenterande, men hur fria vingar har du?

JH: Det går så fort att jag måste nypa mig i armen. Hade aldrig i min vildaste fantasi trott på den här utvecklingen på så kort tid. Jag harredan från början fått väldigt fria vingar när det gäller det mesta och det tror jag inte de ångrat . Enda som chefen skäller på mig för är att jag jobbar för mycket, men det är bra att någon säger till. Annars skulle jag jobba dygnet runt. Det är galet roligt jobb, men väldigt jobbigt också.

MB: Tillsammans med Mathias Dahlgren togs #1 Enbär fram. Hur ser framtiden ut för vad som verkar bli en väldigt spännande serie öl?

JH: Tack!. Vi har så mycket ideer! Mathias är helt fantastisk att disskutera dofter och smaker med. Han, och staben i Matbaren och Matsalen, har grymma smaklökar. De tänker helt annorlunda när det gäller smaker och aromer än alla andra jag träffat. Enormt stimulerande att fånga deras inspel och fusera dem med min kunskap om malt och humle och göra en öl av det som är lika mycket Mathias Dahlgren som S:t Eriks.

MB: Intresset för öl verkar öka i en rasande takt och fler och fler krogar runtom i hela landet börjar få ett alltmer dugligt ölutbud, finns det en risk att fokus läggs på all utländsk öl så att vi glömmer bort hur bra öl vi har inom landet?

JH: Visst är det roligt med Amerikanska, Engelska, Nya Zeeländska öl osv men med tanke på hur oerhört duktiga de svenska bryggarna är, hatten av för alla mina kollegor på landets alla mikrobryggerier, så tror jag inte det är någon chans. De är duktiga och innovativa och så länge ni bloggare, journalister och Systembolaget arbetar och skriver så initierat som ni gör så kommer fler och fler ”Svensson” och krögare att upptäcka att gräset är inte grönare på andra sidan. Det är dessutom färskare här och öl är en färskvara.

MB: Om du fick brygga vilken typ av öl du ville utan att bry dig om bryggkapacitet eller kostnader, vad skulle du då brygga?

JH: Har massor med saker på gång och med lite planering så går det mesta att få in förr eller senare. BIPAn som kommer nu till SBWF är ett sådant exempel. Den har jag velat göra länge och nu lyckades jag äntligen klämma in den. Något annat som jag skulle vilja göra är Brettöl, men aldrig i mitt bryggeri. De är lätta att bjuda in men svåra att få att flytta om man inte har superstrikt uppdelning i bryggeriet. Många har försökt men få har klarat av det… Som det ser ut idag så har vi inte råd med den investeringen. I princip skulle det behövas ett nytt bryggeri. Någon som har några miljoner över så slå mig en pling!

MB: Som en flerfaldigt belönad hembryggare, vilket råd vill du ge alla bryggartalanger ute i landet som en dag drömmer om att ha sitt eget bryggeri?

JH: Det finns några alternativ. Antigen så bara blund, hoppa och hoppas att vingarna bär eller gör en ordentlig ekonomisk kalkyl först. Det första alternativet låter roligare, men det andra kommer att hjälpa dig att slippa både magsår, hjärnblödning och spruckna relationer samt ge dig ro att utveckla bra produkter, och det är bara bra produkter som du skall sätta ditt namn på. Jag körde på tredje alternativet. Jag hittades av en kapitalstark sponsor.

MB:  Så till sist, vad ser du fram mest emot inför årets SBWF?

JH: Träffa alla gamla och nya ölvänner från när och fjärran. Varje år går jag runt i ett lyckorus hela festivalen. Enda abret är att jag pratar så mycket så jag knappt hinner smaka något, fast det brukar jag vara glad för dagen efter . Mässan är många, långa dagar med massa jobb, men åh så roligt!

Stort tack till Jessica för tiden att svara på våra frågor och vi önskar både henne och Monks stort lycka till med den nya baren som har premiär den 25e september klockan 17 (all info här).

Tidigare inlägg i Manker Beer Meets – Inför SBWF 2012:

Manker Beer Meets – Inför SBWF 2012 – Marianne Wallberg / Mässgeneral
Manker Beer Meets – Inför SBWF 2012 – Shane Welch / Sixpoint Craft Ales
Manker Beer Meets – Inför SBWF 2012 – Thomas Hoelgaard / Xbeeriment
Manker Beer Meets – Inför SBWF 2012 – Anders Slotte / Slottskällan
Manker Beer Meets – Inför SBWF 2012 – Richard Burhouse/ Magic Rock Brewing
Manker Beer Meets – Inför SBWF 2012 – Sören Wagner / Croocked Moon
Manker Beer Meets – Inför SBWF 2012 – Anders Olsson / Eskilstuna Ölkultur
Manker Beer Meets – Inför SBWF 2012 – Tomas Danko / Vice Huvuddomare
Manker Beer Meets – Inför SBWF 2012 – Henok Fentie / Omnipollo
Manker Beer Meets – Inför SBWF 2012 – Kristian Strunge / Stronzo

Matnörden M2 läser att St Eriks Bryggeri kommer att prata om ölen i fine dining rummet på White Guide-galan som går av stapeln idag. Jessica Heidrich på St Eriks har ju gjort en öl tillsammans med Grand Hotels matguru Mathias Dahlgren och då snackar vi finrum med 2 stjärnor i Guide Michelin.

White Guide är Sveriges egna Guide Michelin och för oss på MankerBeer är det såklart otroligt spännande med den, för i år, nya kategorin “Årets Ölupplevelse”. Vem tror ni kommer att ta hem detta i år? Oliver Twist? Akkurat? Rover? MankerBeer? Stockholm Beer and Whisky Festival?

Hela galan sänds live White guide’s hemsida, och startar kl 16 idag.