Det var inte bara Slottskällans Eight som släpptes i Uppsala och på beställningssortimentet idag utan bryggeriet bjöd även till med att släppa sin 2012 Barrel Aged Imperial Stout. Ölet är en bourbonfatlagrad variant på ett av bryggeriets gamla flaggskepp – Slottskällans Imperial Stout. Ölet finns så klart med på Stockholm Beer and Whisky Festival, så bor du inte i Uppsala och vill prova det lite tidigare än att behöva beställa det så gå förbi Slottskällans monter. Jag tog och provade ölet med en rejäl grönmögelost för att se om ölet skulle vara ännu ett av bryggeriets trevliga nyheter i år.

Slottskällans 2012 Barrel Aged Imperial Stout

Utseende: Lättare mörk brun/svart vätska med litet nougatfärgat skum med minimala bubblor vars sista stund är om en lätt hinna som sakteligen försvinner mer och mer.
Doft: Jämfört med många liknande öl är det en tydligare träsyra och mindre choklad- och kaffetyngd arom. En lättsam fruktigare chokladton men humlen känns för fräsch och fattonerna för annonyma för att helt slå omkull mig som en barrel aged imperial stout.
Smak: Lätt munkänsla med okey kolsyra. Rätt tunn till kroppen och då är den ju trots allt 11% stark. Men tar man sig en större munfull så märker man av tyngden något mer men det är fasligt lättdrucket för att vara så starkt. En viss sötma som bidrar till att humlefruktigheten märks än mer och som gör att den ännu inte känns helt som vare sig imperial stout eller ekfatslagrad. Lite choklad kommer efter en stund men jag tycker inte att fatlagringen märks särskilt tydligt, tyvärr. När ölet har fått lufta sig något mer framträder alkoholen tydligare men tyvärr är inte det nog för att omvända mig.

Betyg? – Bra. Det är väldigt gott men jag tror att den ska ligga till sig lite då den både är lite lätt och något för fruktig för att kännas som en ekfatslagrad imperial stout på 11%. För den typen av öl vill jag ha tyngre karaktär av choklad, kaffe, små givor av vanilj och bränt trä och där det inte gör alltför mycket om alkoholen stundtals lyser igenom. Jag gillar bryggeriets stout Svart och den här smakar som den fast lite lagom dopat, vilket är bra men kanske inte helt vad man var ute efter? Så betyget här är snarare utifrån vad det är än hur det faktiskt smakade, en smak jag i övrigt gillade.

Mörka IPA’s har blivit mer en vana än något udda i Sverige och såväl som Sigtuna och S:t Eriks har på sistone släppt fram sina mörka IPAs vilket tar följe på den utveckling som skett i USA senaste två åren där mer eller mindre alla skulle ta fram en än värre öl än alla andra. Detta har lett till flertalet diskusioner under åren om det överhuvudtaget är att räkna som en öltyp, om det ens är bra öl och vad framtiden för ölsorten är. På sistone har jag personligen börjat dela upp ölen i mer välhumlade imperial brown ales (t.ex. Otter Creek Alpine Black Ale, Prince of Darkness etc) medan rena black IPA’s (Stones samtliga ditos, Mohawks etc) har en tydligare bränd humleolja och bitter ton. Detta är bara min personliga uppdelning då det är lika varierat som det brukar vara med vanliga IPAs där vi har öst- och västkusts IPAs, brittiska, amerikanska och belgiska – alla med sin stil.

Den senaste mörka IPAn på den svenska marknaden lanserades nu idag runtom i Uppsala samt i beställningssortimentet och är Slottskällans Eight. Jag tycker att Slottskällan verkligen har växt i år och deras Zero och Zeven var i mina ögon två lite vågade öl sett till hur konservativ den svenska ölscenen ändå har varit fram tills kanske för 2 år sedan. Eight är en mörk IPA med humle hämtad från USA och Nya Zeeland på 8% och vissa minns nog att det var denna som skulle ha kommit på Systembolaget tidigare i höst men diskades till förmån för Sigtuna Prince of Darkness.

Slottskällan Eight

Utseende: Mörk nästan svartbrun vätska med ljusbrunt skum och minimala till små bubblor.
Doft: En kraftigt bittert hårdrostad ton av grovmalet kaffe och bränd mörk choklad. Tydlig torrhumling med humleoljearomatiska inslag som får sällskap av lite grape och kanske om man letar en viss fruktighet. Eldad nykördad blomsteräng och lite pepprig krydda.
Smak: Lätt till medelstor munkänsla med bra kolsyra. Utan tvekan en bittertorr rostad smak med små inslag av söt choklad, kaffe och lakrits. Drar mycket åt de oljigare och mer tydligt brända mörka IPAs med en lång härlig efterbeska som ändå, jämfört med många amerikanska ditos är rätt snäll – men långvarig.

Betyg? – Bättre. Kraftig men ändå rätt balanserad och gillar man mörkt, hårdare rostad mörk IPA så tycker jag att det här är riktigt bra, den går aldrig för långt utan är balanserad och åtminstone i min smak. Skulle jag placera den här på min skala över mörka IPA’s så drar den mer åt mörk och välhumlad brown ale än åt det mer stoutliknande och brända hållet. Prova att dela upp såhär för då sätter ni rätt förväntningar varpå det blir lättare att välja öl åt den inriktningen man gillar. För flera som har provat denna och som jag har snackat med föredrar mer brända mörka IPA’s varpå det inte är konstigt att de tycker att den här var lite snäll, vilket den i jämförelse är.

Bolagssläpp igen denna måndag, den 1a oktober och som lite extra bonus är det också premiär för de fasta nyheterna, det vill säga öl som kommer att fortsätta finnas nu på Systembolaget. Bland de fasta nyheterna finns ett par riktiga guldkorn, några nya bra öl och annars åter rätt menlösa lageröl.

Därför går vi nedan igenom T5-T7-ölen något mer medan vi lägger mindre fokus på det fasta sortimentet, vilket vi dock börjar med. För där hittar vi så till slut Modus Hoperandi som kommer om burkar på 35.5 cl för mer än rimliga 22,90 per burk. En mästerligt bra IPA som verkar ha blivit vad Punk IPA en gång var, nästintill huslig. Likaså är jag glad att vi nu återfinner en bra stout från USA som reguljär bekantskap och då är Anderson Valley Barney Flats Oatmeal Stout för bara 19,90 kr burken ett kap. Behändigda burkar båda två och verkligen två öl jag ska ha minst ett sexpack av hemma under året. Andra bra öl är Sigtuna East Coast Pale Ale som jag blev glatt överraskad av då det är en frisk humlad pale ale som smakar just så som jag vill att ha en lagom pale ale på festen eller till tisdagmiddagen. Sigtunas Unfiltered Lager var jag och M2 lite delade om då jag tyckte att den följer de andra ofiltrerade lagers vi har sett under året i stil och smak medan M2 tyckte att den var rätt platt. Utöver dessa tycker jag kanske inte att det är så mycket att hurra för – Aguila, ursprunget från Colombia till trots är visserligen rätt billig men inget annat än en tunn lager, likaså Sofiero, Carling Lager och Steinlager Pure – alla rätt trista. Rent ut sagt dålig tyckte vi att Backyard Brewings The Lawn Mower var, tyvärr men som vanligt är det lätt att lova mycket, ha en tilltalande pr men sedan ha en rätt begränsad produkt. Gillardy däreot tysk öl så tycker visserligen jag personligen att Störtebeker Schwarz-bier påminner om andra öl från bryggeriet, inte dåliga på något sätt men inte i min sak och här får man en helt okey schwarz för dryga 15 kronor.

Äntligen får vi flytta oss till de mer spännande släppen och som vanligt är det både T5 (fler butiker) och T6/T7 (färre butiker och webdepå) som gäller. Om vi börjar där vi slutar med tysk öl så har vi ett mixpack, Bayeriches Bier med 6 olika öl för 99 kronor vilket är prisvärt och där det fanns lite öl av olika kvalitet. Vi hittar även flera bra svenska öl såsom årets jubileumsöl från Nils Oscar som i vanlig anda är en saison, Oppigårds hypertrevliga SMÖF Lager inför den lilla festivalen norröver, Grebbestads nya Ostronporter, Sigtunas nya scotch ale Equilibrium och den för Ölands Skördefestival framtagna Södvik Säsong från Ängö. Samtliga öl höll en väldigt bra nivå vilket ni kommer att se nedan och det är kul att se att vi får lite andra typer av öl såhär mot hösten än bara “vanliga” lagers och american pale ales.

Från USA kommer SKA Nefariours Ten Pin Imperial Porter som är en gammal bekant för vissa av oss och som mottogs rätt väl sist. Vi får även prova på två stycken nya öl från Samuel Adams – dels Tasman Red Ale en väl torrhumlad IPA samt den baltiska IPA’n Dark Depths Baltic IPA. För de flesta ölnördarna är det dock Alesmith Speedway Stout som står högt på listan då det är en underbart bra imperial stouts som lagras utsökt med tiden. Likaså är det med Drie Fonteinen Oude Gueuze Cuvée Armand & Tomme som är en blend framtagen av Armand från belgiska surölsikonerna Drie Fonteinen och Lost Abbeys Tomme Arthur, en öl alla ni som gillar suröl måste köpa! Likaså är det en stor rekomendationsstämpel på Gueuze Tilquin som även en är en helt superb gueuze som kommer på både småflaska (T5) och storflaska (T7).

Jag ska erkänna att återstående två öl stod rätt långt ned på min lista men överraskade och visade sig vara rätt bra; först Fuller’s Past Masters Old Burton Extra som var en helt okey brittisk barley wine och sedan Stronzo el Diablo. Stronzo har imponerat på mig under SBWF och även denna helt okey när jag provade den på mässan (den var inte med på Systembolagsprovningen), en bra belgisk strong ale utan något som sticker ut alltför mycket, men gillar du belgisk öl så är det värt att prova den då både jag och M2 var glatt överraskade. Stronzon liksom Speedway Stout’en och Södvik Säsong provades inte på provningen på Systembolaget varpå ni får gå på ovan utlåtanden.  Jens Skrubbe från Pressklubben i Stockholm som har varit med och gjort Södvik Säsong var dock väldigt nöjg och annars kan ni kolla in vad de på Rate Beer tycker om den här.

Vi tar väl och börjar med T5-ölen då?

Oppigårds SMÖF Lager
En fräsch lättt humlefruktig lager med en rundare framtoning med aprikos, lite ljus malt och en viss beska. Bra eftersmak, tänk om alla lageröl kune vara såhär. (Bättre)

Bayeriches Bier
Reuther Weisbier
Typisk weisbier med lite syrlig citrus och här lite för utspäd blaskighet. Visserligen inslag av godis och aningen krydda, men det för mig inte att göra framåtvolter. SMaken är tunn och porös men med trevlig fruktighet. Saknar kropp. (Bra-)

Oechsner Edelhell
Som en rätt annonym kellerbier med lite nötskal, tunn fruktighet och påhitt av citrus. Inte den bästa av dem. (Ok+)

Schlappe-Seppel Kellerbier
Som den bortglömda tråkiga killen i klassen ingen riktigt minns namnet på. Visst har den lite som sker under ytan med blommig citrus och kola men på tok för platt och har ingenting jag minns eller direkt känner av. (Ok)

Karmeliten Borcardus 1844 Spezialbier
Kolkarameller och en ljus fruktighet vilket påminner om något rökigare “vuxenkolare” med bra balans mellan frukt och karamell. En hygglig sällskapsöl och inget som är fel, en bra dunkel och en av de bättre i packet. (Bra+)

Irlbacher Premium Alt Artlbacher Spezial Dunkel
Lite identitetssökande med mildare dunkeltoner av karamell, inte mkt rökighet, viss bitterhet men en i stort sett helt ospeciell öl. (Ok+)

Müllerbräu Bavariator Dunkler Doppelbock
Här händer det saker i smaken, med en komplexare “julig” känsla man vill mysa sig med på höstens eller vintern. Lite äppeltoner, mörkare karamell, inslag av mandelmassa. Utvecklade smaker och dofter och min favorit i packet! (Bra+)

Fuller’s Past Masters Old Burton Extra
Viss smörig humlebeska med citrus, blommighet och fruktkaka mot malten. Bra efterbeska och inte en tunn platt maltighet som jag ska erkänna att jag förväntade mig. En bra mild brittisk barley wine som nog kommer att gå hem hos många. (Bra)

Grebbestad Ostronporter
Lite krämig choklad, espresso och torrt mörkt trä. Rätt tunn i kroppen vilket dessa öl brukar vara men den är ren och jag tror att den kan göra sig bra med mat. Frågan är om den inte blir för tunn i längden? (Bra)

Nils Oscar Fyra Årstider Höst
Elegant och underbart aromatisk med humle, citrus; ja en saison på sin bästa sida med tydliga tropiska frukter,
sursyrliga frukter och måttligt med krydda. Fruktigare än tiddigare år och nä, skitgod tycker jag. (Bäst)

Gueuze Tilquin
Porös och mysigt med torra humlekottar, torra, sura och syrligt förjävliga på det goda sätt vi som uppskattar den gär typen av öl älskar. Precis som det skall vara. Inte samma elegans som t.ex. 3 Fonteinen men å andra sidan mer fokuserad. (Bättre+)

Sigtuna Brygghus Equilibrium
Torkade frukter och såklart en rejäl maltbas med god kola och choklad, men även frisk med citrus och humlefruktighet och liksom Prince of Darkness först var så är den väldigt mjuk och gottig. . 9.3% så den kommer nog att fortsätta utvecklas bra. (Bra+).

SKA Nefarious Ten Pin
Chokladkrämig med karamell och viss komplexitet när kaffen kommer fram. Fruktigheten från både choklad o kaffe. Ändå inte lika “speciell” som många andra imperial porters. Både torr och sötfruktig vilket jag gillar. (Bra+/bättre-)

Samuel Adams Talisman Red IPA
Red ale-bärig karaktär “med brännande” fräscha humlekottar. Först är humlen lite utspädd och underlig men det växer mer och mer på mig och kryddigheten och vad som känns som en rejäl torrhumlingen börjar ta sin plats. Väldigt humlig med kotte, citrus och viss humleolja. (Bra+/Bättre-)

Samuel Adams Dark Depths Baltic Ipa
Mörk malt i en IPA gör den inte till en mörk IPA. Här är det som om man har tagit en IPA och bara slängt i lite mörk malt utan att försöka gå hela vägen mot en mörk IPA. Kaffetoner, rostad mörk torr malt och en bra beska. Inte för mycket på något sätt och det är kul att Samuel Adams något mer vågade (jämför med Lager, East IPA etc)  öl kommer hit. (Bra+).

Drie Fonteinen Oude Geuze Cuvée Armand & Tomme
Toppgueuze. Stallig, stråig, torr, sur, gamla strumpor, hästfilt (smaken alla säger att ölen smakar men som ingen riktigt vet hur den faktikst är), torra gamla lämnade humlekottar – och alldeles underbar. Det här är toppklass och så otroligt välbalanserat. (Bäst)

2012-10-01, Fasta nyheter, Små partier

Fasta Sortimentet

BAS 1205 Carling Lager Storbritannien 330 11,90
BAS 1222 Sofiero Original Sverige 330 8,90
T1 1206 Steinlager Pure Nya Zeeland 300 12,50
T2 1303 Aguila Colombia 330 11,90
T2 1407 The Lawn Mower Backyard Brew Sverige 330 10,90
T2 1487 Sigtuna Unfiltered Lager Sverige 330 17,90
T2 1539 Modus Hoperandi India Pale Ale USA 355 22,90
T2 1580 Barney Flats Oatmeal Stout USA 355 19,90
T3 1498 Sigtuna East Coast Pale Ale Sverige 330 17,90
T3 1541 Störtebeker Schwarz-bier Tyskland 330 14,90

2012-10-01, Små partier 

T5 11649 Nefarious Ten Pin Imperial Porter USA 650 79,30 2.160
T5 11701 Nils Oscar Fyra Årstider Höst Sverige 750 99,00 5.000
T5 11706 Bayriches Bier (Reuther Weisbier, Oechsner Edelhell, Schlappe-Seppel Kellerbier, Karmeliten Borcardus 1844 Spezialbier, Irlbacher Premium Alt Artlbacher Spezial Dunkel, Müllerbräu Bavariator Dunkler Doppelbock) Tyskland 1930 99,00 10.240
T5 11719 Grebbestads Ostron Porter Sverige 500 24,90 12.000
T5 11742 Sigtuna Equilibirum Scottish Strong Ale Sverige 330 35,10 12.000
T5 11772 Oppigårds SMÖF Lager Sverige 330 18,60 30.000
T5 11780 Fuller’s Past Masters Old Burton Extra Storbritannien 500 34,60 10.000
T5 11799 Gueuze Tilquin Belgien 375 54,50 3.060

T6 11695 Södvik Säsong 2012 Sverige 750 89,00 3000
T6 11717 Drie Fonteinen Oude Geuze Cuvée Armand & Tomme Belgien 750 179 708
T6 11732 Samuel Adams Tasman Red IPA USA 650 49,90 1.200
T6 11709 Samuel Adams Dark Depths Baltic IPA USA 48,90 1.200

T7 11723 Alesmith Speedway Stout USA 750 189,00 638
T7 11729 Stronzo El Diablo Danmark 330 49,90 950
T7 11799 Gueuze Tilquin Belgien 750 99 630

Vad betyder T-indelningarna

B = beställningssortiment
BAS = alla butiker
T1 = tilläggsmodul (butiken hyllför BAS samt T1)
T2 = tilläggsmodul (butiken hyllför BAS, T1 samt T2)
T3 = tilläggsmodul (butiken hyllför BAS, T1, T2 samt T3)
T5 = 30-tal butiker (egentligen 40 butiker inklusive vinkällarbutikerna)
T6 = Mer eller mindre samma som T7, men med större volym i depån än i T7-butikerna
T7 = vinkällarbutiker (Göteborg, Malmö och Stockholm)
T9 = valfritt för butik att hyllföra. Kan av kund beställas styckvis i samtliga butiker

Det är alltid svårt för att inte säga omöjligt att planera hur man ska lägga upp sin ölmässa. Vart ska man gå först, vad får man inte missa, när ska man göra ditten och när ska man försöka prata med datten. Därför blev vår liverapportering precis som anat inte alls någon liverapportering utan istället försökte vi att hänga runt så mycket det bara gick på de dryga 10 timmar vi var på mässan.

Jag får nog göra som så att detta inlägg enbart handlar om de åtskilliga besöken inne i det lilla bortre rummet som nu har fråntagits dansande congatjejer och motorcyklar och istället hade några av mässans absolut bästa öl!

Precis som på de senaste mässorna där de har deltagit så var vårt första besök hos Brekeriet, en trevlig tradition som i år var än mer spännande då det inte bara fanns goda öl från Abbaye des Rocs m.fl utan även 5 stycken av deras egna öl. Brillant, en lite lättare saison var helt okey men var inte lika stabil som den väldigt bra Saison som hade allt en bra saison ska ha. Deras Farmhouse Ale var tillsammans med Cassis, en vildjäst ale med svartvinbär de två största överraskningarna och Cassis var nog en av kvällens bästa öl all together. Oavsett vilka öl de har på mässan när ni kommer, så prova på dem för ni kommer att få prova lite av det häftigaste ölen inom en snar framtid.

Överlag så var det svårt att dra sig att komma ifrån “danskrummet” då Struises vagn var fullmatad, precis som anat, av allehanda godsaker som alla som verkligen vill prova på god öl eller som redan gillar god öl bara måste prova. Struise är ett av världens absolut bästa bryggerier och med runt 20-30 olika fatöl så är man fel ute om man missar att prova av dem. Många är alkoholstarka och nästan alla är mörka så köp ett smakprov och dela med någon. Jag rekommenderar Rio Reserva 2008, den ekfatslagrade äppelcidern Ponbon,  och ja – allt annat som fanns?

Ett minst lika bra bryggeri om än att de “bara” hade med sig 4 fatöl och lite på flaska är danska Xbeeriment vars purfärska Hoppenheimer är ett måste för alla som gillar välbalanserade IPA’s, börja annars med den lika fräscha och färska Madraz IPA som är snäppet snällare men lika bra. Vill du gå på knockout direkt provar du surisen A Beer Called Horse, den tog slut direkt på Copenhagen Beer Celebration och kommer med alla sannolikhet att försvinna fort även nu.

Vi stannar kvar inne bland danskarna där vi även återfinner lite svenskar och är man sugen på mer suröl så hade Malmö Brygghus med sin Grand Crew, en skånsk lambic. En väldigt spännande öl som fortfarande är rätt ung och kanske ska ha lite mer tid att få utvecklas men den var redan nu väldigt god och det är roligt att vi får se svenska bryggerier som vågar göra denna typ av öl.

Bredvid Malmö Brygghus kunde vi hitta en liten blyg monter men med en stor flagga med ett emblem vi kände igen – här stod Mohawk! Stefan Gustavsson hade med ett par av sin klassiker samt en ny provbrygd per dag om jag uppfattar det rätt och idag var det en Sloe Brown Ale, en brown ale som han gav en extra kick genom slånbär och lite mer sötma. Ölet var riktigt spännande och för mig som gillar slånbär och liknande bär så var det en perfekt lättdrucken öl (trots 7%) att bryta av surhetsen med. Det ska verkligen bli kul att prova så många av hans provbrygder som möjligt då de låter riktigt intressanta och visar lite vart märket är på väg.

Ytterligare en av dagens överraskningar var Stronzo som nu visade att man har hittat hem med sitt bryggeri och väck är felsmakerna och komna är attityden och smakerna. Cash Cow som på Linköping Beer Expo smakade bajs (bokstavligen) var nu en riktigt bra imperial stout brygd med lagerjäst vilket ger renare smaker och släpper fram mer av de rostade tonerna. Likaså var 1000 EBC, en kolsvart öl med så många kilo malt per lite att jag tappade räkningen, red ale’en El Diablo, Hop Lunch och Walrus Punch riktigt stabila. Prova igenom deras öl och även de lite mer attitydstarka så kommer ni nog att imponeras över många av dem – prova också surisen Fruit Cake som var en sursyrlig fruktjuice som gick hem hos de flesta av oss.

Bredvid Stronzo stod Mike Murphy från norska Lervig och i nästa led alla från Djaevlebrygg och det är bara att kapitulera och säga att Elixir Wines på förhand känns som mässans stora vinnare. Lervigs portfölj kanske inte var något som fick en att slå volter men Hoppy Joe var underbart lättdrucken och lagom humlad medan Betty Brown är den typen av öl man kan sitta med en hel kväll. Dark Beast, Djaevlebrygs mörka IPA var riktigt välbalanserad och överlag är det svårt att plocka ut någon av deras öl de hade med sig som inte höll väldigt hög klass.

Det började nu bli dags att ta oss iväge på den ölprovningen vi skulle annordna för lite inbjudna gäster och där James Watt från BrewDog och John McDonald från Boulevard Brewing Company höll en riktigt trevlig provning med riktigt bra öl, men mer om det senare. Men prova för guds skull Pale Ale’en från Boulevard, kanske mässans bästa öl.

Äntligen är mässan här! Äntligen får vi nu möta alla bryggarna, utställarna och framförallt prova ölen vi tidigare har skrivit om. Vi kommer att lägga ut bilder, små minirecensioner och annat genom främst Facebooksidan. Men vi vet alla att det är rätt störande med spammande inläggsströmmar där så vi ska försöka att även lägga upp bilder och annat här nedan. Livebloggning brukar sällan funka bra och vi får väl utvärdera under dagen hur vi gör. Men här ger vi er i alla fall Stockholm Beer 2012!

Inläggen kommer med senaste först och vissa bilder är sneda för närvarande..

—————————–
Ölprovning med BrewDog och BOuleward Brewing Co. Men livebloggning är en myt, in på Facebook istället!
——————————

Pressträffen är igång och det är inte alltför otippat att årets mässa är större än tidigare år med fler öl, fler utställare och fler bokningar på master classes etc.

——————————

Nu är vi på bussen och det är väl inte alltför spännande i sig. M2 är pigg och sned medan Manker är lite smygbakis och trött. Men är det mässa så är det, eller hur?

Det finns massa god öl på Stockholm Beer i år och utifrån dem så har jag både Manker och M2 fått sätta ihop två stycken listor: “Must Haves” och “Nyfiken På” där vi utifrån den kompletta öllistan kommer att välja ut ett gäng öl vi är lite extra nyfikna på. Igår skrev M2 upp sina favoriter och de öl han var lite särskilt nyfiken på och idag är det min, Mankers, tur att välja ett par öl jag vill lägga lite extra fokus på.

Så, vad är jag sugen på att dricka en festival som denna som är mer än välfylld med spännande öl? För att vara helt ärlig har jag lärt mig att de bästa upplevelserna snarare är att dricka det man tycker är gott med goda vänner och trevligt folk än att jäkta runt och “blafa” (dricka lite av ölet bara för att kunna bocka av det) öl. Samtidigt vore det dumt att hymla om att det finns så himla mycket bra öl som enbart kommer att dyka upp lite som snabbast och som jag därför känner att jag bara måste prova. Därför är mina listor över det jag är nyfiken på och mina must haves en diger blandning av gamla och nya favoriter. Men jag tycker jag att det viktigaste är att gå in utan föraningar om några av ölen då Brutal Brewing hade förvånansvärt bra öl i fjol trots att man just fått en hord kritik efter sin Cheap Thrills, likaså ska jag försöka hinna med alla danska och svenska bryggerier i en bra takt då många har med lite speicalöl som kanske säger något om vad vi kan få se mer av i landet framöver.

Tveka inte, kom fram och morsa på oss på mässan! Rock n’ Roll – imorgon börjar det!  (Klicka på bilderna för att förstora dem, skriva ut dem eller rita på).

Mankers Must Haves

Mankers Nyfiken På

Tidigare inlägg i Manker Beer Meets – Inför SBWF 2012:

Manker Beer Meets – Inför SBWF 2012 – Marianne Wallberg / Mässgeneral
Manker Beer Meets – Inför SBWF 2012 – Shane Welch / Sixpoint Craft Ales
Manker Beer Meets – Inför SBWF 2012 – Thomas Hoelgaard / Xbeeriment
Manker Beer Meets – Inför SBWF 2012 – Anders Slotte / Slottskällan
Manker Beer Meets – Inför SBWF 2012 – Richard Burhouse/ Magic Rock Brewing
Manker Beer Meets – Inför SBWF 2012 – Sören Wagner / Croocked Moon
Manker Beer Meets – Inför SBWF 2012 – Anders Olsson / Eskilstuna Ölkultur
Manker Beer Meets – Inför SBWF 2012 – Tomas Danko / Vice Huvuddomare
Manker Beer Meets – Inför SBWF 2012 – Henok Fentie / Omnipollo
Manker Beer Meets – Inför SBWF 2012 – Kristian Strunge / Stronzo
Manker Beer Meets – Inför SBWF 2012 – Jessica Heidrich / S:t Eriks
Manker Beer Meets – Inför SBWF 2012 – Mike Murphy / Lervig Aktiebryggeri
Manker Beer Meets – Inför SBWF 2012 – Mikkel Borg Bjergsö / Mikkeller
MankerBeer TV – Inför SBWF 2012 – Teaser 2012, vad är på väg?
Vinn biljetter till SBWF med de officiella Ölguiderna på MankerBeer
MankerBeer TV – Inför SBWF 2012 – The 2012 SBWF Boyband
Manker Beer Meets – Inför SBWF 2012 – Jeffrey Brown / South Plains Brewing Co
Inför SBWF 2012 – Vilka vann biljetter?
Manker Beer Meets – Inför SBWF 2012 – Rune Lindgren / Bryggeriet Djævlebryg
Manker Beer Meets – Inför SBWF 2012 – Kees Bubberman / Brouwerij Emelisse
Inför SBWF 2012 – Vinn plats på en exklusiv provning med BrewDog & Boulevard Brewing
Manker Beer Meets – Inför SBWF 2012 – Andrew Baker / Summer Wine
Vilka får möta James Watt och Bob Sullivan på SBWF-provningen?
Manker Beer Meets – Inför SBWF 2012 – Stefan Gustavsson / Mohawk Brewing Company
M2s Corner – Inför SBWF 2012 – M2s “Must Haves” och “Nyfiken På”-listor
Manker Beer Meets – Inför SBWF 2012 – Frank Peifer / Weihenstephan